Forskningsrapport

SNS Välfärdsrapport 2010. Vårdens utmaningar

Åtta ledande hälsoekonomer ger i 2010 års Välfärdsrapport Vårdens utmaningar sin syn på svensk sjukvård. De kommande åren innebär ökande kostnader för behandlingsmetoder, utrustning och personal samtidigt som kraven och vårdbehoven hos en allt äldre befolkning växer. Det kräver reformer idag.

Rapportens förslag i korthet

Ulf Persson, professor vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi Lunds universitet:

  • Dagens ”silotänkande” med ett snävt fokus på kostnadskontroll hämmar införande av samhällsekonomiskt lönsamma innovationer.
  • Vårdens styrsystem bör utvecklas så att beslut om introduktion av nya hälsoförbättrande teknologier baseras på ett brett perspektiv som tar hänsyn till välfärdseffekter för både patient och samhälle.
  • Koppla anslag och kostnader till kvalitetsmått i vården. Med en tydlig ”prislapp” på hälsonyttan av olika medicinska insatser kan vi få ett mer effektivt utnyttjande av vårdens samlade resurser.

Carl Hampus Lyttkens, professor Lunds universitet:

Den svenska sjukvården är redan idag underfinansierad. Kombinationen av en åldrande befolkning och teknologiska framsteg kommer att förvärra situationen.

  • Om inget görs kommer allt fler att skaffa sig privata sjukvårdsförsäkringar.
  • Sverige behöver en bred politiskt överenskommelse om att öka inslaget av privat finansiering i vården, exempelvis genom höjt högkostnadsskydd och att individen får bekosta vissa typer av vård. Det förhindrar en hotande utveckling mot ”gräddfiler” för välbeställda och möjliggör bibehållen offentlig finansiering vid allvarliga hälsoproblem.

Ulf-G Gerdtham, professor Lunds universitet:

  • Rättvis fördelning av vård och hälsa är ett viktigt hälsopolitiskt mål. Men i Sverige råder en sned fördelning av både hälsa och vårdkonsumtion till förmån för höginkomsttagare .
  • Sverige har en större snedfördelning av läkarbesök än andra länder. Det kan bero på den svaga utbyggnaden av primärvården.
  • Hälsoeffekterna bör tas i beaktande inom varje politikområde då folkhälsan påverkas av i princip alla politiska beslut. En hög inkomstnivå och jämn inkomstfördelning främjar folkhälsan.

Debattinlägg

UNT 7/12 2011: När ökad kostnad blir besparing
Svenska Dagbladet 7/12 2011: Svensk sjukvård gynnar höginkomsttagare

Seminarium

Rapporten presenterades vid ett seminarium den 7/12 2010. Se seminariet på SVT Play: del 1, del 2.

Medverkande på seminariet:

Anders Anell, professor Institutet för ekonomisk forskning, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Toivo Heinsoo, direktör Utveckling och styrning, SLL
Ulf Persson, professor Institutet för ekonomisk forskning, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Suzanne Håkansson, Director Government Affairs, AstraZeneca
Carl Hampus Lyttkens, professor Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet
Charlotta Levay, forskare Företagsekonomiska institutionen och Vårdalainstitutet, Lunds universitet
Eva Nilsson Bågenholm, ordförande Läkarförbundet
Carl Bennet, ordförande Getinge AB och Göteborgs universitet
Anders Henriksson (S),ordförande Kalmar Landstingsstyrelse
Monika Renstig, Renstig Consulting Group

Forskare och vetenskapligt ansvariga

Projektet leds av de två redaktörerna professor Anders Anell och professor Ulf Gerdtham, Lunds universitet, tillsammans med Arvid Wallgren, forskningsledare på SNS. Övriga medverkande forskare är professor Per Carlsson, dr Gudbjörg Erlingsdóttir, dr Charlotta Levay, professor Carl-Hampus Lyttkens, dr Gert Paulsson och professor Ulf Persson.

Referensgrupp

Till projektet har knutits en referensgrupp som också bidragit till projektets finansiering. I referensgruppen har deltagit: Diaverum,  Ecofin Invest, IK Investment Partners, Läkemedelsindustriföreningen, Merck, Sharp & Dohme, HealthCap, Praktikertjänst, Skandia, – Stockholms Läns Landsting, Sophiehemmet, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Swedish Medtech, Sveriges Läkarförbund, Tandvårds och läkemedlesförmånsverket och Vetenskapsrådet.
Läs mer om referensgruppens roll