Finanspanelen

Finanspanelen är ett mötesforum för den finansiella sektorn och arrangeras av SNS och finansforskningsinstitutet Swedish House of Finance.

Vid Finanspanelens möten träffas företrädare för finansbranschens ledande aktörer, myndigheter, politiker och forskare. Talarna är välkända experter från finansmarknaderna och akademin. De flesta möten spelas in och kan ses på SNS Play.

För kommande möten – se kalendarium.

Panelen leds av Pehr Wissén, ekonomie doktor och senior rådgivare vid Swedish House of Finance, Handelshögskolan.

Referensgrupp

Teman för Finanspanelen diskuteras av en referensgrupp bestående av följande personer:

Pehr Wissén (ordf)
Martin Andersson, Oliver Wyman
Erik Berglöf, Institute of Global Affairs, London School of Economics
Pål Bergström, affärsutvecklingschef på Handelsbanken
Magnus Billing, VD Alecta
Kerstin af Jochnick, Riksbanken
Christina Lindenius, Försäkringsförbundet
Lars Nyberg, tidigare vice riksbankschef

Projektledare

Mia Chennell, mia.chennell@sns.se, tfn 08-507 025 87
Kristina Melin, kristina.melin@sns.se, tfn 08-507 025 72

Genomförda möten 2017

Blockchains and the Future of Finance

Blockkedjetekniken kan innebära stora omvälvningar på finansmarknaderna. Många av de finansiella tjänster som finns idag kan komma att försvinna. Vi går en ny peer to peer-baserad ekonomi till mötes. Det sa David Yermack, internationellt ledande expert på finansiella innovationer, på finanspanelen om hur det globala finansiella systemet påverkas av den snabba teknikutvecklingen kring blockkedjor.
Seminariet på SNS Play.

Framtidens PPM-system

Stefan Lundbergh, regeringens och pensionsgruppens utredare, presenterade sin förstudie om vilka strukturella förändringar som kan göra premiepensionssystemet tryggare och mer effektivt. En paneldiskussion följde, med Roine Vestman, forskare vid Stockholms universitet, riksdagsledamot Solveig Zander (C) och statssekreterare Therese Svanström Andersson från pensionsgruppen samt Fredrik Nordström från Fondbolagens förening.
Seminariet på SNS Play.

Vad ska centralbanker göra?

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över Riksbankens arbete, bland annat mål och medel för penningpolitiken samt Riksbankens ansvar för den finansiella stabiliteten. Norges Bank har genomgått en liknande omfattande genomlysning. Mats Dillén, ordförande för den svenska utredningen, och Svein Gjedrem, ordförande för den norska utredningen, diskuterade vad Sverige kan lära av Norge.
Seminariet på SNS Play.

The Outlook for the U.S. Economy and the Policies of the New President

Obamas närmaste ekonomiska rådgivare Jason Furman talade om tillståndet i den amerikanska ekonomin och om utsikterna för Trumps ekonomiska politik.
Jason Furman spelade en nyckelroll i utformandet av President Obamas ekonomiska politik. Han är nu forskare vid Peterson Institute for International Economics i Washington och har idag en framträdande roll i amerikansk samhällsdebatt.
Seminariet på SNS Play.
Intervju med Jason Furman.

Basel III:s betydelse för Sverige och det svenska banksystemet

Det nya globala regelverket för bankerna, även kallat Basel III, ska göra det finansiella systemet stabilare. Tanken är att bankerna ska kunna hantera risker bättre, samtidigt som de fortsatt uppfyller sina grundläggande funktioner inom ekonomin. Under seminariet talade förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick om det nya regelverket och förklarade varför Riksbanken tycker att det är viktigt för Sveriges del.

Kommentatorer var Uldis Cerps från Finansinspektionen samt Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen.
Seminariet på SNS Play.
Intervju med Kerstin af Jochnick.

Så räddades svenska företag under finanskrisen

Efter finanskrisen bedömde regeringen att svenska företag hade likviditetsproblem. Därför infördes möjligheten för företagen att låna av staten genom att vänta med att betala in skatter och arbetsgivaravgifter. Detta låneprogram kan ha bidragit till att minska de samhällsekonomiska kostnaderna av finanskrisen. Forskaren Gustav Martinsson har undersökt det statliga låneprogrammet och presenterade sin forskning på ett seminarium. Resultaten presenteras också i en SNS Analys: Okonventionell kredit till företag under finanskrisen.

