Från hösten 2012 fram till våren 2015 drev SNS ett forum för forskningsbaserad dialog om bolagsstyrning och ägarfrågor.
Den djupa globala finanskrisen som briserade efter Lehman-kraschen 2008 fick medborgare och politiker världen över att ställa grundläggande frågor om det kapitalistiska systemets sätt att fungera. Regelverket för bolagsstyrning, corporate governance, hamnade under lupp. Det hävdades att grundorsaken till krisen var en inneboende skadlig kortsiktighet i de moderna finansmarknadernas anonyma och indexfokuserade institutionella ägande.
Resultatet blev en våg av nya regleringar av bolagsstyrning, inte minst från EU. Från svenskt håll pekade många på risken att de nya trubbiga EU-reglerna skulle undergräva den nordiska modellen för bolagsstyrning, en modell som ger starka verktyg för ägare att utöva en aktiv och långsiktig ägarroll. Många menar att detta har bidragit till att skapa en gynnsam miljö för framväxten av internationellt ledande företag.
SNS Corporate Governance Roundtable syftade till att föra in ett internationellt perspektiv i den svenska debatten om bolagsstyrning och de nya regleringar som var under införande. SNS bjöd in några av världens ledande forskare och experter på området för att ge ett utifrånperspektiv på svensk bolagsstyrning. I samtalen deltog företrädare för svenska storägare, företagsledare, politiker, myndighetsföreträdare och de tjänstemän i Regeringskansliet som arbetar med bolagsstyrningsfrågor.
Den djupa globala finanskrisen som briserade efter Lehman-kraschen 2008 fick medborgare och politiker världen över att ställa grundläggande frågor om det kapitalistiska systemets sätt att fungera. Berodde krisen på bristen på starka långsiktiga ägare?
Inom ramen för SNS Corporate Governance Roundtable har SNS genomfört en studie som jämför styrelsearbete i noterade respektive onoterade bolag, med fokus på bolag ägda av riskkapitalfonder. Studien genomfördes med finansiellt stöd från NASDAQ OMX Nordic Foundation.
I The Nordic Corporate Governance Model (SNS Förlag) presenteras en samlad modell för bolagsstyrning i Norden. Boken är ett resultat av ett unikt samarbetsprojekt där bolagsstyrningsexperter från Danmark, Finland, Norge och Sverige samverkat.Bokens viktigaste slutsats är att Norden utgör en samlad enhet med en tydlig och effektiv egen bolagsstyrningsmodell som väl försvarar sin plats bland andra modeller i Europa. Modellens kärna är att den ger ägarna verktyg att vara engagerade och långsiktiga samtidigt som minoritetsägarna ges ett starkt skydd.
Prosolviadomen kommer att innebära en högre risk för att revisorer, styrelseledamöter, vd:ar och andra uppdragstagare döms till skadestånd. En trolig följd blir högre revisionskostnader. Det konstaterar Carl Svernlöv, advokat och adjungerad professor, i SNS-rapporten Revisorers skadeståndsansvar i framtiden.
Hur höga vd-löner bör vara och vilka mål rörliga ersättningar ska knytas till för att vara värdemaximerande är ständigt aktuella frågor i debatten om vd-ersättningar. I en ny studie undersöker forskarna Henrik Cronqvist och Rüdiger Fahlenbrach hur starka, professionella ägare utformar vd-kontrakt och hurivida de är optimalt konstruerade ur ägarnas synpunkt.
Finansforskaren Karin Thorburn har för SNS räkning gjort en översikt över den senaste forskningen om effekterna av könsbalans i styrelserummen. Forskningen tyder på att styrelser med fler kvinnor är mer aktiva i sin övervakande funktion och skärper kraven på lågpresterande vd:ar.
30/9 2015: Bolagsstyrning och entreprenörskap
6/3 2015: Den framtida redovisningstillsynen
18/2 2015: Nordisk bolagsstyrning i ett internationellt perspektiv
3/2 2015: Börsen, staten eller riskkapital – hur påverkas styrelsearbetet?
20/1 2015: Stiftelser som företagsägare – vad säger forskningen?
1/12 2014: Presentation av boken The Nordic Corporate Governance Model
2/6 2014: Ansvarsfulla investeringar – möjligheter och utmaningar
5/2 2014: Rundabordssamtal om statens roll som ägare
22/1 2014: Vilka blir konsekvenserna av Prosolviadomen?
28/8 2013: Reglering av bankernas bolagsstyrning
22/5 2013: EU-harmonisering av regler för bolagsstyrning – till vilket pris?
18/4 2013: I spåren av finanskrisen, hur kan förtroendet för kapitalismen återupprättas?
20/3 2013: Vad säger forskningen om könsbalans i bolagsstyrelserna?
7/11 2012: Vad kan noterade bolag lära av riskkapitalister?
18/9 2012: Aktiemarknaderna behöver långsiktiga investerare
Följande aktörer ingår i programmets nätverk: AB Segulah, Alecta, Altor Equity Partners, Bonnier, Bure Equity, Cevian Capital, EQT, FAR, Fjärde AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden, IF Metall (ej finansiärer), Industrivärden, Investor, KPMG, Litorina, Länsförsäkringar, NASDAQ OMX, Ratos, Roschier, Sjunde AP-fonden och Tredje AP-fonden. Finansiering sker genom bidrag från nätverket.
2012–2015
Pernilla Klein, vice vd, kommunikationschef, 08-507 025 69, pernilla.klein@sns.se
Ilinca Benson, forskningsledare, 08-507 025 59, ilinca.benson@sns.se
Wiveca Bohman, projektledare, wiveca.bohman@sns.se, 08-507 025 83