Under de senaste 20 åren har produktionen av välfärdstjänster i Sverige omvandlats på ett genomgripande sätt. Konkurrens och valfrihet har införts på en rad olika välfärdsområden och privata aktörer har kompletterat den offentliga sektorn som utförare.
Syftet med det här programmet har varit att ta fram forskningsbaserade underlag som kan bidra till förslag om hur det svenska systemet för produktion av välfärdstjänster kan förbättras.
Programmets studier har huvudsakligen behandlat styrning och kvalitetskontroll av välfärdstjänster (ersättningssystem, management, marknadsdynamik och kvalitetsmått) samt bidragit med en bakgrundsbeskrivning till, och förklaring av, hur konkurrensutsättning och privatisering har gått till i kommuner och landsting.
Programmet var ett samarbete mellan SNS och Institutet för Näringslivsforskning, IFN.
Trots att programmet avslutats fortsätter SNS att vara en mötesplats för frågor som rör produktion av välfärdstjänster genom den nystartade seminarieserien SNS Välfärdspanel.
Svenska vårdcentraler har generellt sett god styrning och ledning. Men de kan bli bättre på personalfrågor, till exempel att behålla nyckelpersoner. Vårdcentraler i utsatta områden har bättre styrning och ledning än övriga. Det är några av slutsatserna i en ny SNS-rapport som bygger på intervjuer med 119 vårdcentralchefer.
Centraliserat betygssystem, diagnostiska prov med relativ rättning från första klass och oannonserade skolinspektioner av lågpresterande skolor. Det receptet presenterar nationalekonomerna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny forskningsrapport från SNS.
Det finns ett tydligt samband mellan ledningskvalitet och elevernas skolprestationer. Det visar en internationell forskningsstudie av Stanfordprofessorn Nicholas Bloom i samarbete med tre andra forskare. Studien omfattar 1 800 skolor i åtta länder.
Efter Riksrevisionens granskning av vårdvalsreformen har debatten om primärvården fastnat ett ställningskrig för och mot det fria vårdvalet. Det är synd, för det gör att fokus försvinner från den prioriterade uppgiften att förbättra vården för socioekonomiskt utsatta grupper och personer med stora vårdbehov. Den slutsatsen kan dras av ekonomiforskaren Anna Häger Glenngårds nya SNS-rapport.
Utveckla den digitala dokumentationen av kroniska sjukdomar och involvera patienten i större utsträckning. Det är några av slutsatserna i SNS Analysen Nätverk förbättrar vården för patienter med kroniska sjukdomar.
Många äldreboenden i Sverige är bra på att använda beprövade metoder för verksamhetsstyrning. Men skillnaderna mellan enskilda äldreboenden är stora, vilket tyder på att det på många håll finns utrymme för förbättringar. Det är några av resultaten i en intervjustudie med 500 verksamhetschefer på svenska äldreboenden.
Hur den ekonomiska styrningen av hälso- och sjukvården utformas har betydelse för vårdens effektivitet, kvalitet och organisationssätt. Eftersom det är landstingen som beslutar hur ersättningen till vårdgivare ska ske finns det stora variationer mellan olika delar av landet. Det är några av slutsatserna i forskningsrapporten, Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter, rekommendationer.
Tillståndsgivning, tillsyn och uppföljning är viktiga verktyg för att säkra välfärdstjänsternas kvalitet. Regelverken för olika typer av tjänster har delvis utvecklats i skilda riktningar. Är de rådande regleringarna ändamålsenliga? Hur och varför skiljer sig reglerna mellan olika tjänster och privata respektive offentliga utförare? I rapporten presenteras en kartläggning av de regelverk som gäller för ett antal centrala välfärdstjänster i Sverige.
Den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av offentlig finansiering, ökande grad av konkurrens mellan olika utförare samt större valfrihet för brukarna. Hur har den här modellen vuxit fram? Varför skiljer sig utvecklingen åt mellan olika delar av landet och mellan olika tjänster? Vilken roll har politiker på nationell och lokal nivå, utförarorganisationer och tjänsternas brukare spelat? Antologin redogör först ur ett historiskt perspektiv för privatiseringen av välfärdstjänster sedan 1980-talet, med fokus på nationella reformer och lokala initiativ. Därefter undersöks ett antal möjliga förklaringar till hur pass utbredd privatiseringen av olika tjänster är i olika delar av landet.
Sjukvårdens kvalitet steg när England införde kundval. Det är ett av resultaten som presenteras i en forskningsöversikt av professor Carol Propper i skriftserien SNS Analys om lärdomar från de senaste 25 årens sjukvårdsreformer i England.
Det finns inga tydliga belägg för att privata utförare i arbetsmarknadspolitiken är bättre på att få deltagare i jobb än offentliga utförare är. Däremot finns det visst stöd för att de privata alternativen är bättre på innovation och individanpassning. Det visar en översikt av aktuella studier som forskaren Richard Öhrvall presenterar i ett nummer av skriftserien SNS Analys.