Statssekreterare Karolina Ekholm från Finansdepartementet kommenterade.
Seminariet på SNS Play.
Intervju med Gustav Martinsson.

Brexit och de europeiska finansmarknaderna

Jens Henriksson, vd för Folksam, och Jeremy Browne, City of Londons representant till EU, gav en nulägesbeskrivning av förhandlingarna om brittiskt utträde ur EU. De diskuterade vilka konsekvenser Brexit kan få för det finansiella systemet i Europa i stort och för Sverige i synnerhet.
Seminariet på SNS Play.

Möten 2016

IMF om ekonomisk och finansiell politik i Sverige

Under seminariet presenterades två rapporter från IMF. Dels den årliga översynen av Sveriges ekonomiska politik, dels den så kallade Financial Sector Assessment Program (FSAP) som släpps vart femte år. IMF-ekonomen Craig Beaumont presenterade resultaten från rapporterna. Slutsatsen är att den svenska ekonomin är i gott skick men att hushållen med hög skuldsättning ökar, vilket i sin tur är en risk för den ekonomiska stabiliteten. En annan slutsats är att det stora och regionalt sammankopplade banksystemet behöver starkare tillsyn. Diskussionen handlade om skattelagstiftningen, bostäder, hushållens tillgångar och skulder.
Seminariet på SNS Play.

George Papaconstantinou om Greklandskrisen och lärdomar för Europa

George Papaconstantinou är tidigare finansminister i Grekland och författare till boken “Game Over – The Inside Story of the Greek Crisis” (2016). Sex år efter att den grekiska krisen bröt ut är landet inne i sin tredje ekonomiska räddningsaktion. Papaconstantinou diskuterade vilka beslut som föranledde krisen och hur den uppstod, ett potentiellt grexit och vilka lärdomar vi kan dra inför framtida kriser inom Eurozonen.
Seminariet på SNS Play.
Intervju med George Papaconstantinou.

Jeremy Browne om brexitförhandlingarna och staden London

Jeremy Browne, representant för City of London i EU, talade om vad som kommer att bli de svåraste sakerna att lösa i de kommande förhandlingarna samt vilken typ av överenskommelse som Storbritannien helst skulle vilja se. Han sa även att en stad som London med dess världsledande finanssektor som tagit århundraden att skapa inte kan kopieras och flyttas någon annanstans i EU.
Seminariet på SNS Play.

Jean Pisani-Ferry om framtiden för euron och EMU

Jean Pisani-Ferry är professor i ekonomi och chef för det ekonomiska och strategiska sekretariat som är knutet till den franske premiärministerns kansli. Vid Finanspanelen talade han bland annat om EMU (Ekonomiska och monetära unionen) och läget efter Brexit. Medverkade gjorde även Karolina Ekholm, statssekreterare åt finansminister Magdalena Andersson och Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi.
Seminariet på SNS Play.

Per Strömberg om löner inom finansbranschen

Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan presenterade rapporten ”Since you’re so rich, you must be really smart: Talent and the Finance Wage Premium”. Rapportförfattarna försöker förklara varför lönerna inom finansbranschen har ökat i högre grad än i andra branscher. Per Strömberg visade bland annat att löneökningen inte kunde bero på att finansbranschen lockar en större andel av begåvade individer jämfört med andra branscher, utan det måste ligga någonting annat bakom. Kommenterade gjorde Sean Cory från konsultfirman Oliver Wyman.
Seminariet på SNS Play.
Intervju med Per Strömberg.

Anders Åslund om läget för den ryska ekonomin

Östeuropaexperten Anders Åslund visade bland annat hur tätt sammankopplad den ryska ekonomin är med oljepriset och hur sanktionerna gentemot Ryssland har visat sig vara väldigt effektiva. Han konstaterade också att Ryssland har varit mer intresserade av att bekämpa inflation än att stimulera tillväxt. Elsa Håstad kommenterade och ställde flera frågor, bland annat om det fanns något som omvärlden kunde ha gjort annorlunda gentemot Ryssland under 90-talet. Håstad avslutade med att säga att Ryssland väldigt gärna vill framställa Europa, Sverige och stora delar av den övriga världen som fiender, men att vi inte får falla in i den rollen, eftersom den egentligen inte är sann.
Seminariet på SNS Play.

