Efter Riksrevisionens granskning av vårdvalsreformen har debatten om primärvården fastnat ett ställningskrig för och mot det fria vårdvalet. Det är synd, för det gör att fokus försvinner från den prioriterade uppgiften att förbättra vården för socioekonomiskt utsatta grupper och personer med stora vårdbehov. Den slutsatsen kan dras av ekonomiforskaren Anna Häger Glenngårds nya SNS-rapport.
I SNS-rapporten Primärvården efter vårdvalsreformen. valfrihet, kvalitet och produktivitet sammanfattar Anna Häger Glenngård resultaten av såväl egna som andras studier kring hur primärvården har utvecklats sedan vårdvalet infördes för fem år sedan.
Till skillnad från Riksrevisionen pekar Anna Häger Glenngård på att det inte har kunnat påvisas att ökningen av vårdkonsumtion i vissa grupper har skett på
bekostnad av att den minskat i andra grupper. Det ökade antalet besök i primärvården sedan vårdvalet infördes har snarare kommit alla grupper i befolkningen till del. Antalet läkarbesök per individ tycks dock ha ökat mer för befolkningen i stort än i grupper med stora behov.
– Nu är det dags att blicka bortom vårdvalsreformens vara eller icke vara. Hur säkrar vi att svagare grupper får den vård de behöver och har rätt till? Och hur förbättrar vi vården för personer med stora vårdbehov? Med eller utan valfrihet för patienterna måste landstingen och regionerna bli bättre på att styra, följa upp och utvärdera den vård som bedrivs, säger Anna Häger Glenngård.
Rapporten ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.
Kontakt
Anna Häger Glenngård, anna.glenngard@fek.lu.se
Recensionsexemplar och övriga pressfrågor: kontakta Caroline Raxell, pressansvarig SNS, caroline.raxell@sns.se, 070–382 20 95.