Barn i familjehem. Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Titti Mattsson Bo Vinnerljung

Lyssna

Det behövs en starkare lagreglering för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till hälsa, utbildning och familj. Det menar två professorer i juridik respektive socialt arbete – som tillsammans har skrivit en ny forskningsrapport för SNS.

barn_i_familjehem.pdf 774,7 KB PDF

Titti Mattsson och Bo Vinnerljung identifierar en rad brister med det nuvarande regelverket för barn i familjehem. På flera områden får dessa barn sämre stöd i Sverige än i många andra länder. Socialtjänstens ansvar är alltför svagt reglerat i en ramlagstiftning med få minimistandarder, vilket har lett till stora variationer mellan kommunerna.

I rapporten Barn i familjehem. Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta föreslår forskarna lagändringar som skulle förbättra familjehemsplacerade barns hälsa, skolresultat och familjekontakt.

  • Erbjud alla placerade barn en hälsokontroll. Inför tvingande regler för kommuner och landsting att erbjuda alla barn hälsokontroller med läkarundersökning när de placeras. Detta är idag lag i England och Finland, och i Sverige för adopterade barn och flyktingbarn.
  • Inför färdighetstester i läsning och räkning. Alla data pekar på att barn i familjehem ges sämre möjligheter än andra att utveckla sin potential i skolan. Det viktigaste är att motverka tidiga skolmisslyckanden. Med färdighetstester i läsning och räkning får man underlag för att ge barnen kompenserade insatser och en chans att komma ifatt sina klasskamrater
  • Rätt till förlängd familjehemsvistelse efter 18 år. I Sverige upphör familjehemsplaceringen vid 18 års ålder eller då barnet slutar gymnasiet. Efter det får många barn inget stöd från vare sig familjehemmet eller sina biologiska föräldrar. I våra nordiska grannländer har dessa barn vid behov rätt till fortsatt boende i familjehemmet ytterligare några år efter 18-årsdagen. En sådan rätt bör införas även i Sverige.
Bo Vinnerljung, Titti Mattsson och Ulf Kristersson.
Bo Vinnerljung, Titti Mattsson och Ulf Kristersson.

Forskarna vill också ge föräldrar rätt till stöd när samhället omhändertar deras barn. I motsats till England och USA har svenska lagstiftare avvisat adoption som en väg att ge samhällsvårdade barn en familj. Istället bör vi satsa på att hjälpa de biologiska föräldrarna så att barnen kan komma hem igen:
– De flesta längre familjehemsplaceringar orsakas av att föräldrar har problem. Föräldrarnas situation förvärras inte sällan när barnen kommer i
samhällsvård. Föräldrarna bör därför ha rätt till rehabiliterande stöd när barnen placeras, säger Titti Mattsson, professor i offentlig rätt, Lunds universitet.

Se en intervju med forskarna Titti Mattsson och Bo Vinnerljung.

Rapporten ingår i SNS forskningsprogram Investeringar i likvärdiga livschanser.

Rapporten presenterades vid ett seminarium på SNS den 4 april där Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson (M) och tidigare socialförsäkringsminister, medverkade.

”Vi måste ha ett generationslångt perspektiv. Vad kan vi göra idag för att dessa barn själva ska kunna bli goda föräldrar i framtiden?”, sa han.

Kristersson nämnde även skolans betydelse när det kommer till barn som placeras i familjehem:

”Ingen annan social insats kan mäta sig med skolan. Det är tydligt att barn som gör okej resultat, går och skriver sina prov och hänger med på lektionerna har mycket bättre förutsättningar än barn som halkar efter.”

Kristersson avslutade med att blicka framåt:

”Vi följer inte upp det socialpolitiska arbetet i tillräckligt hög grad. Det finns för få exempel på experimentstudier och inomvetenskaplig utredning. Facit kommer alltid i efterhand i ett sekretessklassat dokument. Kommunerna behöver fler checklistor och färre hemsnickrade modeller.”

Press i urval

Expressen: Den sista resten av gamla fattigvården

SvD Debatt: ”Samhället ska inte vara en dålig förälder”

Inslag på SVT