Utbildning, forskning, samverkan. Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?

Svenska universitet bör utlysa alla akademiska tjänster internationellt och undervisningens roll i forskarkarriären bör uppvärderas, det är några av slutsatserna i rapporten Utbildning, forskning, samverkan - Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?, som tagits fram av en svensk-amerikansk forskargrupp på uppdrag av SNS Utbildningskommission.

Utrymme för förbättringar

I rapporten görs en jämförande analys av svenska universitet och de amerikanska toppuniversiteten Stanford och Berkeley. Jämförelsen visar på en rad områden där svenska universitet och högskolor har förbättringspotential. Forskarna ger ett antal konkreta råd:

Rekryteringspolitiken. Alla akademiska tjänster bör utlysas internationellt för att skärpa konkurrensen och bredda rekryteringsbasen.
Undervisningens roll. Det bör finnas tydliga karriärvägar för lärare som kombinerar forskning och högkvalitativ undervisning. Endast de som uppvisar jämna och höga prestationer inom både forskning och undervisning bör anställas och befordras. Genomför systematiska utvärderingar av kvaliteten på högskoleundervisningen och erbjud stöd för förbättringar.
Kursplanerna. De amerikanska toppuniversiteten erbjuder studenterna ett brett utbud av teoretiska och praktiska färdigheter. I Sverige tvingas studenterna tidigt specialisera sig. Överväg förändringar av kursplanerna för att fokusera mer på färdigheter snarare än på specifika kvalifikationer eller examina.

– Svenska universitet och högskolor är inte dåliga i en internationell jämförelse. Men om Sverige ska behålla platsen som en ledande kunskapsnation krävs att vi sätter mer ambitiösa mål, med de allra främsta internationella universiteten som förebild, säger Sylvia Schwaag Serger, adjungerad professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och direktör för Internationell strategi på Vinnova.

Seminarium

Rapporten presenterades vid ett seminarium på SNS. Medverkande var rapportförfattarna Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, Arthur Bienenstock, professor emeritus i tillämpad fysik, Stanford University, Sylvia Schwaag Serger, adjungerad professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och direktör för Internationell strategi på Vinnova.

Rapporten kommenterades av Peter Honeth, statssekreterare, Utbildningsdepartementet och Torsten Persson, professor i nationalekonomi, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Seminariet leddes av Cecilia Garme, frilansjournalist.