I boken jämförs akademiskt entreprenörskap – hur akademiker på olika vis direkt deltar i kommersialiseringen – i Sverige och USA. Författarna menar att det amerikanska akademiska systemet har gynnat det akademiska entreprenörskapet. Detta i jämförelse med Sverige, som trots stora investeringar i forskning och utveckling (FoU) uppvisar svagheter inom bland annat incitament till att bli entreprenör och expandera befintliga verksamheter. Akademin uppvisar inte heller tillräckligt starka drivkrafter när det gäller att anpassa kursplaner och forskningsanslag efter det omgivande samhällets efterfrågan.