Pressmeddelande

Kvinnorna i inkomsttoppen har tredubblats

Betydligt färre kvinnor än män har höga inkomster. Men sedan 1970-talet har andelen kvinnor i toppen av inkomstfördelningen tredubblats och utgör nu runt 18 procent. En internationell jämförelse visar dock att utvecklingen går snabbare i många andra länder. Det är några av slutsatserna i en ny SNS-rapport som presenteras på internationella kvinnodagen den 8 mars.

I Sverige är vi vana vid att vara bland de bästa i världen på jämställdhet mellan kvinnor och män. Men ser man till den ekonomiska eliten är bilden en annan. De högsta positionerna i samhället innehas i betydligt större utsträckning av män än av kvinnor.

Få kvinnor i toppen men andelen ökar stadigt. För att närmare förstå utvecklingen har tre nationalekonomer studerat balansen mellan könen i inkomstfördelningens topp sedan mitten av 1970-talet. Bilden som framträder är på många sätt positiv. Till exempel så har kvinnors representation i inkomsttoppen stadigt ökat och mest har det ökat i den absoluta toppen. I mitten av 1970-talet var andelen kvinnor i hundradelen av befolkningen med de högsta inkomsterna bara 6 procent. I dag är den runt 18 procent.

Fler kvinnor har höga arbetsinkomster. En annan tydlig förändring är att kvinnor i högre utsträckning hamnar i toppen till följd av sin inkomst från arbete snarare än från kapital. Andelen änkor i toppen har också minskat.

Kvinnorna i toppen är ofta gifta med höginkomsttagare. Forskarna har också studerat familjeförhållanden hos kvinnor och män med de högsta inkomsterna. Här finner de att de flesta män i toppen av inkomstfördelningen är gifta medan detta bara gäller ungefär hälften av kvinnorna. Dessutom är en majoritet av männen i toppen gifta med någon som inte befinner sig i inkomsttoppen, medan situationen är den omvända för kvinnorna i toppen.

En anledning till att det ser ut så kan enligt författarna vara att villkoren för män och kvinnor i toppen av inkomstfördelningen ser mycket olika ut när det gäller möjligheterna att kombinera karriär med familjeliv

Utvecklingen går långsammare i Sverige. En internationell jämförelse visar att utvecklingen i Sverige och de andra nordiska länderna är något långsammare än i länder som vi annars tänker på som mindre jämställda. Sett till andelen kvinnor i toppen är Sverige inte bättre än länder som England, Italien och Spanien.

Forskarna reflekterar också kring om det finns samhällsstrukturer som hämmar kvinnors karriärsatsningar och varför den översta hundradelen fortfarande till 80 procent består av manliga inkomsttagare. De diskuterar om ledarskap fortfarande är manligt kodat, speciellt högt upp i hierarkierna, vilket bildar ett glastak som hindrar kvinnor från att nå toppen. Eller om det kan finnas inlåsningseffekter till följd av den generösa svenska föräldraförsäkringen. Studier har visat att kvinnor hamnar efter i löneutveckling och karriär efter att de har fått barn – något som de aldrig hämtar igen.

Författare

Anne Boschini, docent vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Kristin Gunnarsson, licentiat, Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet
Jesper Roine, docent vid Handelshögskolan i Stockholm