För arbetstagare har det tydligt negativa effekter att mista jobb för att arbetsplatsen läggs ned. Men deras barn påverkas inte i någon större utsträckning, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Att företag läggs ned kan slå hårt mot dem som blir av med jobben. Förutom högre grad av arbetslöshet så tjänar de också mindre, har sämre hälsa och löper större risk för skilsmässa än jämförbara personer som har kvar sina jobb. Nationalekonomerna Eva Mörk, Helena Svaleryd och Anna Sjögren har studerat effekterna av arbetslöshet till följd av företagsnedläggningar i Sverige under åren 1995–2000. I SNS-rapporten Hur påverkas barn av att en förälder blir av med jobbet? redogör de för sin forskning om situationen för de uppsagdas familjer.
»Överlag ser vi begränsade effekter för barnen. Om de alls påverkas negativt, så är det endast när deras mammor förlorar sina jobb. Föräldrarna och det omgivande samhället verkar lyckas skydda barnen från de svårigheter som kan följa av arbetslöshet«, säger Eva Mörk.
Resultaten skiljer sig från studier från andra länder som har visat att barn missgynnas när pappan i familjen förlorar jobbet. En tänkbar förklaring är att det svenska välfärdssystemet skyddar familjerna från ekonomisk utsatthet, skriver forskarna i rapporten. Men de understryker att detta inte ska tolkas som att barn i Sverige skulle vara oberörda av sina föräldrars arbetsmarknadssituation.
»Det är viktigt att komma ihåg att vi studerar effekter av företagsnedläggningar för en grupp som har ganska stark ställning på arbetsmarknaden. För personer som haft korta anställningar eller varit arbetslösa tidigare fungerar det ekonomiska skyddsnätet inte lika väl«, säger Anna Sjögren.
Tillgången till a-kassa och dess ersättningsnivå spelar stor roll för att mildra konsekvenserna av att förlora jobbet. Det framgick inte minst under pandemin, menar Mörk, Sjögren och Svaleryd. De pekar på hur många som tidigare varit oförsäkrade då fick tillgång till a-kassa genom att medlems- och arbetsvillkoren plötligt blev mindre strikta. Samtidigt höjdes ersättningsnivåer och tak för att hjälpa hushållen och stimulera landets ekonomi.
»Det en är en viktig framtida uppgift att utvärdera de långsiktiga effekterna av den här strategin. Socialförsäkringssystemet måste utformas så att det finns en rimlig balans mellan familjernas skydd mot dramatiskt minskade inkomster och drivkrafterna att aktivt söka nytt jobb vid arbetslöshet«, säger Helena Svaleryd.
OM FÖRFATTARNA
Eva Mörk är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Anna Sjögren är docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Helena Svaleryd är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.