Lyssna
Att vara hemma med ett litet barn beskrivs ofta som en omvälvande erfarenhet. Statsvetaren Helena Olofsdotter Stensöta har studerat hur manliga och kvinnliga riksdagsledamöters intresseområden och prioriteringar påverkas av erfarenhet av föräldraledighet.
I ett nytt nummer av SNS Analys presenteras ny forskning om vad som hände när manliga politiker började ta ett större omsorgsansvar och fick livserfarenheter som mer liknade kvinnors. Påverkades deras engagemang i traditionellt kvinnliga områden som vård och omsorg, familjepolitik och barn- och ungdomsfrågor?
Helena Olofsdotter Stensötas studie Spelar jämställda män någon roll? visar att det finns en tendens att manliga politiker som varit föräldralediga ökar sitt intresse för sociala frågor. Kvinnliga riksdagsledamöter tycks dock inte utveckla ett ökat intresse för sociala frågor efter föräldraledighet under riksdagsperioden. Rapporten, som bygger på data från Riksdagsundersökningen mellan 1985-2014, visar att intresset för sociala frågor och familjefrågor är större hos kvinnor.
Enligt Stensöta är rapportens resultat intressant både för policy och framtida forskning:
”Om föräldraledighet kan utveckla våra preferenser för omsorgsfrågor skulle det även kunna föras vidare till andra områden, såsom arbetsplatsen, som då kan få ett ökat fokus på omsorgsvärden. Det är något som hade varit intressant att studera i förlängningen.”
Magnus Nermo, professor i sociologi vid Stockholms universitet, kommenterade:
”Ökningen av föräldralediga män är långsam. En individualiserad föräldraförsäkring kan minska den sociala kostnaden för män i mansdominerade branscher att ta föräldraledigt.”
Drude Dahlreup, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet, framhöll att studien är unik vad gäller både utformning och den långa tidsperiod som studeras. Vidare konstaterade Dahlerup att de nordiska länderna kommit långt vad gäller jämställdhet, men att utvecklingen inte bara går framåt:
”I de nordiska länderna har vi tagit ett steg tillbaka vad gäller representation av kvinnor i parlamentet. I Danmark anser cirka 30 % att jämställdheten redan är uppnådd. 7 % anser att den gått för långt. Min forskning på Danmark tyder snarare på att skillnader i politiskt intresse hos män och kvinnor tycks öka.”