SNS Analys nr 34. Nordisk familjepolitik och jämställdhet på arbetsmarknaden

Julian Vedeler Johnsen Katrine Vellesen Løken

SNS Analys 2016.03.08

Lyssna

Lyssna på podden

Familjepolitiken i de nordiska länderna behöver bli mer flexibel för att underlätta för kvinnor att göra karriär och nå toppositioner. Det borde finnas möjlighet att återvända tidigare till arbetet efter att ha fött barn och byta rätten till föräldraledighet mot rätt till barnomsorg.

sns_analys_nr_34.pdf 490,1 KB PDF

Det säger nationalekonomerna Katrine Vellesen Løken och Julian Vedeler Johnsen som skrivit en SNS Analys, om familjepolitik och jämställdhet i de nordiska länderna.

Norden har världens högsta kostnader för familjepolitik i form av lång föräldraledighet och subventionerad barnomsorg. Samtidigt har kvinnors sysselsättningsgrad stagnerat sen 1980-talet och de nordiska länderna har inte lycktas sluta könslönegapet i de högre inkomstskikten.
De nordiska länderna har en hög sysselsättning bland kvinnor i en internationell jämförelse. Men länderna ligger inte lika bra till vad gäller jämställdhet på chefspositioner och i höglöneyrken. Detta, menar rapportförfattarna, kan bero på den långa föräldraledigheten och bristande flexibilitet i familjepolitiken.

Författarna menar att familjepolitiken i de nordiska länderna behöver bli mer flexibel för att underlätta för kvinnor att göra karriär. Svensk familjepolitik har tagit flera steg i rätt riktning med RUT-avdrag och avskaffande av vårdnadsbidraget.

– Viss familjepolitik, som barnomsorg, kan förbättra jämställdheten, men annan politik kan bidra till brist på jämställdhet. Även om den långa föräldraledighetens direkta effekter inte är negativa kan det finnas skepsis hos arbetsgivare mot att befordra kvinnor till nyckelpositioner av rädsla för långa kärriäravbrott kopplat till att få barn. Det kan vara en anledning till att de nordiska länderna har så få kvinnliga chefer, säger Katrine Vellesen Løken.

Forskarna presenterar följande förslag till politiska reformer för att främja jämställdheten på arbetsmarknaden:

  • Inför rätt till barnomsorg för de minsta barnen. Svenska föräldrar borde erbjudas en möjlighet att byta ut 6 månader av föräldraledigheten mot en garanterad förskoleplats.
  • Subventionera hushållstjänster. Det finns belägg för att RUT-avdraget bidragit till att öka gifta kvinnors arbetsutbud.
Åsa Regnér, Julian Vedeler Johansen, Katrine Vellesen Løken, Sineva Ribeiro och Fredrik Hillelson
Åsa Regnér, Julian Vedeler Johansen, Katrine Vellesen Løken, Sineva Ribeiro och Fredrik Hillelson

Seminariet

Rapporten presenterades vid ett seminarium på SNS den 8 mars.

Jag håller med forskarna om att vårdnadsbidraget har haft inlåsningseffekter som håller kvinnor borta från arbetsmarknaden och regeringen har nu tagit bort det. Det är också viktigt att vi arbetar med att stärka villkoren i kvinnodominerade yrken så att kvinnor hamnar i en bättre position när de ska förhandla hemma om föräldraledighet och liknande.

Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister

Rapporten visar att lång föräldraledighet kan bidra till en lägre lön. Men det är även viktigt att poängtera att fortfarande har kvinnor på många arbetsplatser också lägre ingångslöner i förhållande till män på samma position. Det är allvarligt.

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet

Om vi verkligen vill förändra något måste vi dela föräldraförsäkringen rakt av. Attityden i samhället är fortfarande att kvinnor ska vara hemma länge under sin föräldraledighet.

Fredrik Hillelson, vd, Novare Human Capital