Högre skatt på konsumtion kombinerat med lägre skatt på arbete vore fördelaktigt för samhällsekonomin på flera sätt. Det menar skatteforskaren Spencer Bastani i en ny SNS-rapport, där han bland annat föreslår en breddad och enhetlig moms.
Konsumtionsskatter, i huvudsak moms och olika punktskatter, utgör i dag cirka 30 procent av skatteintäkterna. Momsen är i särklass viktigast. I normalfallet innebär momsen att varor och tjänster blir 25 procent dyrare för konsumenterna, men många varor och tjänster har reducerad moms, exempelvis livsmedel (12 procent), böcker och transporter (6 procent). Dessutom har flera branscher momsundantag, såsom bostadsuthyrning, försäkringar och finansiell verksamhet.
»Detta leder till kostnader för samhället i form av snedvridningar i både hushållens och företagens köp av varor och tjänster, snedvriden konkurrens, administrativt krångel, gränsdragningsproblem och omotiverad omfördelning mellan sektorer«, menar Spencer Bastani, docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
I sin SNS-rapport Hur bör konsumtion beskattas? framhåller Bastani att konsumtion är en bredare skattebas än arbete och därmed mer effektiv att beskatta. Konsumtionen finansieras inte enbart av arbetsinkomster utan också av förmögenhet, kapitalinkomster, svartarbete, turism och gränshandel.
Bastani lyfter också fram att en skatteväxling från arbete till konsumtion kan ha utjämnande fördelningseffekter, eftersom skatten träffar konsumtion som bland annat finansieras av vissa lågt beskattade kapitalinkomster som är koncentrerade till personer med höga inkomster.
Skatteväxling i två steg
Bastani föreslår en skatteväxling från arbete till konsumtion i två steg. I ett första steg höjs de reducerade skattesatserna från 12 respektive 6 procent till 25 procent samtidigt som individer och företag kompenseras genom exempelvis reducerade arbetsgivaravgifter, sänkt skatt på arbete för låga och medelhöga inkomster samt ökade transfereringar. I ett andra steg föreslår Bastani att momsundantagen tas bort.
»Momsundantagen uppfattas ofta som givna av EU-regler, men även utan förändringar på EU-nivå finns goda möjligheter att bredda momsbasen«, säger Spencer Bastani.
Punktskatter, rot och rut
Enligt nationalekonomisk skatteforskning finns det två undantag från rekommendationen att beskatta konsumtion på ett enhetligt sätt. Det första utgörs av punktskatter vars syfte är att förbättra den ekonomiska effektiviteten genom att korrigera för så kallade negativa externa effekter på till exempel miljö och hälsa.
Men tyvärr används flera punktskatter snarare för att dra in skatteintäkter än till att minska de negativa externa effekterna vilket borde vara deras mål, enligt Bastani.
Han föreslår att punktskatterna på energi på sikt bör ersättas med höjd moms och höjd skatt på koldioxid på ett intäkts- och klimatneutralt sätt. Han föreslår också att symbolskatter, exempelvis flygskatten och plastpåseskatten, tas bort och ersätts med skatter som inriktar sig på de underliggande miljöproblemen.
Det andra undantaget från en enhetlig konsumtionsbeskattning gäller varor och tjänster som bidrar till högre arbetsutbud, som hushållsnära tjänster.
»Rot- och rutavdrag är ändamålsenliga inslag i skattesystemet i och med att de kan motverka snedvridningar som orsakas av höga marginalskatter på arbete. De kan därmed bidra till fler arbetade timmar och ökad specialisering«, säger Spencer Bastani.
Rapporten ges ut inom SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.
Om författaren
Spencer Bastani är docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Han är knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet, samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Ladda ner rapporten Hur bör konsumtion beskattas?