Produktiviteten mätt som BNP per arbetad timme i Sverige tillhör de starkaste i världen under de senaste årtiondena. Att landets välstånd mätt som BNP per capita ändå inte är i världstoppen beror på färre arbetade timmar, skriver SNS Konjunkturråd 2024. Läs mer.
Forskningsledare: Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, 08-507 025 64.
Projektledare: Nina Bruce, nina.bruce@sns.se, 08-507 025 74.
Korta kurser med tydlig yrkeskoppling och personligt arbetsförmedlarstöd behövs för att äldre och lågutbildade ska få nytt jobb efter uppsägning, skriver fyra nationalekonomer i SNS Konjunkturrådsrapport 2023. Läs mer.
Ett stort problem med offentlig upphandling är att upphandlarna inte får ta hänsyn till tidigare erfarenheter av leverantörerna när de bedömer anbud. För att avhjälpa detta föreslår SNS Konjunkturråd att det införs ratingsystem för leverantörer till offentlig sektor, liknande de nättjänster som finns för till exempel taxi och hotell. Läs mer.
Sofia Lundberg (ordförande), professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet
Malin Arve, docent i nationalekonomi, Norwegian School of Economics
Mats A Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola
Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap, Handelshögskolan i Stockholm
Digitaliseringen har medfört stark marknadskoncentration, nya flaskhalsar och inlåsningseffekter där intäkter och marknadsmakt koncentreras till ett fåtal plattformar. I rapporten analyserar och diskuterar fyra forskare de lagförslag som bereds i Bryssel och Washington D.C. för att hantera detta, rättsprocesserna som pågår mot tech-jättarna på båda sidor om Atlanten och förutsättningarna för svenska företag att hävda sig i den globala konkurrensen. Läs mer i ”Konjunkturrådets rapport 2021: Digitalisering och konkurrens”.
Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i SNS Konjunkturråd
Richard Friberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
Björn Lundqvist, docent i juridik vid Stockholms universitet
Robin Teigland, professor i digitalisering vid Chalmers tekniska högskola
SNS Konjunkturråd 2020 analyserar den svenska klimatpolitiken i ett globalt perspektiv. Syftet är att bidra till en konstruktiv diskussion och föreslå åtgärder för att öka politikens effekt på klimatet.
Klimatpolitik är ett komplext område där det finns ett behov av många perspektiv. I rådet ingår därför forskare från flera discipliner, med olika bakgrund och delvis också skiftande ståndpunkter i den klimatpolitiska debatten.
– Ambitionen har varit att komma överens om så mycket som möjligt. Men vi ville också sätta gemensamma ord på det vi inte är överens om. På så vis kan vi understryka vad som fortfarande är kontroversiellt och vari skillnaderna i olika analyser består, säger John Hassler, ordförande för SNS Konjunkturråd 2020.
Forskarnas utgångspunkt är hur befintlig forskning inom naturvetenskap och samhällsvetenskap beskriver klimatförändringarnas orsaker, konsekvenser och politiska effekter.
John Hassler (ordförande) är professor i nationalekonomi och verksam vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) på Stockholms universitet. Hans forskning behandlar offentliga finanser, social rörlighet, tillväxt och klimatförändringar. 2013–2016 var han ordförande i Finanspolitiska rådet och 2009–2018 ledamot i kommittén som utser ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Kontakt: john@hassler.se, 0708-11 72 63
Björn Carlén är fil.dr i nationalekonomi och forskare vid enheten Miljöekonomi på Konjunkturinstitutet. Hans forskning handlar främst om klimat- och energipolitiska styrmedel. 2005–2010 var han sekreterare i Finansdepartementets expertgrupp för miljöstudier och 2010–2012 gruppens vice ordförande. Kontakt: bjorn.carlen@konj.se, 08-453 59 25
Jonas Eliasson är gästprofessor i transportsystem vid Linköpings universitet och nytillträdd tillgänglighetsdirektör vid Trafikverket. Hans forskning behandlar transportsystemets påverkan på res- och transportmönster, miljö och samhällsutveckling samt samhällsekonomisk analys av infrastruktur och transportpolitik. 2016–2018 var han trafikdirektör i Stockholms stad och 2007–2017 professor vid KTH.
Kontakt: jonas.eliasson@liu.se, 010-123 45 91
Filip Johnsson är sedan 2003 professor i uthålliga energisystem vid Chalmers tekniska högskola. Hans forskning fokuserar på omställning av energi- och materialsystemen, till exempel hur vind- och solel kan integreras på ett effektivt sätt i energisystemet. Filip studerar även tillförsel- och värdekedjor från basmaterial till slutprodukter inom ramen för ett Mistraprojekt (Mistra Carbon Exit) och hur kostnaden för utsläppsminskande åtgärder kan synliggöras längst ut i värdekedjan.
Kontakt: filip.johnsson@chalmers.se, 031-772 14 49
Per Krusell är professor i nationalekonomi och sedan 2008 verksam vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) på Stockholms universitet, efter drygt tjugo år i USA. Hans forskning behandlar makroekonomi, till exempel hur den påverkar och påverkas av ojämlikhet, arbetsmarknaden och ekonomisk politik samt samspelet med tillväxt och klimat. 2003–2013 och 2017–2019 var han ledamot och 2011–2013 ordförande i kommittén som utser ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Han är President för European Economic Association.
