Korta kurser med tydlig yrkeskoppling och personligt arbetsförmedlarstöd behövs för att äldre och lågutbildade ska få nytt jobb efter uppsägning, skriver fyra nationalekonomer i SNS Konjunkturrådsrapport 2023.
Arbetsmarknaden är i ständig omvandling – jobb försvinner och nya jobb skapas. Hittills har omvandlingen framförallt gynnat högutbildade. Men i takt med att det införs ny teknik med artificiell intelligens kommer även allt fler högutbildade att drabbas av förändringar på arbetsmarknaden, skriver SNS Konjunkturråd i sin rapport Strukturomvandling på svensk arbetsmarknad: konsekvenser och policyåtgärder.
Överlag är det mindre dramatiskt att bli uppsagd från jobbet i Sverige än i många andra OECD-länder. De flesta klarar omställningen från ett jobb till ett annat utan större problem. Men det finns också grupper som får problem. De som idag drabbas hårdast av strukturomvandling är äldre och lågutbildade personer i glesbygd som förlorar jobb inom tillverkningsindustrin. Särskilt negativa och bestående inkomsteffekter syns också när uppsägningarna är stora i förhållande till den lokala arbetsmarknaden.
»Vi ser hur sysselsättningen på senare år har minskat i industrin och ökat i den privata tjänstesektorn. För många är den här omställningen ganska odramatisk – de byter yrken utan några större inkomstförluster. Men vissa grupper har svårt att klara den och skulle behöva mer stöd«, säger Peter Fredriksson, ordförande i SNS Konjunkturråd.
För äldre och lågutbildade personer räcker det inte med allmänna utbildningssatsningar. Vad de behöver är ganska korta kurser med tydlig koppling till yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden, skriver forskarna i rapporten. De pekar också på vikten av att Arbetsförmedlingen finns på plats i landsbygdskommuner.
»Personligt förmedlarstöd och jobbanvisningar verkar korta tiden till nya jobb. Ändå har Arbetsförmedlingens närvaro i landsbygdskommuner minskat på senare år. Tyvärr drabbar det särskilt dem som behöver stöd allra mest«, säger Peter Fredriksson.
Forskarna menar att det omställningsstudiestöd som infördes den 1 oktober 2022 inte kommer att nå dem som drabbas hårdast av strukturomvandling. Målgruppen är för bred och omställningsstudiestödet borde tydligare riktas mot dem som har störst behov av omskolning, framhåller de.
SNS Konjunkturrådsrapport 2023 finansieras med stöd av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse.
om sns konjunkturråd
SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar sedan forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.
SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.
om författarna
Peter Fredriksson är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han är föreståndare för Uppsala Center for Labor Studies (UCLS), ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien samt affilierad med Institute of Labour Economics (IZA) i Bonn, CESIfo (München) och Institutet för Arbetsmarknadspolitisk och Utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU) i Uppsala.
Georg Graetz är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han är även affilierad med UCLS, Centre for Economic Performance (CEP) i London, CESIfo, IZA och IFAU.
Lena Hensvik är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Hon är redaktör för tidskriften Labour Economics samt affilierad med UCLS, IFAU, och Centre for Economic Policy Research, CEPR, i London.
David Seim är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Han är redaktör för tidskriften Journal of Public Economics samt affilierad med UCLS, IZA och CEPR.