Forskningsrapport

SNS Analys nr 3. Kvinna eller man. Gör det skillnad i styrelserummet?

I en unik undersökning av svenska styrelseledamöter har forskarna Renée Adams och Patricia Funk kartlagt systematiska könsskillnader i ledamöternas värderingar.

Resultatet pekar på att kvinnor i styrelser, till skillnad från kvinnor i allmänhet, både är mindre traditionella och mer riskbenägna än sina manliga kolleger.

Just nu råder en internationell trend att könskvotera bolagsstyrelser. Mot bakgrund av detta har Adams och Funk undersökt om det finns några könsspecifika värderingar mellan manliga och kvinnliga styrelseledamöter. I studien konstateras att så är fallet, men att det mycket väl kan bero på den speciella konkurrenssituation som kvinnliga styrelseledamöter befinner sig i.

Samtliga styrelseledamöter i Sveriges börsföretag kontaktades. Drygt en tredjedel svarade. Resultatet är kanske förvånande för en del: Kvinnliga styrelseledamöter är i snitt både mer förändringsbenägna och självständiga än sina manliga kolleger.

– Våra resultat tyder på att män och kvinnor gör olika prioriteringar i styrelserummet. Det innebär att styrelsens könssammansättning troligen påverkar besluten. Däremot hävdar vi inte att vår undersökning säger något om huruvida det finns mer grundläggande skillnader mellan män och kvinnor. Vi kan bara konstatera att det idag krävs speciella egenskaper för att som kvinna ta plats i en bolagsstyrelse.

– Styrelsekvinnorna skiljer sig markant från kvinnor generellt i sina värderingar. Detta resultat menar vi kan hjälpa till att bryta ned könsstereotypa fördomar. Våra data visar exempelvis att fler kvinnliga styrelseledamöter inte nödvändigtvis innebär ett mer riskovilligt beslutsfattande, säger Renée Adams och Patricia Funk.

Renée Adams är professor i finansiell ekonomi vid University of New South Wales, Sydney och ECGI, tidigare bl.a. verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. Patricia Funk är nationalekonom och forskare vid Universitat Pompeu Fabra, Barcelona.

SNS Analys syftar till att i kortform göra forskningen tillgänglig för beslutsfattare i politik, näringsliv och offentlig förvaltning och bidra till att forskningen når ut i media.