Hon är en av de främsta rösterna i Sverige när det gäller att belysa hur organiserad brottslighet hotar samhällsstrukturer och försvagar rättsstaten. Carina Gunnarson, statsvetare och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i över 20 år arbetat aktivt för att synliggöra dessa frågor och utveckla konkreta förslag för att stärka samhällets motståndskraft mot kriminalitet.
– Det handlar inte bara om att brottslingar utnyttjar systemet, utan om hur hela samhällsstrukturen påverkas, säger Gunnarson.
Fram till början av 2020-talet hade dessa frågor knappt lyfts i Sverige – åtminstone inte på samma sätt som idag. Sverige betraktades som en stark rättsstat med goda värderingar inom kommuner, regioner och andra delar av samhället. Gunnarson påpekar att korruption och ekonomisk brottslighet länge sågs som problem som främst förekommer i andra länder. I takt med att samhällsdebatten förändrades, både på grund av det ökade öppna våldet och ett regeringsskifte, hamnade Gunnarsons forskning i fokus. Först genom en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter, och senare ytterligare genomslag genom SNS-rapporten Den sårbara staten, vilket bidrog till att debatten tog fart i Sverige.
– Jag trodde att mycket av det jag skrev om i SNS-rapporten redan var känt eftersom det var en forskningsöversikt som byggde på redan publicerat material. Men jag insåg snabbt att de flesta inte hade helhetsbilden klar för sig, att det är systemhotande även i Sverige. Och det blev en väckarklocka för många. Rapporten fyllde en viktig kunskapslucka om hur brottsligheten på så många plan påverkar samhället, säger hon.
Carina Gunnarson är nu aktuell med uppföljningsrapporten Företagare och konsumenter mot maffia – lärdomar från Italien. I rapporten undersöker hon hur antimaffiarörelser i Palermo framgångsrikt hjälper företagare mot maffian. Gunnarson presenterar konkreta förslag på hur Sverige kan dra nytta av dessa erfarenheter för att proaktivt stärka skyddet mot organiserad brottslighet. Rapporten har redan fått stort genomslag, bland annat med Gunnarsons medverkan i Sveriges Radio och en uppmärksammad artikel i Dagens industri.
Intresset för hur organiserad brottslighet påverkar staten väcktes tidigt – kanske var det c-uppsatsen om maffia i 25-årsåldern, eller så var det uppväxten i Södertälje, där hennes pappa arbetade som polis, som gav henne inblick i rättssamhällets utmaningar. Men avgörande för Gunnarson var en konferens i Palermo i slutet av 1990-talet där hon deltog. Där visades bilder från attentaten mot de italienska åklagarna Giovanni Falcone och Paolo Borsellino.
– Det var chockerande att se autentiska bilder från sprängattentaten, men också hoppingivande att se de starka motreaktionerna mot maffian. Konferensen blev en vändpunkt för mig, säger Gunnarson.
Väl tillbaka i Sverige valde hon att avsluta sin tjänst på UD, eftersom hon fick forskningsanslag för att forska om antimaffia i Palermo och organiserad brottslighet kopplat till rättsstaten. Gunnarson poängterar att SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle har bidragit till samhällsdebatten och varit ett stöd för många tjänstepersoner som jobbar konkret med dessa frågor. Bland annat har hon senaste året presenterat sin forskning på ett flertal kommuner, Justitiedepartementet, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten.
– Jag har hört från flera kommuner och myndigheter att de använder rekommendationerna jag ger i rapporten Den sårbara staten som en checklista och som underlag för att utveckla sina strategier. Det är bekräftelsen på att forskningen faktiskt kan bidra med kunskap till praktiker.
Carina Gunnarson är övertygad om att den negativa utvecklingen i Sverige kan vändas, trots de utmaningar som finns. Hon understryker att forskning kan bidra med ökad kunskap, och där spelar SNS en central roll som kunskapsförmedlare.