Laura Larsson, fil dr IFAU, och extern forskningsledare SNS, inledde med att peka på dagens konferens som en viktig koppling mellan diskussionen om å ena sidan globalisering och å andra sidan socialförsäkringssystem. Hon introducerade även ett nytt SNS-projekt som kommer att fokusera på globalisering och välfärdspolitik, i vilket hon själv samt Karolina Ekholm, docent Handelshögskolan, och extern forskningsledare SNS, kommer att vara ansvariga.

Karolina Ekholm fick därefter tillfälle att presentera SNS Arbetsmarknads första rapport Ordning och reda om outsourcing. – Bakgrunden till boken är en reaktion på vad som i debatten verkar vara något nytt, men som inte alls är det, nämligen globalisering och omlokalisering av verksamhet, sade hon. Syftet med boken är därför att bringa reda i några av de begrepp som cirkulerar kring detta ämne. Men syftet är också att beskriva omfattningen av utflyttningen av produktion till låglöneländer, att diskutera konsekvenserna av globaliseringen och att förmedla empiriska resultat från egen forskning.

– Än så länge syns ingen dramatisk förändring i lokalisering av verksamhet, och inte heller i forskningslitteraturen kring globaliseringens konsekvenser finns grund till någon större oro. Vi kan se tydliga effektivitetsvinster som en följd av globaliseringen. Det finns dock negativa effekter på inkomstfördelningen, något som i och för sig dämpas av Sveriges väl utbyggda system för inkomstomfördelning. Men de högre lönerna i Sverige avspeglar en högre produktivitet och det handlar snarare om att kineserna ska öka sina inkomster i Kina, inte att vi skall sänka våra, sade Karolina Ekholm.

Forskarkommentar

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet, såg det som intressant att det i den allmänna debatten finns en stor oro inför globaliseringen, medan det inom forskningen talas om ganska små effekter. Han trodde att detta kan bero på att andra förklaringar till arbetslöshet är mer abstrakta och svårgreppbara. Att tala om globalisering är också en ”fräschare” vinkling av problemet. Samtidigt, menade han, att oron har sin grund i att man tror att framtida effekter kommer att bli mycket större. – Om lönebildningen inte är tillräckligt flexibel kan vi på kort och medellång sikt förvänta oss arbetslöshet bland lågutbildade. På lång sikt kommer effekter synas i nivån på reallönerna. Lars Calmfors frågade sig vad som borde göras från politiskt håll och presenterade egna åtgärdsförslag. – Arbetsmarknadsåtgärder har viss effekt, men vi behöver framförallt större löneflexibilitet. Detta åstadkoms genom att decentralisera avtalsförhandlingarna och genom att införa något lägre arbetslöshetsersättningar. Men också genom skattelättnader för arbete för lågavlönade, avslutade han.

Statsmakternas kommentarer

Anders Teljebäck, statssekreterare, Näringsdepartementet, menade att man måste fokusera mer på de möjligheter som faktiskt kommer med globaliseringen. – Sverige har goda förutsättningar att klara detta på ett bra sätt. Vi har en lönebildning som fungerar bra, fackföreningar som är öppna för förändringar, en hög utbildningsnivå, bra institutioner och en välutvecklad infrastruktur. Men det räcker inte bara med att globaliseringen för med sig en effektivitetshöjning. Utgångspunkten måste vara att alla får ta del av vinsten. För bästa möjliga utfall behövs högre rörlighet på arbetsmarknaden och bättre jobbmatchning. Vi bör dessutom uppmuntra till livslångt lärande genom fortlöpande utbildningar. Slutligen, sociala broar är av stor vikt och vi får inte glömma att hjälpa utsatta grupper i den pressade konkurrensen på arbetsmarknaden, sade Anders Teljebäck.

Anna Hedborg, ordförande Socialförsäkringsutredningen, sade att det inte går att prata välfärdspolitik utan att prata om globalisering. Hon menade att det idag finns en rädsla för en kapplöpning mot botten och välfärdsstatens död som en följd av globaliseringens effekter.

– Vi är alla överens om att det finns ett starkt tryck mot välfärdsstaten. Men det egentliga trycket kommer från övergången från industri till tjänstesamhälle och varje land transformerar detta tryck genom sina institutioner och regleringar. Lösningarna hittar vi i våra egna traditioner. Det är därför viktigt att vi värnar våra komparativa fördelar, t ex vår sammanpressade lönestruktur. Det handlar mycket om rörlighet och antalet arbetade timmar och vi bör hantera detta så att människor inte känner sig övergivna i processen, avslutade Anna Hedborg.

