Under coronaviruspandemin ställde svenska högskolor och universitet om till digital undervisning under drygt tre terminer. Denna rapport jämför tre undervisningsformer: Campusundervisning, fullständig distansundervisning, samt hybridundervisning, under vilken campusundervisning blandas med distansinslag. Jämförelser görs både med avseende på betyg och välmående. Rapporten omfattar över 300 ingenjörsstudenter vid Lunds universitet och den beskriver även hur kön och socioekonomisk status påverkar utfallet av de olika undervisningsformerna.
Rapportens resultat och slutsatser
- Hybridundervisning, det vill säga att blanda campusinslag med distansundervisning, var bättre för studenternas välmående jämfört med fullständig distansundervisning. Detta gäller alla studenter, oavsett kön och socioekonomisk status.
- Den enda studentgrupp som gynnades betygsmässigt av hybridundervisning var kvinnliga studenter med stark socioekonomisk bakgrund. Denna grupp fick till och med bättre betyg än när undervisningen var på helt på campus, vilket var fallet före pandemin.
- Fullständig distansundervisning ledde inte till några större negativa effekter på studenternas betyg, men kvinnor presterade något sämre än män under denna undervisningsform.
Rapportens rekommendationer
- Även relativt begränsade inslag av campusundervisning under pandemin ledde till kraftiga förbättringar av studenternas välbefinnande. Detta bör tas i beaktning om en liknande situation skulle uppstå.
- Mer generellt bör högskolor och universitet vara sparsamma med att ersätta campusundervisning med hybridbaserade moment.
- Om detta ändå görs, måste åtgärder vidtas för att säkerställa likvärdigheten och se till så att inte vissa grupper av studenter halkar efter.
om författaren
Adrian Mehic är doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han forskar inom ekonometri, politisk ekonomi och ekonomisk ojämlikhet.