SNS Konjunkturråd 2018 granskar kapitalet i Sverige. Hur ser förmögenhetsfördelningen ut? Vilken betydelse spelar arv i förhållande till egenhändigt skapade förmögenheter? Och hur bör kapital beskattas i ett litet, öppet land som Sverige? Rådet leds av professor Daniel Waldenström. Rapporten presenteras i januari 2018.
Kapital behövs för investeringar i produktion, boende och infrastruktur – och för hushållens konsumtion och trygghet. År 2015 utgjorde kapitalskatterna en åttondel av skatteintäkterna i Sverige. Samtidigt som kapitalets betydelse ökar växer oron för att en ojämn förmögenhetsfördelning skapar klyftor som kan få betydande social och politisk sprängkraft.
SNS Konjunkturråd 2018 undersöker kapitalets omfattning och fördelning i Sverige. Rapporten presenterar en stor kartläggning av svenskarnas attityder till förmögenhetsfördelningen och kapitalbeskattningen. Slutligen kommer rådet att utvärdera specifika förslag om kapitalskatter utifrån lärdomar från ekonomisk teori och empiriska studier om kapitalskatters utformning.
– Sverige står inför flera vägval när det gäller kapitalbeskattningens framtid. Dessa frågor har dock hamnat i skymundan i den svenska debatten, vilket är olyckligt eftersom kapitalets betydelse har ökat markant. Syftet med vår rapport är att ge förslag på hur Sverige kan utforma sin kapitalbeskattning utan att kväva växtkraften och utan att kapitalet flyr utomlands, säger SNS Konjunkturråds ordförande, Daniel Waldenström.
Om SNS Konjunkturråd 2018
Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och gästprofessor vid Sorbonne (Paris School of Economics). Han forskar om inkomst- och förmögenhetsfördelning och social rörlighet i såväl svenskt som internationellt perspektiv. Waldenström disputerade 2003 i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och 2009 i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han har forskat och undervisat vid University of California, Los Angeles, Handelshögskolan i Stockholm och Uppsala universitet. Waldenström ingick även i SNS Konjunkturråd 2010 som skrev rapporten ”Råd till en finansminister”, och 2013 med rapporten ”Dags för enkla skatter”.
Spencer Bastani är docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. Bastanis huvudsakliga forskningsintressen är teoretisk och empirisk offentlig ekonomi, med särskilt fokus på optimala skattesystem. Bastani disputerade i nationalekonomi vid Uppsala universitet 2012 och har varit gästforskare vid bland annat National Bureau of Economic Research (NBER) i Cambridge och Centre for European Economic Research (ZEW) i Mannheim.
Åsa Hansson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Hon forskar inom offentlig ekonomi och specifikt om skatter och deras inverkan på individers och företags beteende samt ekonomin i stort. Hon disputerade år 2000 och har sedan dess forskat och undervisat vid Lunds universitet, University of Massachusetts och Köpenhamns universitet. Hansson var med i den danska skattekommissionen 2008–2009 och var också ledamot i den svenska Företagsskattekommittén.
Vad är SNS Konjunkturråd?
SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnas sedan rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare. Tidigare råd har bland annat belyst skuldsättningen och den finansiella stabiliteten, statens investeringar i transportinfrastruktur och välfärdens finansiering. Forskarnas rapport presenteras och diskuteras vid SNS-seminarier i Stockholm, samt i SNS lokalgrupper runt om i Sverige och utomlands. Finansministern och ansvarig fackminister bjuds in att kommentera forskarnas slutsatser. SNS vill genom Konjunkturrådet bidra till att samhällsdebatten grundar sig på forskning av hög vetenskaplig kvalitet, och rapporterna brukar få stor uppmärksamhet i media. SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974. Totalt har 99 forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.