Pressmeddelande

Använd lycka som ett mått på välfärd

Subjektivt välbefinnande kan användas som ett välfärdsmått. Det är slutsatsen i den nya SNS-rapporten ”Vad kan vi lära av lyckoforskningen?”. Rapporten ger en översikt av forskningen om lycka och diskuterar hur denna kan utgöra underlag för politiska beslut.

Ett lands välfärd har länge mätts i ekonomiska termer som BNP per capita. Men på senare tid har allt fler nationalekonomer och andra samhällsvetare förespråkat alternativa mått. Ett av dessa är subjektivt välbefinnande, som ofta benämns lycka. Det handlar om livstillfredsställelse och känslomässigt välbefinnande, och mäts ofta i enkät- och intervjuundersökningar.

Lyckoforskningen är tvärvetenskaplig, med bidrag från psykologer, sociologer, nationalekonomer och statsvetare. Rapportförfattaren Martin Berlin tar sin utgångspunkt i den nationalekonomiska forskningen. Han menar att vi i dag vet mycket om hur subjektivt välbefinnandet skiljer sig mellan olika grupper, men vi vet mindre om vad som orsakar vad.

– Livstillfredsställelsen är lägre för arbetslösa, låginkomsttagare och personer med dålig hälsa, men tyvärr vet vi inte så mycket om orsakssambanden mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden, säger Martin Berlin.

Forskning om lycka visar att det finns ett positivt men avtagande samband mellan livstillfredsställelse och inkomst, både på ländernivå och på individnivå. Man kan också se att människors livstillfredsställelse är relativt stabil över längre tidsperioder. Det kan bero på tillvänjning, det vill säga att man vänjer sig vid sina levnadsförhållanden. Men det kan även vara en följd av att välbefinnandet i vuxen ålder formas under barndomen.

I rapporten framhåller Martin Berlin att även om det finns flera problem förknippade med att använda lyckoforskningen som underlag för politiska beslut är den inte sämre än alternativen. Men forskningsresultaten bör inte stå i fokus som politiskt mål, utan kan i stället användas för att på förhand analysera vilka välfärdskonsekvenser politiska beslut kan tänkas få.

Mot den bakgrunden är Martin Berlin kritisk till ett initiativ som regeringen presenterade i vårbudgeten 2017, där livstillfredsställelse användes tillsammans med 14 andra indikatorer på välstånd:

– Det saknas ramverk och teori för hur måtten förhåller sig till varandra. Det kommer också att vara mycket svårt att i efterhand veta exakt vad som påverkade den sittande regeringens politik, säger Martin Berlin.