Europeisk företagsbeskattning genomgår just nu stora förändringar, främst på grund av ett allt större behov av att skydda bolagsskattebaserna. År 2016 antog EU skatteflyktsdirektivet, och lagstiftning genomförs nu i medlemsstaterna. Kommissionen har dessutom lämnat förslag på direktiv om en gemensam bolagsskattebas samtidigt som nya beskattningsprinciper för digital verksamhet diskuteras. I en ny rapport från SNS granskar Mattias Dahlberg, professor i finansrätt, denna utveckling från ett svenskt perspektiv.
I OECD och G20 pågår sedan några år ett omfattande arbete, Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), i syfte att skydda skattebaser mot skatteflykt och skatteplanering. EU:s skatteflyktsdirektiv är en följd av arbetet med BEPS. I Sverige har genomförandet av direktivet bland annat resulterat i förändrade regler för ränteavdrag i företagssektorn. Det kan dock ifrågasättas om vissa av dessa nya regler i Sverige är förenliga med EU-rätten.
– Risken är att den svenska regleringen träffar alltför brett i förhållande till rättspraxis. EU-domstolen har nämligen slagit fast att lagstiftning mot skatteflykt enbart får avse ”rent konstlade upplägg” samt måste vara klar och entydig, säger Mattias Dahlberg, professor i finansrätt vid Uppsala universitet.
Europeiska kommissionen har under senare år tagit initiativet och flyttat fram sina positioner inom skatteområdet. Det gäller inte minst det utökade arbetet mot otillåtet statligt stöd. Kommissionen har lämnat förslag på direktiv om en gemensam bolagsskattebas och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Den har också fört fram tanken att det inte längre ska krävas enighet vid beslut inom skatteområdet.
– Det är viktigt att Sverige är väl förberett och aktivt deltar i den fortsatta handläggningen av de förändringar som är på gång inom företagsskatteområdet, säger Mattias Dahlberg.
Som ett led i att skydda skattebaserna föreslår kommissionen också ytterligare harmonisering av hur digitala tjänster och digital verksamhet ska beskattas. Det har visat sig svårt att beskatta stora internationella koncerner såsom Google och Facebook med nuvarande regelverk. Därför övervägs nu inom EU och OECD helt nya beskattningsprinciper. Tanken är att en del av beskattningen ska ske i det land där konsumtionen sker, och inte nödvändigtvis där företaget har sitt säte eller där forskning och utveckling äger rum.
– Eftersom Sverige är ett litet exportland med hög grad av forskning och utveckling, finns här en risk att betydande skatteunderlag går förlorat till stater med ett större antal konsumenter, säger Mattias Dahlberg.
Rapporten utkommer inom ramen för SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.