Det är inte ovanligt att den flitige tidningsläsaren plötsligt kan upptäcka att artiklar om platser, produkter eller företag plötsligt dyker upp i flera tidningar ungefär samtidigt. Någon "krok" dvs. förklaring till varför artikeln skrivits och publicerats syns sällan. Och den verkliga förklaringen skrivs praktiskt taget aldrig ut. Trots att den egentligen inte på något sätt gör "storyn" sämre.

I fallet med DN:s och DI:s, i och för sig utmärkta reportage, hade det inte varit någon nackdel för läsaren att få reda på att två svenska företag med intresse i landet och gruvan arrangerat en s.k. journalistresa till platsen. Tvärtom kan en sådan öppenhet om tidningens arbetsmetoder mycket väl vara till fördel för redaktionen. Såväl DN som DI kan nämligen förklara att de betalat resan själva och valt att följa med eftersom ämnet känts "rätt" och eftersom det annars kan vara svårt för enskilda journalister att ta sig fram och in på skilda platser – kanske i synnerhet i fjärran länder.

En sådan öppenhet gentemot läsarna skulle försvåra för de tidningar som har anledning att dölja varför de skriver vissa artiklar. Eftersom läsarna inte vant sig vid att kräva öppenhet av sina tidningar är det lätt och lockande för mer skrupelfria organ att acceptera de mutresor som erbjuds av såväl länder som företag och organisationer.

Tidningar som DN och DI har inget att förlora men allt att vinna på en ökad öppenhet om sina journalisters villkor. De båda skribenterna svarade också snabbt och utförligt på frågan varför artiklarna om samma gruva kom i tidningarna samma dag.

Så här skrev Anders Olsson, DN, bl a:
"Sandvik och Scania arrangerade en journalistresa till Sydamerika där vi erbjöds följa med till olika anläggningar, som betyder mycket för svenska företag (självklart står DN för kostnaderna). /…./Ett av besöken var El Teniente, en gruva som är intressant av flera skäl, skäl som också berörs i texten. DN gjorde bedömningen att det var värt att följa med eftersom det sannolikt skulle krävas mycket tid och arbete för att få tillgång till gruvan på egen hand, om det över huvud taget skulle vara möjligt."

För DI:s korrespondent i Brasilien, Lennart Palmeus, kom resan lägligt eftersom tidningen redan bestämt att han skulle göra en reportageresa till Chile och han skriver: "I mars bjöd Scania och Sandvik in till en pressresa till Chile (och Brasilien) just vid den tid, som jag hade planerat att resa till Chile. Därvid valde jag att ansluta mig till delar av pressresans program. Skälet var främst möjligheten att därmed komma in i koppargruvan El Teniente. Koppar är hörnstenen i Chiles ekonomi och jag har länge velat rapportera om denna industri."

Frågan om tidningen bör berätta om bakgrunden till sina artiklar kan man ha olika uppfattning om. Anders Olsson pekar på att han arbetade helt självständigt, valde egna intervjuobjekt och gjorde också besök vid andra företag och skriver bl a: "Jag skulle aldrig drömma om att medvetet undanhålla läsarna information som jag anser vara relevant. Men jag delar inte uppfattningen att den informationen, att reportaget var frukten av en journalistresa, skulle stärka trovärdigheten i reportaget. Den är dessutom en smula missvisande av skäl som anges ovan. Invändningen känns faktiskt lite krystad."

Av Olle Rossander

Alla texter är granskade av den forskarpanel som är knuten till SNS Medieforums granskning av ekonomijournalistik. Författaren ansvarar för fakta och återgivna citat.