Arbetsmarknadernas parters kommentarer

Janne Rudén, förbundsordförande SEKO, frågade retoriskt om Sverige är hotat av effekterna av dagens globalisering. Svaret var både ett ja och ett nej. – Utifrån boken har vi ingen anledning till desperation men frågan bör ändå ligga högt upp på agendan. Kina har en stor marknad och ett ökande välstånd. Vad vi inte uppmärksammat är den demokratiska frågan, att människor utnyttjas, och för det har vi ett gemensamt ansvar som konsumenter. Janne Rudén fortsatte att berätta om Tyskland och Holland som vill försämra anställningsvillkoren för att möta globaliseringens effekter. – Det är inte den vägen vi i Sverige vill gå. Kollektivavtalsmodellen är viktig för tillväxt och sysselsättning, och det är viktigt att alla är med. Vi ska inte laborera med den svenska modellen utan värna om den samt utveckla och intensifiera det fackliga arbetet internationellt.

Sverker Rudeberg, expert på arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå, Svenskt Näringsliv, sade att den globala debatten förs ur två perspektiv, det ena utifrån hot och det andra utifrån möjligheter. – De som ser hotbilden, som Jacques Chirac, talar om vikten av ekonomisk patriotism. Vi måste ha möjlighetsperspektivet som utgångspunkt. Sverige är det tredje mest exportberoende landet i Europa och vi vill inte ha kinesiska löner för svenska arbetare. Däremot vill vi ha ett konkurrenskraftigt näringsliv med vettiga lönesystem även i framtiden. I Tyskland säger man att ekonomin inte klarar av ett förverkligande av tjänstedirektivet på den inre marknaden. Och den regering som genomför det skulle inte väljas om. Det behövs därför också en förändring i det politiska ledarskapet, det gäller att leda opinionen, inte att följa den, avslutade Sverker Rudeberg.  

Företagsperspektiv

Jan-Erik Stjernvall, vice president technology management, Ericsson, berättade vad som driver Ericssons lokalisering av forskning och utveckling, FoU, utanför Sverige. Det behövs tillgång till högkvalitativ arbetskraft, låga lönekostnader och andra faktorer som bidrar till en effektiv utveckling, samt positiva marknadsaspekter. Förutsättningarna att behålla mer avancerad elektronikproduktion kvar i landet beskrevs som goda trots att den kinesiska FoU-styrkan numera är i nivå med vår. – Ur Sverigesynpunkt har inte globaliseringen träffat oss särskilt hårt, men fortsättningsvis krävs topputbildad personal och bra forskning på universiteten. Det finns en hel del som behöver göras för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt i framtiden. Staten bör också ta en aktiv roll och hålla offentlig upphandling av FoU.

Avslutande diskussion

Fackets tankar att verka för att hålla uppe löner i andra länder motsvarar protektionistiska åtgärder. Om man utifrån höjer ett lands lönekostnader försämras dess möjligheter att utnyttja sina komparativa fördelar, och samtidigt våra möjligheter att ta hem globaliseringens vinster, kommenterade Karolina Ekholm. Janne Rudén svarade att människor ofta arbetar under vidriga förhållanden i Asien. – Vi bör hjälpa dem att bygga upp fackliga organisationer som arbetar för deras rättigheter. Att ta hem vinster av detta till Sverige tycker jag inte vi ska göra. Ur publiken kom kommentaren att vi måste se förhållandet från den andra sidan. 40 personer per minut har de senaste 20 åren lyfts ur extrem fattigdom.

En annan publikkommentar var att diskussionerna idag går heta trots att globaliseringen inte gett några dramatiska effekter. Oro uttrycktes för vad som sker när det verkligen börjar hända saker, t ex när en ny typ av konkurrens möter tjänstesektorn. Karolina Ekholm ansåg sig inte vara säker på att det verkligen finns en koppling mellan vad som faktiskt händer och hur debatten går. – Det vi gjort är att vi orelaterat har importerat en debatt från USA, Tyskland och Frankrike. Kring industrin såg hon att arbetsmarknadens parter har en samsyn och det finns ingen anledning till protektionistiska infall. – Däremot oroas jag av tjänstesektorn, hur hanteras globaliseringstendenserna här? Tjänstesektorn har ingen erfarenhet av internationell konkurrens eller en situation där det är viktigt med en marknad utanför hemlandet. Men det är kanske därför vi hör protektionistiska tongångar inom bygg- och vårdsektorn?

Lars Calmfors menade att det fackliga uttrycket ”konkurrens på lika villkor” ligger farligt nära protektionism. – Handel kommer till stånd genom att olika länder utnyttjar sina olika förutsättningar. I Vaxholmskonflikten, där man lägger på ett kollektivavtal, utestänger man dessa. Karolina Ekholm sade avslutningsvis att det varit en intressant diskussion som berört många aspekter av den svenska modellen som i internationella sammanhang ofta beskrivs som en framgångsrik modell. Vi vet att modellen i framtiden kommer att möta utmaningar och vi behöver veta mer om var det finns utrymme till förbättringar. Därför avslutar jag den här konferensen genom att efterfråga mer forskning kring detta!