Att få ett utlåtande om den utbildning man har läst innan man kom till Sverige leder till både högre sysselsättning och högre lön bland nyanlända akademiker. Däremot ger det inte jobb som motsvarar deras utbildningsnivå, och effekten är generellt sett lägre för nyanlända från Afrika, Asien och Latinamerika.
Nyanlända akademiker som har fått sina utländska utbildningar formellt erkända genom utlåtande från Universitets- och högskolerådet (UHR) har fått högre sysselsättning och lön. Det visar Andrey Tibajev i en studie som omfattar nyanlända som fick sina utländska utbildningar erkända mellan 2007 och 2011. Andrey Tibajev är forskarstuderande i etnicitet och migration vid Linköpings universitet och författare till SNS-rapporten Bedömning av utländsk utbildning: effekter på sysselsättning och lön.
Hans resultat visar att sysselsättningen bland de som fick ett utlåtande ökade med omkring 4 procentenheter jämfört med innan de fått det, och att lönen var i genomsnitt cirka 14 procent högre bland de som var sysselsatta.
»Jag tycker att effekten är rätt stor, med tanke på att det enda som har hänt är att personerna har fått ett papper som översätter deras utbildning till svenska förhållanden, som de kan använda när de söker jobb. Att utfärda de här utlåtandena är en billig åtgärd jämfört med många andra etableringsinsatser«, säger Andrey Tibajev.
Ett mer nedslående resultat är att etableringen på arbetsmarknaden är koncentrerad till de lägre inkomstnivåerna. Troligen underlättar utlåtandet för invandrade akademiker att komma in på arbetsmarknaden, men det hjälper dem inte att få tillträde till mer högbetalda jobb som motsvarar deras utbildningsnivå.
Studien visar också att effekterna av utlåtandena skiljer sig för nyanlända beroende på varifrån de kommer. Han finner att effekten av utlåtanden är betydligt lägre för nyanlända akademiker som kommer från Afrika, Asien och Latinamerika jämfört med till exempel Europa och Nordamerika. Dessutom visar Tibajev att effekten av att få ett utlåtande är lägre för personer som försöker ta sig in på arbetsmarknaden under svåra ekonomiska tider.
»De som kanske allra mest behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden är också de som har minst nytta av ett utlåtande. Min slutsats är att det krävs mer omfattande åtgärder som även riktar in sig på själva humankapitalet, till exempel kompletterande utbildning, validering av kompetens och praktik, för att fler nyanlända akademiker ska få jobb, och på sikt jobb som motsvarar deras utbildning«, säger Andrey Tibajev.
Fakta om studien
Tibajev studerar nyanlända som fick ett utlåtande om sin utländska utbildning år 2007–2011. Han kopplar samman uppgifterna om utlåtanden med data om migration och inkomst. Endast utbildningar för icke-reglerade yrken ingår i studien. Resultaten drivs därför inte av att personer går från att inte få till att få utöva ett visst yrke. De vanligaste utbildningsinriktningarna i urvalet är företagsekonomi, teknik, lärare och samhällsvetenskap. I studien ingår över 12 500 personer.