SNS Analys nr 7. Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat

I en ny studie har forskarna Anders Böhlmark och Mikael Lindahl funnit att friskolereformen lett till bättre studieresultat – både för de elever som själva går i friskolorna och för eleverna i de kommunala skolorna.

  • Anders Hultin, Marika Lindgren Åsbrink

  • Anders Böhlmark, Mikael Lindahl

  • Jonas Vlachos, Björn Öckert, Mikael Lindahl

Det fria skolvalet och friskolereformen är utan tvivel de mest genomgripande förändringarna av skolan sedan grundskolereformen 1962. Reformerna sjösattes på 1990-talet, men det är först nu vi börjar se de verkliga effekterna. Drygt 12 procent av niondeklassarna går idag i en friskola, men variationen inom landet är stor. I hälften av kommunerna finns ingen friskola alls, i de övriga varierar andelen elever som går i friskola mellan 1 och 45 procent.

Kommentarer

Anders Hultin, vd JB Education, Marika Lindgren Åsbrink, politisk sekreterare till den socialdemokratiska partiledningen och ordförande i Grundskole- och gymnasienämnden i Sundbybergs stad, Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, och författare till kapitlet om skolan i SNS-antologin Konkurrensens konsekvenser samt Björn Öckert, docent Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Mötet leddes av Ilinca Benson, forskningsledare SNS.

Ladda ner