Friskolereformen innebar valfrihet för eleverna, etablering av nya skolor och konkurrensutsättning av de kommunala skolorna. I studien som presenteras här undersöker ekonomerna Anders Böhlmark och Mikael Lindahl vilka effekter reformen har haft på elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt. De finner att genomsnittsresultatet förbättras i kommuner med högre friskoleandel. Förbättringarna omfattar både elever i kommunala skolor och i friskolor.
I programmets förstudie, antologin Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? (Hartman 2011), presenterades en kartläggning av hur långt privatiseringen har nått inom sex centrala välfärdsområden: förskolan, skolan, individ- och familjeomsorgen, hälso- och sjukvården, arbetsmarknadspolitiken samt omsorgen om äldre och funktionshindrade. En inventering gjordes av tillgänglig forskning och statistik om effekterna av konkurrens i produktionen av välfärdstjänster, i termer av kvalitet, kostnadseffektivitet och fördelning. Förstudiens viktigaste slutsats var att det råder en anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i den svenska välfärdssektorn.
21/2-2014: God kvalitet måste löna sig i äldreomsorgen av Mats Bergman och Henrik Jordahl
30/1-2014: Storleken spelar roll – om kommunstorlek och privatisering av välfärdstjänster av Mikael Elinder och Henrik Jordahl
7/1-2014: Stor lokal variation när välfärdstjänster privatiseras av Henrik Jordahl och Richard Öhrvall
7/11-2013: Socialdemokraterna och privat drift i välfärden av Anders Lindbom
25/2 2016 Att styra och leda en vårdcentral. Hur går det till och vad kan förbättras?
10/6 2015 Påverkar skolors styrning och ledning elevernas resultat?
16/2 2015 Ägarprövningsutredningen
9/12-2014 Så förbättrar vi vården för patienter med kroniska sjukdomar
10/10 2014 Att styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras?
29/6 2014 SNS i Almedalen: Att styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras?
14/5-2014 eHälsolösningar kan bidra till radikalt förbättrad vård
2/4-2014 Så fungerar den ekonomiska styrningen av hälso- och sjukvården
25/3-2014 Hur säkras välfärdstjänsternas kvalitet?
21/2-2014 Vad har vi lärt av 25 år med privat äldreomsorg?
29/1-2014 SNS Malmö/Lund: Välfärdstjänster i privat regi: framväxt och drivkrafter
20/1-2014 Effekter av LOV på kvalitet, kostnader och effektivitet inom äldreomsorgen
13/11-2013 Ny forskningsrapport om privatiseringens framväxt och drivkrafter
6/11-2013 Privatiseringar i kommuner med vänsterstyre – en splittrad socialdemokrati
6/9-2013 Konkurrens i sjukvården: Vad kan vi lära av England?
19/6-2013 Privat eller offentligt: Hur förmedlas jobb på bästa sätt?
5/6-2013 Nya ägarregler för fristående skolor
26/3-2013 SNS Väst: Modeller för upphandling av välfärdstjänster
6/3-2013 Så kan information om resultat och kvalitet förändra sjukvården
23/1-2013 Arbetarrörelsen och vinsten i välfärden
4/12-2012 SNS Analys: Lyfter friskolorna svenska elever?
15/11-2012 Vad säger brukarnöjdhet om kvalitet i välfärdstjänster?
8/11-2012 Modeller för upphandling av välfärdstjänster
27/1-2012 Förskola
11/1-2012 Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi
13/12-2011 Individ- och familjeomsorgens välfärdstjänster
29/11-2011 SNS Arbetsmarknadskonferens 2011
28/11-2011 Friskolor i förändring
7/11-2011 Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?
Använd hashtag #snsvalfard
I referensgruppen ingick Linnea Ax, Tillväxtverket, Catharina Barkman, Stockholms läns landsting (referensgruppens ordförande), Henrik Borelius, Attendo, Mats Brandt, Finansdepartementet, Henrik Brehmer, Capio, Peje Emilsson, Magnora, Leif Eriksson, Täby kommun, Sari Eriksson, Katrineholms kommun, Daniel Forslund, Vinnova, Nina Nornholm, EQT, Magnus Lindquist, Triton, Eva Mörk, Uppsala universitet/SNS vetenskapliga råd, Fredrik Näslund, Nordic Capital, Anna Pauloff, Statskontoret, Stefan Stern, Investor, Christina Sterner, Diaverum, Kristina Ström Olsson, Svensk Försäkring, Mattias Svantesson, Skolinspektionen, Fredrik Eklund, Nordic Healthcare Group, Eric Wahlberg, Praktikertjänst, Annika Wallenskog, SKL, Hans Wikse, Procuritas och Martin Ärnlöv, Bräcke Diakoni. Finansieringen sker genom forskningsanslag från AFA Försäkring, Sven och Dagmar Saléns stiftelse, Aleris, Axcel, IK Investment Partners, Team Olivia, Valedo Partners samt bidrag från referensgruppen.
Programmet inleddes 2010 och avslutades 2016.