SNS Analys nr 17. Revisorers skadeståndsansvar i framtiden

När teknikkonsultbolaget Prosolvia AB gick i konkurs 1998 inleddes en mångårig rättsprocess mellan konkursboet och Prosolvias revisorer PwC. Hösten 2013 föll hovrättens dom och ett historiskt högt skadestånd utdömdes till konkursboet. Parterna förlikades sedan och därför vann domen aldrig laga kraft. Men den kan ändå få ett avgörande inflytande på framtida skadeståndsmål.

– Jag tror att domen kommer att användas framöver som stöd för lägre beviskrav i skadeståndsmål mot revisorer, styrelseledamöter eller vd:ar, säger Carl Svernlöv.

I rapporten dras följande slutsatser:

• Det är olyckligt att Prosolviamålet inte fick chansen att prövas i Högsta domstolen. Fram till dess att de rättsfrågor som behandlas i hovrättens dom får sina svar, genom ett HD-avgörande eller lagstiftning, kommer det att råda betydande rättsosäkerhet i frågan om revisorns ansvar.
• Domen innebär högre risk att revisorer, styrelseledamöter, vd:ar och andra uppdragstagare döms till höga skadestånd för ekonomisk skada orsakade av försummelser eller vårdslöshet.
• Kostnaderna för revision kommer att öka på grund av högre försäkringskostnader och större krav på noggrannhet och dokumentation i revisionen.

Carl Svernlöv är advokat på Baker & McKenzie och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet.

Seminarium

Rapporten Revisorers skadeståndsansvar i framtiden presenterades vid ett seminarium på SNS den 22 januari. Inbjudna att diskutera den så kallade Prosolviadomen och dess eventuella konsekvenser var, förutom författaren Carl Svernlöv, också Catharina Lagerstam, styrelseproffs och Thomas Thiel, auktoriserad revisor på KPMG och tidigare vd på KPMG. Catharina Lagerstam reflekterade bland annat över det skadeståndsbelopp om två miljarder som fallet slutligen resulterade i.

– Vi måste fundera på om det är rimligt med den här typen av kostnader i skadeståndsmål. Sätter man kostnaden i proportion till skadestånd i andra typer av brott som till exempel misshandel där skadestånden ofta ligger kring 20 000 kronor framstår det som väldigt högt.

Frågan om det i Sverige håller på att växa fram en skadeståndskultur liknande den i USA, med ett stort antal stämningar på höga belopp togs upp av de inbjudna talarna i den efterföljande paneldebatten. Thiel framhävde dock att mycket har hänt med kravet på revisorerna och revisionen sedan Prosolvia gick i konkurs i slutet av 90-talet och att dagens skärpta regler om god revisionssed minskar risken för ett fall liknande Prosolviamålet men att frågan om ansvar åter måste upp på agendan:

Det mest oroande är styrelsens bristande ansvar. Det måste vara tydligt att det är styrelsen som har primäransvaret och att revisorerna har ett sekundäransvar.

Thomas Thiel tror inte, till skillnad från Catharina Lagerstam, att det i framtiden kommer att bli svårare för så kallade ”skakiga” bolag att knyta revisorer till sig. Dock siar han om att Prosolviamålet kan komma att få andra konsekvenser:

– Revisorer har ett samhällsansvar och revision kommer att ske i den här typen av bolag även i framtiden. Men det kanske inte blir så billigt.

Vid mötet medverkade:

Catharina Lagerstam, styrelseproffs och fristående rådgivare
Carl Svernlöv, advokat på Baker & McKenzie och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet
Thomas Thiel, auktoriserad revisor på KPMG och tidigare vd på KPMG
Pernilla Klein, vice vd SNS, ledde mötet