Fyra nationalekonomer undersöker effekterna av den snabba omställningen på svensk arbetsmarknad. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2023.
Arbetsmarknaden har förändrats markant under de senaste 40 åren. Jobben har blivit färre inom tillverkningsindustrin och fler inom tjänstesektorn. Men exakt hur stora är förändringarna? Vilka har vunnit och förlorat på utvecklingen? Och vilka åtgärder fungerar bäst för att hjälpa dem som blir arbetslösa?
Dessa frågor undersöker SNS Konjunkturråd 2023 under ledning av Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han har lång erfarenhet av forskning som rör arbetsmarknaden och människors omställning mellan olika jobb. Ytterligare tre forskare ingår i rådet: Georg Graetz, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Lena Hensvik, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, samt David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
»Vi är väldigt glada att fyra så meriterade forskare tar sig an det här ämnet för SNS räkning. Det är viktigt att bidra till kunskapen om omställning på arbetsmarknaden, inte minst nu när Sverige enligt de flesta bedömare ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur«, säger Ilinca Benson, vd för SNS.
Forskarna i Konjunkturrådet studerar bland annat hur väl olika grupper klarar att anpassa sig till de ändrade förhållandena på arbetsmarknaden, liksom vad omvandlingen innebär för inkomstojämlikheten i samhället. De blickar även framåt och ger en bild av vad ökad användning av artificiell intelligens kan innebära för efterfrågan på arbetskraft.
»I grunden är omvandling på arbetsmarknaden en förutsättning för god tillväxt och produktivitet. Men individer och grupper har väldigt olika förutsättningar att hantera förändringarna. I den här rapporten ger vi som forskare en bild av vad som kan göras för att mildra konsekvenserna av omställningen«, säger Konjunkturrådets ordförande Peter Fredriksson.
SNS Konjunkturrådsrapport 2023 finansieras med stöd av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse.
om sns konjunkturråd
SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar sedan forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.
SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.
om författarna
Peter Fredriksson är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han är föreståndare för Uppsala Center for Labor Studies (UCLS), ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien samt affilierad med Institute of Labour Economics (IZA) i Bonn, CESIfo (München) och Institutet för Arbetsmarknadspolitisk och Utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU) i Uppsala.
Georg Graetz är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han är även affilierad med UCLS, Centre for Economic Performance (CEP) i London, CESIfo, IZA och IFAU.
Lena Hensvik är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Hon är redaktör för tidskriften Labour Economics samt affilierad med UCLS, IFAU, och Centre for Economic Policy Research, CEPR, i London.
David Seim är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Han är redaktör för tidskriften Journal of Public Economics samt affilierad med UCLS, IZA och CEPR.