Anitra Steen, vd Systembolaget

”En viktig och central fråga är hur man vidgar alkoholpolitiken i samhället framöver. Få områden är så genomforskade som alkoholpolitiken.”

”Ett tydligt mål vi har är att minska alkoholkonsumtionen i Sverige och med detta minska alkoholens skadeverkningar i samhället, både för de som skadas och de som drabbas indirekt.”

”Den folkliga förankringen för att vidmakthålla monopolet är jätteviktigt.”

”När alkoholpolitiken ständigt förs utifrån folkhälsoargumenten kan jag känna att det blir ett snävt perspektiv. Vi måste vidga vyerna och det är en utmaning att få fler talesmän för alkoholpolitiken. I dag finns det en, folkhälsoministern, men det behövs en större krets av opinionsbildare som bär fram tankarna kring alkoholpolitiken.”

”Det är en ödesfråga att alkoholpolitiken får en bredare bas. Och det är just här Gunnars arbete kommer in.”

”Alkoholpolitiken har väldigt viktig effekt inom olika politiska områden. Och det går att sätta kronor och ören på detta.”

”Alkoholpolitiken är en konkurrensfördel för Sverige i förhållande till andra länder. Och det behöver diskuteras på ett mer övergripande, ekonomiskt plan.”

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco

”Jag har dragits in i det här ämnet under en längre tid, mycket genom min bror som arbetat som socialarbetare. Och det som det egentligen handlar om är demografi - något jag har hållit på med i 20-25 år.”

”Snart får vi ett gap, det kommer fattas 20 000 personer i arbetslivet. 0,4 procent av arbetskraften minskar varje år och kommer att göra så i 40 år. Detta har vi aldrig förut varit med om i det här landet.”

”Trettiotalssvackan klarade vi med hjälp av tre reservgrupper; greker, böndernas barn och den största reserven – kvinnorna. När jag skulle skriva denna bok funderade jag på: vad har vi för reserver denna gång?”

”Om vi som är femtio år och äldre orkar och har lust att arbeta länge så kommer detta att spela stor roll. Vi behöver stoppa inflödet till långa sjukskrivningar och förtidspensioner. Ohälsan är en viktig reserv.”

”Det är ganska dyrt och lite krångligt att få tag på alkohol – och det är kärnan i den svenska alkoholpolitiken i dag.”

”Hur mycket sämre jobb gör man då på måndagen när man druckit för mycket på helgen? Det finns en siffra på detta som dyker upp i många sammanhang, lite som råttan i pizzan. Alla vägar bär tillbaka till en amerikansk rapport från 1970 som säger att 10 procent dricker för mycket, det leder till minskad produktivitet med 25 procent och lönesumman borde minskas med 2,5 procent som ett mått på vad produktionsförlusten kostar. De här siffrorna tycker jag är ett problem. 10 procent är antagligen att överskatta, 25 procent ett överskott i nedsättning och lönesänkningen är orealistisk.”

”Det finns en alldeles för stor fokusering på missbrukarna, riskbrukarna – de som ligger och balanserar på gränsen för vad som är bra för hälsan i det långa loppet, är också en grupp att ta fasta på. Det är inte samma människor det rör sig om, utan många som går ut och in i riskbruk. Ganska många självläker och med ganska små medel går det även att hjälpa.”

”Riskbruksprojeketet är ett bra exempel, där man går ut på arbetsplatser med ett frågeformulär om alkoholvanor. Många riskbrukare tror att de är normalbrukare och behöver tankeställaren.  Det har visat sig ge mätbara effekter på konsumtionen.”

”Det är viktigt att säga att arbetslivet inte bär skulden, men att orsaken till varför de får bära en del är att arbetsplatserna är en bra plats att nå människor på. För problemen har oftast gått ganska långt innan de uppsöker socialen eller sjukvården.”

”Möjligen har vi tänkt fel de senaste tio åren när mer och mer av ekonomiska piskor läggs på arbetsgivarna. Kostnader för förlängda sjukskrivningar krävs och de belastas med straffsatser om de inte sätter igång rehabilitering. Detta leder också i förlängningen till högre trösklar för dem som inte har arbete, i och med arbetsgivarnas försiktighet att anställa ökar.”

Lars Wetterberg, HR-chef, Alfa Laval

”En förutsättning för ett framgångsrikt riskbruksarbete är en eldsjäl som arbetar nära i det dagliga arbetet och som brinner för detta. Det som måste till är att vi måste hitta eldsjälarna på arbetsplatserna och vi måste engagera cheferna – för detta är en del av deras ledaransvar.”

”Riskbruksarbetet fördes hos oss på alla nivåer, individ – grupp och organisationsnivå. Individen fick fylla i ett självskattningsformulär och göra ett blodprov, det diskuterades på gruppnivå och det skedde en revidering av alkoholpolicyn – ett dokument som ska vara användbart.”

”Det som inte minst är viktigt i chefsutbildningen är en samtalsguide. Rollspel kan tyckas barnsligt eller naivt, men det är en övning som kan omsättas i praktiken sen.”

”Riskbruksarbete är ett verklig stort arbete, även för arbetsmiljön och för relationerna inom arbetsgruppen.”

”Vi har burit på en ryggsäck av missriktad välvilja, vi kan bli tydligare och ställa högre krav. Vi ger ofta en, två, tre, fyra chanser, men var går gränsen?”

Dan Andersson, fd chefekonom, LO

”Senaste årtiondet har riskdrickandet ökat markant.”

”Problemet med statistiken är ju att genomsnittssiffran för alkoholkonsumtionen ljuger, för en del har blivit så mycket försiktigare med alkoholen och en stor del är riskbrukare som är farliga för sig själva och arbetslivet.”

”Det går inte att bygga en politik på eldsjälar.”

Börje Olsson, professor, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

”Det som först måste redas ut är; kan arbetsplatsen ta ansvar för en generell, restriktiv alkoholpolitik? Jag tror att det är svårt, men arbetslivet är en viktig arena. Det måste klargöras vad vi pratar om inom alkoholpolitiken, är det arbetsplatserna? Är det arbetsplatsernas roll?”

”Intresset för alkoholpolicys på arbetsplatserna är inte särskilt stort. 25 procent har ingen över huvud taget och av de jag sett är många blåkopior av någon annans policy eller väldigt kortfattade.”

”Man ska vara klar med att man inte kan ta samhällets roll som chef. Det krävs ett tydligt regelverk, att förankra personalen och inte ha för stora förväntningar på snabba resultat. Det krävs långsiktighet i det hela.”

”Man kan fråga sig om en policy bara ska gälla alkoholen, kanske ska man ha en mer allmän policy där även chokladen ingår? Det är något jag tycker att man ska fundera på. Vi lever i ett individuellt präglat samhälle där individen bär eget ansvar och vi slår bakut när det gäller regler kring alkoholen. En integrerad policy skulle kanske fungera bättre.”

Bo Malmberg, professor, kulturgeografi. Forskningsledare på Institutet för Framtidsstudier

”Det är ofta fokus på de äldre och de arbetsföra i de här sammanhangen, men det stora problemet finns i andra änden – i det kraftigt ökade drickandet bland unga kvinnor. De lider också i allt större utsträckning av psykisk ohälsa och depressionssymtom vilket kan ha kopplingar till drickande. Det finns risk att vi offrar en ungdomsgeneration i alkoholens namn.”

”Det som är bra med boken är att det lyfter fram hälsan som en betydelsefull faktor för ekonomisk utveckling. En besvikelse är att man inte riktigt slår in spiken, boven är alkoholen, men det följs inte riktigt upp på slutet. Finns det en brist i forskningen?”