Kontakt: per.krusell@iies.su.se, 08-16 30 73
Therese Lindahl är fil.dr i nationalekonomi och forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi. Thereses forskning ligger i tvärsnittet mellan miljö- och beteendeekonomi och fokuserar på olika aspekter av mänskligt beteende kopplat till miljö- och klimatfrågor.
Kontakt: therese.lindahl@beijer.kva.se, 08-673 97 09
Jonas Nycander är professor i geofysisk hydrodynamik och verksam vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet. Hans forskning behandlar oceanografi, klimat och det globala kolsystemet. Han är medlem av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Kontakt: jonas@misu.su.se, 08-16 43 36
Åsa Romson är jur.dr samt forskare i miljöjuridik och miljöpolitik vid IVL Svenska Miljöinstitutet, med fokus på klimaträtt och miljöpolitiska styrmedel. Hon har 15 års erfarenhet som miljöpolitiker på lokal och nationell nivå och var bland annat klimat- och miljöminister 2014–2016. Kontakt: asa.romson@ivl.se, 010-788 66 75
Thomas Sterner är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om klimatekonomi och utformningen av miljöekonomiska styrmedel i olika socioekonomiska kontexter. Han har tidigare varit President för European Association of Environmental and Resource Economists (2008–2009), chefsekonom vid Environmental Defense Fund (2012–2013) och invald vid Collège de France (2015–2016). Kontakt: thomas.sterner@economics.gu.se, 031-786 1377
Sekreterare: Mattias Schain är jurist och tidigare bland annat politiskt sakkunnig i Regeringskansliet.
Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64
Rapporten presenterades den 15 januari 2020.
Anslag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.
SNS Konjunkturråd 2020 [60 mb]
Kommunerna står inför stora utmaningar vad gäller finansiering, kompetensförsörjning, åldrande befolkning och ett högt flyktingmottagande, men de har också att ta itu med till exempel fallande elevresultat och ökad sjukfrånvaro bland personal i äldreomsorgen.
Mot den bakgrunden tillsatte SNS en grupp ledande samhällsforskare som, inom ramen för SNS Konjunkturråd, granskade den svenska kommunmodellen utifrån ekonomisk teori och de egna nationella förutsättningarna, samt undersökte hur den står sig internationellt.
Forskarna har undersökt om det krävs mer omfattande reformer, till exempel kommunsammanläggningar eller att kommuner får olika stort ansvar, beroende på vad de bedöms klara av. Rådet har också studerat om den statliga styrningen behöver förändras.
– En oklar ansvarsfördelning mellan stat och kommun kan vara en av orsakerna till bristande kvalitet i välfärdstjänsterna. Den nuvarande statliga styrningen riskerar att underminera huvudpoängen med det kommunala självstyret, säger Eva Mörk, ordförande i SNS Konjunkturråd 2019.
Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64
Eva Mörk, ordförande i Rådet och professor i nationalekonomi, med särskilt inriktning offentlig ekonomi, vid Uppsala universitet.
Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Lovisa Persson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).
Professor Jørn Rattsø, NTNU, ingick från början i forskargruppen. Han valde dock under hösten 2018 att avsluta sin medverkan eftersom det visat sig att hans tänkande på området inte var i samklang med övriga gruppens tänkande.
Rapporten presenterades 16 januari 2019.
Anslag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.
Kapital behövs för investeringar i produktion, boende och infrastruktur – och för hushållens konsumtion och trygghet. År 2015 utgjorde kapitalskatterna en åttondel av skatteintäkterna i Sverige. Samtidigt som kapitalets betydelse ökar växer oron för att en ojämn förmögenhetsfördelning skapar klyftor som kan få betydande social och politisk sprängkraft.
SNS Konjunkturråd 2018 undersöker kapitalets omfattning och fördelning i Sverige och riktlinjer för hur en framtida kapitalbeskattning bör utformas. Rapporten presenterar en stor kartläggning av svenskarnas attityder till förmögenhetsfördelningen och kapitalbeskattningen. Rådet utvärderar också specifika förslag om kapitalskatter utifrån lärdomar från ekonomisk teori och empiriska studier.
– Sverige står inför flera vägval när det gäller kapitalbeskattningens framtid. Dessa frågor har dock hamnat i skymundan i den svenska debatten, vilket är olyckligt eftersom kapitalets betydelse har ökat markant. Syftet med vår rapport är att ge förslag på hur Sverige kan utforma sin kapitalbeskattning utan att kväva växtkraften och utan att kapitalet flyr utomlands, säger SNS Konjunkturråds ordförande, Daniel Waldenström.
Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, tel: 08-507 025 64
Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och gästprofessor vid Sorbonne (Paris School of Economics).
Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Rapporten presenterades i januari 2018.
Anslag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.
SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar sedan forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.
SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Genom Konjunkturrådet vill SNS bidra till att samhällsdebatten grundar sig på forskning av hög vetenskaplig kvalitet, och rapporterna brukar få stor uppmärksamhet i medierna.
Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.
Konjunkturrådets rapport 2017. Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad
Konjunkturrådets rapport 2016. Vart är vi på väg? Systemfel i transportpolitiken
Konjunkturrådets rapport 2015. Den svenska skulden
Konjunkturrådets rapport 2014. Hur får vi råd med välfärden?
Konjunkturrådets rapport 2013. Dags för enkla skatter!
Konjunkturrådets rapport 2012. Enkla regler, svåra tider – behöver stabiliseringspolitiken förändras?
Konjunkturrådets rapport 2011. Miljö, arbete och kapital – dags för nya samhällskontrakt
Konjunkturrådets rapport 2010. Råd till en finansminister