SNS Konjunkturråd 2012: Det stabiliseringspolitiska regelverket kan förbättras – även i Sverige
Det finanspolitiska regelverket behöver kompletteras med regler som gör att de offentliga investeringarna inte blir för låga och att kommunernas politik inte förstärker konjunktursvängningarna. En kommitté som övervakar den finansiella stabiliteten på makronivå bör inrättas inom Riksbanken. SNS Konjunkturråd drar dessa slutsatser baserade på en genomgång av utvecklingen i Sverige och andra länder och av ekonomisk teori.
Den ekonomiska krisen har lett till att utformningen av finans- och penningpolitiken ifrågasatts, inte bara i euroområdet utan även i Sverige. Det finanspolitiska regelverket har gjort att Sverige idag har mycket bättre statsfinanser än många andra länder. Men arbetslösheten är hög även i Sverige och en stor banksektor innebär risker för nya kriser. Reglerna för finans- och penningpolitiken måste vara långsiktigt trovärdiga och samtidigt ge utrymme för att dämpa konjunktursvängningarna på kort sikt.
– Konjunkturrådets bedömning är att både det finanspolitiska och det penningpolitiska ramverket fungerar väl, säger Anders Vredin, Konjunkturrådets ordförande. Men det finns ändå brister. Exempelvis riskerar finanspolitiken att leda till alltför låga offentliga investeringar. När det gäller Riksbankens politik är den viktigaste frågan vilket ansvar den ska ha för den finansiella stabiliteten.
Investeringsgolv bör införas
Det finanspolitiska ramverket behövs för att motverka att politiken blir alltför kortsiktig. Reglerna har medfört en krympande statsskuld men också bidragit till ett högt totalt sparande i Sverige och stora överskott i bytesbalansen gentemot omvärlden.
Två problem som Konjunkturrådet identifierar är att det kommunala balanskravet leder till en politik som förstärker konjunktursvängningarna och att överskottsmålet och utgiftstaket riskerar att leda till för låga offentliga investeringar. Regelverket borde kompletteras med ett investeringsgolv, så att även sammansättningen av de offentliga utgifterna blir långsiktigt hållbar. Finanspolitiska rådet bör följa upp regeringens investeringsplaner.
Trots minskande statsskuld är överskottsmålet ändå motiverat de närmaste åren, främst på grund av ett behov av att ha en buffert för en djupare nedgång i ekonomin. Osäkerheten i omvärlden och risken för nya finansiella kriser talar för detta.
Finansiell stabilitetskommitté bör inrättas på Riksbanken
Erfarenheterna av den senaste krisen, liksom ekonomisk teori, visar att trovärdigheten i penningpolitiken förutsätter en långsiktigt hållbar finanspolitik, och vice versa. För att finans- och penningpolitiken ska vara trovärdiga krävs dessutom finansiell stabilitet. Men var ansvaret för den finansiella stabiliteten på makronivå ska ligga är idag oklart. Riksbankens mandat och befogenheter på detta område behöver förtydligas i en ny Riksbankslag.
Penningpolitiken med ett flexibelt inflationsmål behöver dock inte formuleras om. En finansiell stabilitetskommitté bör inrättas inom Riksbanken, men hållas skild från den penningpolitiska beslutsprocessen.
SNS Konjunkturråd 2012
Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Anna Larsson, fil.dr i nationalekonomi och forskare vid Stockholms universitet.
Morten O. Ravn, professor i nationalekonomi vid University College London.
Anders Vredin, docent i nationalekonomi och ordförande i Konjunkturrådet.
I debatten
Di Debatt: ”Riskabelt när staten snålar”
SvD Brännpunkt: ”Ge Riksbaken mer ansvar”
Ekonomistas: ”Inför ett investeringsgolv!”
Konferens
Rapporten presenterades vid en konferens den 19 januari 2012. Hans Lindberg, statssekreterare Finansdepartementet, och Stefan Fölster, chefekonom Svenskt Näringsliv, kommenterade.
En presentation gavs även på SNS Förtroenderådsmöte samma kväll då finansminister Anders Borg kommenterade rapporten.