Forskningsrapport

Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter, rekommendationer

Hur den ekonomiska styrningen av hälso- och sjukvården utformas har betydelse för vårdens effektivitet, kvalitet och organisationssätt. Eftersom det är landstingen som beslutar hur ersättningen till vårdgivare ska ske finns det stora variationer mellan olika delar av landet. Det är några av slutsatserna i forskningsrapporten, ”Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter, rekommendationer”.

Rapporten ger en överblick av de modeller som används för ersättning inom sjukvården i Sverige idag, samt redogör för vad som är känt om deras effekter. Traditionellt sett har vårdproducenter i Sverige ersatts med ett fast belopp baserat på tidigare års kostnader. Under de senaste 30 åren har styrningen av hälso- och sjukvården förändrats. Vårdgivare styrs alltmer med ekonomiska incitament. Bland annat har det blivit vanligt att koppla betalningen till faktorer som verksamhetens resursinsatser, prestationer eller grad av måluppfyllelse.

I rapporten konstateras att det inte finns någon ersättningsmodell som är optimal för alla situationer. Det finns ingen modell som är neutral. Alla typer av ekonomiska styrmodeller för vården är förknippade med både positiva och negativa effekter. Det gäller även den traditionella modellen med fasta anslag.

Peter Lindgren ger ett antal konkreta rekommendationer om hur den ekonomiska styrningen av hälso-och sjukvården kan förbättras:

  • Synliggör och bedöm de incitament som varje modell skapar. Eftersom den ekonomiska styrningen kan påverka hur sjukvården organiseras, vad som levereras och till vilken kostnad bör effekterna av en modell analyseras innan den tillämpas i praktiken.
  • Låt typen av vård avgöra vilken ersättningsmodell som ska tillämpas. Nyttan med avancerad uppföljning och riktade ekonomiska incitament är störst för sjukdomstillstånd där man kan definiera vad som är ett relevant patientutfall samt när vårdvolymerna och kostnaderna är stora.
  • Komplexa ersättningsmodeller lämpar sig bäst för tydligt avgränsade sjukdomsfall. För svåra fall där patienterna till exempel har komplex samsjuklighet eller där patientgruppen är väldigt heterogen kan uppföljning vara svår att genomföra, på grund av svårigheter med att definiera relevanta utfallsmått. I dessa fall är traditionella ersättningsmodeller mer lämpade.
  • Ta hänsyn till hur ersättningsmodellen påverkar andra drivkrafter. Ekonomiska incitament är inte allt. Vårdpersonalens inre drivkrafter, som yrkesstolthet och pliktkänsla, har också stor betydelse.Det är viktigt att ersättningssystemen inte utformas så att det uppstår konflikter mellan de ekonomiska incitamenten och personalens inre drivkrafter. En fördel med att använda styrmedel som fokuserar på patientens hälsoutfall är att det står i samklang med personalens professionella pliktkänsla.

Rapporten presenterades vid ett seminarium på SNS den 2/4 2014.

Jan Steen, Lars Kolmodin, Anna Glenngård, Peter Lindgren

Jan Steen, Lars Kolmodin, Anna Glenngård, Peter Lindgren

Sagt om rapporten:

Den här sammanställningen behövs verkligen. Målkonflikterna i svensk sjukvård har blivit fler och en kartläggning av primärvård och specialistvård där effekterna studeras både teoretiskt och empiriskt i en svensk kontext. Det gör rapporten trovärdig och det är värdefullt.

Anna Glenngård, ekon.dr, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Den här rapporten kommer att användas ute i landstingen när vi arbetar med utvecklingen av ersättningsmodeller. Vi har inte tid att läsa all ny forskning på området och det här är en komplett sammanfattning som visar att ersättningsmodeller är en faktor som spelar roll.

Lars Kolmodin, ekonomichef, Region Halland

Rekommendationerna är väldigt intressanta. Rapporten skulle vara ett standardverk för oss som på något sätt jobbar med de här frågorna.

Stefan Kallström-Jansson, chefläkare, Stockholm läns sjukvårdsområde (SLSO)

Seminarium

Rapporten presenterades vid ett seminarium. Medverkande var: Anna Glenngård, ekon.dr, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, Stefan Kallström-Jansson, chefläkare, Stockholm läns sjukvårdsområde (SLSO), Lars Kolmodin, ekonomichef, Region Halland, Peter Lindgren, med.dr, verksam vid IVBAR, knuten till Medical Management Centre på Karolinska Institutet, Jan Steen, ekonomichef, Region Skåne samt Eric Wahlberg, affärsområdeschef Hälso- och sjukvård, Praktikertjänst. Mötet leddes av Fredrik Hed, medicinjournalist.

Rapporten ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.

Eric Wahlberg, Stefan Kallström-Jansson, Peter Lindgren

Eric Wahlberg, Stefan Kallström-Jansson, Peter Lindgren

Press

Tidningen Sjukhusläkaren 2014-04-28: Det är dags att börja experimentera

Dagens Opinion 2014-04-02: SNS-rapport: Olönsamma patienter väljs inte bort

Läkartidningen 2014-05-13: Goda skäl för att pröva nya styrmodeller i vården