I denna tredje reviderade upplaga finns ett nyskrivet kapitel som behandlar frågor om hur den generella välfärdspolitiken förhåller sig till ekonomisk tillväxt, graden av korruption och nivån på den sociala tilliten.
Välfärdspolitikens omfattning, inriktning och framtid står centrala både i den samhällsvetenskapliga forskningen i den politiska debatten. Stora krav på ökad trygghet och bättre service går hand i hand med krav på ökad valfrihet och kritik mot en offentlig sektor som alltför mycket styr medborgarnas liv. Vissa menar att välfärdspolitiken är en förutsättning för medborgarnas möjligheter att förverkliga sina livsprojekt medan andra hävdat att denna politik kränker den personliga integriteten och skapar ofrihet. Återigen andra har hävdat att en omfattande välfärdspolitik utgör en grund för ekonomiskt välstånd medan vissa ansett att höga offentliga utgifter underminerar den ekonomiska tillväxten.
Med avstamp i modern politisk rättighetsfilosofi presenteras i denna bok en normativ motivering för vad staten bör göra. Denna normativa teori kombineras därefter med empiriskt grundade forskningsresultat om vad staten kan göra, dvs. vilka välfärdsreformer som fungerar och vilka som vanligtvis misslyckas.
Här diskuteras också hur man förklarar att sociala normer som ska anses som rättvisa får så olika politiska uttryck och att välfärdspolitikens logikskiftar från land till land. Även frågan om valfrihet, konkurrens och privatisering av offentliga tjänster behandlas liksom hur man historiskt kan karaktärisera den svenska välfärdspolitikens inriktning.