Studenternas egna önskemål och arbetsmarknadens behov bör få större påverkan på utbudet av högre utbildning. Det skriver forskaren Mats Bergman i en ny SNS-rapport.
Sedan början av 1990-talet styr universitet och högskolor huvudsakligen själva över antalet platser på utbildningarna. Politiker påverkar främst utbudet indirekt via lärosätenas anslag. Så bör det förbli, menar Mats Bergman i en SNS-rapporten Dimensionering av högre utbildning – vem är det egentligen som styr? Men han anser också att det bör tas lite större hänsyn till vad studenterna vill och hur det ser ut på arbetsmarknaden.
»Jag tänker mig att söktryck och arbetsmarknadsutsikter ska påverka hur många studenter som lärosätena får ersättning för. Det går på tvärs med slutsatserna i den statliga utredning i frågan – SOU 2019:6 – som presenterades häromåret, men det finns goda skäl att införa en sådan modell«, säger Mats Bergman, professor i nationalekonomi.
Men han tror inte på att ge arbetsmarknadens parter större inflytande över utbildningsutbudet eller ta större hänsyn till arbetsmarknadsprognoser. Det är bättre att hålla koll på den så kallade utbildningspremien och se hur mycket mer i lön olika utbildningar ger, resonerar Mats Bergman:
»Historiskt har utbildningspremien varit en stabil och träffsäker indikator på vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. Därför bör den lyftas fram i studievägledning och den skulle också kunna vägas in när utbildningsbudgeten fördelas mellan lärosäten.«
Inom legitimationsyrken med låg lönespridningen, som lärare och sjuksköterskor, är inte utbildningspremien ett bra mått på samhällets behov. Då kan det behövas andra styrmedel. Lärar-, vård- och omsorgsutbildningar gynnas redan politiskt och Mats Bergman ser anledning till att fortsätta med det. I vissa fall tror han också att det kan behövas nya stimulerande åtgärder.
»Det finns angelägna utbildningar, till exempel till lärare, där söktrycket är så svagt att det knappast är meningsfullt att skjuta till mer pengar. En möjlighet skulle då kunna vara att efterskänka studielånen vid examen eller efter några års anställning inom yrket för att få upp söktrycket«, säger Mats Bergman.
Samtidigt varnar han för orealistiska förväntningar på att lärosätena ska utbilda högspecialiserad arbetskraft som svarar exakt mot arbetslivets behov. Snarare än ytterligare specialisering ser Mats Bergman argument som talar för en amerikansk modell där studenter får enklare att justera utbildningens inriktning under studiernas gång.
om författaren
Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.