Hur ser den sociala rörligheten ut i Sverige?

Sedan 1980-talet har inkomstojämlikheten ökat kraftigt i de flesta industriländer, inklusive i Sverige. Ojämlikhet som är varaktig mellan generationer upplevs som särskilt problematisk eftersom lika möjligheter för många är ett bättre mått på rättvisa än observerade inkomster. Hur förhåller sig social rörlighet till olika idéer om rättvisa? Och är hög social rörlighet alltid bra för ett samhälle?

Medverkande

Adrian Adermon, doktor i nationalekonomi och forskare vid IFAU

Mikael Lindahl, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet

Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Anna Balkfors, f.d. ledamot i Jämlikhetskommissionen

Karin Hederos, doktor i nationalekonomi och forskare vid SOFI, Stockholms universitet

Marika Lindgren Åsbrink, chefsutredare hos Socialdemokraterna

Mattias Svensson, ledarskribent Svenska Dagbladet

Seminariet leds av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS.