Bidrar rut till ökad sysselsättning bland kvinnor med flyktingbakgrund?

Nationalekonomen Johanna Rickne har i en ny SNS-rapport undersökt om rutavdraget är effektivt för att skapa sysselsättning för grupper i ekonomiskt utanförskap, såsom flyktinginvandrare och lågutbildade.

Rutavdraget infördes 2007 och uppgår till hälften av arbetskostnaden på tjänster som utförs i privata hushåll. Det uttalade syftet med reformen var att öka sysselsättningen och minska svartarbete kring hushållsnära tjänster. Under senare år har det blivit vanligare att också hänvisa till reformen som en integrationsmotor. I SNS-rapporten presenteras ny statistik över hur sammansättningen av de anställda har sett ut bland företag som varit verksamma inom den hushållsnära sektorn under de senaste åren.

Rapporten kommenteras av bland andra Hemfrids grundare Monica Lindstedt.

Seminariet anordnas inom forskningsprojektet Lärdomar om integration samt mötesserien Mötesplats integration.

Medverkande

Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef Kommunal
Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Monica Lindstedt, grundare av Hemfrid
Johanna Rickne, professor i nationalekonomi och verksam vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Författare till SNS-rapporten Kvinnor med flyktingbakgrund i rutsubventionerade företag.
Annika Qarlsson (C), riksdagsledamot och förste vice ordförande i EU-nämnden

Ilinca Benson, vice vd på SNS, leder mötet.

Anmälan och pris

Mötet är öppet för SNS medlemmar*, särskilt inbjudna och press. Avgiften är 395 kr. Vid avanmälan efter den 21 juni eller vid utebliven ankomst debiteras 395 kr.

*Lista över SNS medlemmar/Information om medlemskap.

 

Varmt välkommen!