När kvinnor får barn arbetar de färre timmar och byter till sämre betalda jobb nära hemmet, vilket får stora konsekvenser för deras livsinkomster. Det visar en studie gjord på danska data som presenteras i den nya SNS-rapporten Föräldraskap ‒ ett hinder i karriären?, skriven av nationalekonomen Petter Lundborg.
Enligt studien går kvinnor miste om drygt 400 000 danska kronor (500 000 svenska kronor) under en tioårsperiod efter att de har fött sitt första barn. Inget motsvarande tapp syns för deras partner. På kort sikt beror inkomstbortfallet på att kvinnorna som får barn arbetar färre timmar eller helt slutar arbeta. På lång sikt beror bortfallet på lägre löner, eftersom kvinnorna när de har fått barn tenderar ta mindre välbetalda jobb närmare hemmet ‒ pendlingsavståndet sjunker med så mycket som fem kilometer.
»Om det här speglar välavvägda beslut kan skillnaden betraktas som relativt oproblematisk. Men om den snarare bygger på cementerade föreställningar om könsroller finns det större anledning att fundera kring utjämningsåtgärder. Min förhoppning är att vår studie i så fall kan ligga till grund för en sådan diskussion«, säger Petter Lundborg, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Att barn och föräldraskap är förenat med sämre arbetsmarknadsutfall för kvinnor än för män är känt sedan tidigare. Men det är en utmaning att på vetenskaplig grund sätta siffror på sambandet och belägga orsak och verkan. Det beror på att det är svårt att hitta bra jämförelsegrupper. Valet att skaffa barn är inte slumpmässigt, vilket ur forskningssynpunkt ställer till problem. Petter Lundborg och hans kollegor har lyckats hitta ett innovativt sätt att komma runt problemet. De har studerat kvinnor som genomgår assisterad befruktning (IVF-behandling). Kvinnorna i studien vars behandling resulterar i graviditet och de kvinnor där den inte gör det är så pass lika att föräldraskapet är så gott som slumpmässigt, och därför kan dessa grupper jämföras med varandra. Det innebär att ett viktigt forskningsvillkor är uppfyllt och att forskarna kan uttala sig om orsak och verkan.
Fakta om studien
För att genomföra analyserna användes detaljerade data över danska kvinnor som genomgår IVF-behandlingar mellan 1995 och 2005. Studien fokuserade på kvinnor som inte har barn sedan tidigare som genomgår sin första behandling. Det gav ett underlag på 18 538 IVF-behandlade kvinnor.
IVF-registret kopplades ihop med andra administrativa register med information om till exempel utbildning, ålder, civilstånd, samt olika arbetsmarknadsvariabler som antal arbetade timmar, lön, sysselsättning, sektor och arbetsgivare.
De danska kvinnorna som genomgår IVF-behandlingar skiljer sig från andra danska kvinnor. De är bättre utbildade, arbetar mer, har högre löner och är äldre när de får sitt första barn, jämfört med ett representativt urval av danska kvinnor som fick barn under samma tidsperiod. Tester och jämförelser genomfördes därför för att undersöka generaliserbarheten av resultaten. Flera faktorer tyder på att effekterna trots skillnaderna har bäring på andra grupper.
Ladda ner SNS Analys 78. Föräldraskap – ett hinder i karriären?