SNS Välfärdsrapport 2011. Inkomstfördelningen i Sverige

Anders Björklund Markus Jäntti

SNS Välfärdsrapport 2011 ger en bred bild av inkomstskillnaderna i Sverige jämfört med andra länder. När och på vilket sätt har Sverige haft en jämn fördelning av inkomster? Håller denna position på att gå förlorad?

vr-2011_inlaga_0.pdf 3,1 MB PDF

Författarna till årets välfärdsrapport, Anders Björklund och Markus Jäntti, är bägge professorer i nationalekonomi och verksamma vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.

Rapportens innehåll i korthet

Ökade inkomstskillnader

Sedan 1980 har inkomstskillnaderna i Sverige ökat över hela inkomstskalan. Både mellan medianinkomsttagare och höginkomsttagare och mellan medianinkomsttagare och låginkomsttagare. Den relativa fattigdomen (mätt som individer som har en inkomst under 50% av medianen) har också ökat, särskilt under de senaste tio åren. Men andelen fattiga i Sverige är låg internationellt sett.

Kapitalinkomster orsaken

Den främsta orsaken till den ökande inkomstspridningen är ökade skillnader i kapitalinkomster, snarare än förändringar av löner, skatter och transfereringar.

Jämn fördelning i Norden

Strikt fördelningsmässigt framstår de nordiska länderna som framgångsrika oavsett om målet formuleras i termer av årsinkomster, långsiktiga inkomster eller lika möjligheter.

Sverige bra på social rörlighet

Familjebakgrunden är en viktig förklaringsfaktor bakom inkomstskillnader. Men i Sverige har denna faktor mindre betydelse. Här förklaras 6 procent av inkomstskillnaderna av faderns inkomster, vilket ska jämföras med 20 procent i USA. Ett annat sätt att mäta familjebakgrundens betydelse för inkomstskillnader är sambandet mellan syskons inkomster. I USA är det 49 procent av inkomstskillnaderna som förklaras av faktorer som delas av syskon, men i Sverige bara 14 procent.

Livsinkomstperspektivet ger samma bild

Det hävdas ofta att det är mer relevant att studera skillnader i individers livsinkomst än det traditionella måttet årsinkomst. Men en analys av inkomsten för längre tidsperioder ger samma bild som årsinkomstmåttet. Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat och Sverige har en internationellt sett jämn inkomstfördelning. Rangordningen mellan länder blir också densamma oavsett om man studerar årsinkomst eller livsinkomst.

Fluktuationer i inkomst större bland individer med låg långsiktig inkomst

De största fluktuationerna i inkomstnivå under livet tenderar att drabba individer med låga livsinkomster.

Inkomstfördelningen påverkar människors livschanser

I länder med en jämn inkomstfördelning har familjebakgrunden mindre betydelse för individens inkomst än i länder med större inkomstskillnader. Det förefaller alltså finnas ett positivt samband mellan en jämn inkomstfördelning och rättvisa i meningen lika möjligheter att uppnå en god livsinkomst.

Barnbidraget effektivt medel

Ett effektivt instrument för att motverka inkomstskillnader är barnbidraget, särskilt flerbarnstillägget. En fördel med barnbidraget är att det leder till en jämnare inkomstfördelning utan att försämra incitamenten till arbete. En politik som utjämnar produktivitet och förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden är också viktig, liksom ökat stöd för utjämnande institutioner.

Ansvarig forskningsledare

Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, forskningsledare, SNS.

Forskare

Anders Björklund och Markus Jäntti,  bägge professorer i nationalekonomi och verksamma vid Institutet för social forskning, Sofi, vid Stockholms universitet.

Konferens

Rapporten presenterades på en konferens på SNS där den kommenterades av Sacos ordförande Göran Arrius och Kommunals chefsekonom och utredningschef Emma Lennartsson. Historikern Henrik Berggren satte frågan om inkomstfördelningen i ett historiskt perspektiv; socialförsäkringsutredaren Irene Wennemo och SEB:s välfärdsekonom Jens Magnusson diskuterade hur inkomstfördelningens utveckling påverkar trygghetssystem och marknader.

Finansiering och referensgrupp

Anslag har erhållits från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). I referensgruppen ingår Deloitte, Einar Mattsson, FAS, Försäkringskassan, Konjunkturinstitutet, LO, SACO, SEB, SSR, Swedbank och TCO. Läs mer om referensgruppens roll.

Press

Pressfrågor besvaras av Nina Bruce, pressansvarig, nina.bruce@sns.se, 08-507 025 74 eller 070-734 87 83.

Pressklipp

Se intervju med Markus Jäntti i SVT Rapport
Lyssna på intervjun med Anders Björklund i Sveriges Radio