Våra institutioner utjämnar inte hälsoklyftorna i samhället”

Det sade professor Olle Lundberg, ordförande i Kommissionen för jämlik hälsa, vid en hearing på SNS under fredagen om hur ojämlikheterna i hälsa ska minska.

Olle Lundberg, som forskat om ojämlikhet i hälsa i över 30 år, framhöll att hälsoklyftor uppkommer genom att de förhållanden, villkor och miljöer som människor lever i skiljer sig påtagligt åt för människor i olika sociala positioner.

Lundberg visade bland annat att medellivslängden bland de med hög utbildning är sex år längre jämfört med bland lågutbildade. För gruppen där uppgift om utbildning saknas skiljer det ytterligare 10 år.

”Våra nuvarande institutioner utgör inte alltid den resurs som de är utsedda att vara. Därför är lösningen inte bara ”mer av allt”, utan vi måste fråga oss hur vi kan göra bättre och annorlunda”

Även Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet, konstaterade att hälsoskillnaderna inte går att lösa i ett slag:
”Vi måste våga tänka nytt. Vilka är framtidens sociala innovationer?”

Emilia Bjuggren, arbetsmarknads- och idrottsborgarråd Stockholm stad och ledamot i Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, betonade miljöns betydelse för hälsan och lyfte bland annat problematiken med segregerade områden i Stockholmsregionen.
Att det råder skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper gör att det går att påverka på alla nivåer, och inte bara under det tidiga livet, menade Johan Carlsson, gd, Folkhälsomyndigheten:

”Mycket av folkhälsopolitiken går ut på att skydda människor från skadligt beteende, men vi måste också vända på det och titta på kompensatoriska mekanismer och peka på vad samhället ska göra för att utfallet på hälsa ska bli negativt”