Forskningsrapport

SNS Analys nr 14. Klimatet och ekonomin

Åtgärder för att minska konsumtionen av konventionell olja har begränsad effekt på klimatet. Politikerna bör istället fokusera på att minska användningen av kol och på att minska lönsamheten i utvinning av nya fossila bränslen som skiffergas och olja från tjärsand.

Det är slutsatsen i en utvärdering av olika policyverktyg i klimatpolitiken, som två av Sveriges ledande nationalekonomer, professorerna John Hassler och Per Krusell gjort.

Utbudet av konventionell olja är begränsat. Oavsett hur mycket vi beskattar oljan och inför energisparande teknik kommer all olja att förbrukas förr eller senare. Det beror bland annat på att kostnaden för att utvinna olja är relativt låg jämfört med marknadspriset. Om oljan beskattas påverkas inte priset, endast producenternas vinster.

Däremot är beskattning av kol genom en koldioxidskatt ett effektivt sätt att minska kolkonsumtionen. Det beror bland annat på de höga transportkostnaderna. Den globala tillgången på kol uppskattas vara omkring tjugo gånger så stor som tillgången på olja. Kolet är därför ett betydligt större klimathot än oljan. Beskattning är också ett effektivt klimatpolitiskt verktyg för att begränsa användningen av nya fossila bränslen som är dyrare att utvinna än konventionell olja.

Det är oroande att klimatpolitiken inriktas på fruktlösa försök att påverka användningen av konventionell olja och dess slutprodukter, till exempel bensin och flygbränsle. I stället borde politiken fokusera på åtgärder för att begränsa användningen av kol och förhindra storskalig utvinning av nya fossila bränslen. Det skulle ha en betydligt större effekt på klimatet.

Enligt Hassler och Krusell vore det bästa sättet att ta sig an klimatproblemen att införa en global koldioxidskatt. Deras beräkningar visar att en sådan global skatt skulle vara lägre än den svenska koldioxidskatten och därmed inte väsentligt påverka den ekonomiska tillväxten.

Utvärderingen publiceras i ett nytt nummer av skriftserien SNS Analys. Den forskning som presenteras har genomförts inom ramen för programmet Mistra-SWECIA, som samlar några av Sveriges ledande natur- och samhällsvetenskapliga forskare.

John Hassler är professor vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, och ordförande i Finanspolitiska rådet.
Per Krusell är professor vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet och ordförande i kommittén för Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.