– Sverige är ensamt i Europa om att i stor skala satsa på etanolbilar, E85. Förklaringen till detta är industripolitisk, säger Per Kågeson.
E85 kostar skattebetalarna mer än dubbelt så mycket per liter som etanol för låginblandning. Etanolsatsningen kostade förra året skattebetalarna ca 3 miljarder kronor. Utsläppen av CO2 minskade med ca 0,5 miljoner ton. Subventionen uppgick till 5,50 kronor per kilo. Det är ca 12 gånger mer än vad EU räknar med att en kostnadseffektiv uppfyllelse av 2020 års mål ska behöva gå på.
Skillnaden mellan att ha Europas törstigaste bilpark och att vara ett ledande land kan uppskattas till ca 1,7 miljoner ton koldioxid år 2020. Denna bränsleförbrukning kan leda till en skattehöjning på bensin och diesel med 3 kronor mer per liter än vad som annars skulle ha krävts för att klara målet om att minska växthusgaserna med 40 procent till 2020.
– EU kräver att 10 procent av transportsektorns oljeanvändning ersätts med förnybar energi till 2020. Det kan Sverige klara genom partiell elektrifiering, låginblandning av biodrivmedel i all bensin och diesel samt genom att utnyttja avfall för framställning av biogas, säger författaren. Han anser inte att E85 behövs för nå det målet.
Med effektiva styrmedel kan även bränsleförbrukningen hos nya bilar minskas med 45 procent till 2020.
– Det bästa vore en differentierad försäljningskatt som inte gör genomsnittsbilen dyrare. Bränsleslukande bilar får i extremfallet betala upp till 40 000, medan riktigt snåla bilar kan få en lika hög premie. Systemet kan utformas så att det inte blir en straffskatt på stora bilar. I Frankrike har en liknande skatt visat sig vara mycket verkningsfull, avslutar Per Kågeson.
Per Kågeson, är fil.dr i miljösystemanalys och författare till ett trettiotal böcker.
Frågor och recensionsexemplar: Kontakta Sophie Sölveborn, kommunikatör/presskontakt, tfn 08-507 025 72 , e-post sophie.solveborn@sns.se.
Läs mer om boken här