Storbritanniens EU-minister om EU:s framtid

Storbritanniens EU-minister David Lidington talade om hur samarbete kommer att vara extra viktigt i framtiden i en alltmer osäker värld. Han satte tre utmaningar i fokus: global kriminalitet, ett alltmer aggressivt Ryssland och en fortsatt instabilitet i delar av Afrika och i Mellanöstern. Lidington menade att ett EU utan Storbritannien kommer att vara sämre förberedda för att möta dessa utmaningar och att Storbritannien inte bara ska stå utanför som åskådare, utan måste sitta med vid borden och fatta besluten.
Seminariet på SNS Play.

Hur mycket kapital ska bankerna ha?

Erik Thedéen från Finansinspektionen, Martin Flodén från Riksbanken, Hans Lindberg från Bankföreningen och Per Strömberg från Handelshögskolan diskuterade hur mycket kapital bankerna ska ha. De var alla överens om att svenska banker är välkapitaliserade i ett internationellt perspektiv, men att det fortfarande finns saker att göra. Erik Thedéen menade att det är viktigt att inte känna sig för lugn utan att man alltid ska förtöja båten för storm. Hans Lindberg efterfrågade ett regelverk som ser mer till helheten än vad nuvarande system gör.
Seminariet på SNS Play.

Hans Lindblad om Riksgäldens nya uppdrag som resolutionsmyndighet

Riksgäldsdirektör Hans Lindblad berättade om Riksgäldens nya uppdrag som resolutionsmyndighet. Målet är att bankernas aktie- och fordringsägare, inte skattebetalarna, ska stå för notan om en bank går omkull. Riksgäldens uppdrag ger dem mandat att ta kontroll över en bank för att säkerställa dess funktion. Verktyget ska bara användas i de fall som en bank anses vara systemviktig och åtgärden anses vara nödvändig för att garantera den finansiella stabiliteten. Bo Becker, professor i finansiell ekonomi och Martin Blåvarg från Handelsbanken kommenterade. I diskussionen deltog även Charlotte Rydin, ansvarig för bankkrishantering vid Riksgälden.
Seminariet på SNS Play.

Möten 2015

Sergei Guriev om Rysslands svaga ekonomi

Sergei Guriev, professor i ekonomi vid Sciences Po i Paris och tillträdande chefekonom på EBRD, besökte SNS/SIFR Finanspanel för att diskutera den ryska ekonomin. Enligt Guriev beror de senaste årens nedgång på att den ryska ekonomin under en längre tid haft djupa strukturella problem. Guriev menade att om det inte sker budgetnedskärningar, om sanktioner bibehålls (och utvidgas) och om oljepriset fortsätter vara lågt kommer den ryska reservfonden vara tömd till slutet av 2017.

Franklin Allen om Kinas tillväxt och aktiemarknad

Franklin Allen, professor vid Imperial College London och Wharton School, University of Pennsylvania, presenterade sin forskningsrapport ”Explaining the Disconnection between China’s Economic Growth and Stock Market Performance” där han har studerat Kinas aktiemarknad under 2000-2013. Studien visar att kopplingen är svag mellan utvecklingen på Kinas aktiemarknad och landets tillväxt. Dessutom är det snarare är privata bolag, inte statliga, som varit Kinas tillväxtmotor och den senaste turbulensen är likviditetsdriven.

Hal Varian om Big Data och dess tillämpning i näringslivet

Hal Varian, chefsekonom på Google, besökte SNS/SIFR Finanspanel. Varian, som även är professor i ekonomi, tidigare verksam vid Berkeley, University of California, visade vilka trender och samband som går att påvisa med Big Data och hur det kan användas för att få prognoser om fenomen i samhället i realtid. Varian menade det finns stor potential i att kombinera, ofta outnyttjad, data från privat sektor med data från offentlig sektor. Kommenterade gjorde Anna Felländer, chefsekonom på Swedbank.

Leif Johansson om ägandet av de svenska storföretagen

Leif Johansson, styrelseordförande i Astra Zeneca och Ericsson, gav sin syn på ägandets betydelse för svenska storföretag och effekter av utländskt ägande. Johansson menade att globaliseringen överlag har tjänat Sverige väl, men föreslog att Sverige borde ta intryck av Englands ”take-over”-regler där köpare måste analysera och påvisa samhällseffekter av förvärv. Erik Thedéen, ny vd på KPA pension och tidigare statssekreterare, kommenterade pensionsfondernas roll som ägare i svenska bolag, och menade att AP-fonderna borde ges större frihet att placera i svenska bolag.

Anders Borg om Finlands ekonomiska läge

Anders Borg berättade om rapporten En strategi för Finland som Borg skrev tillsammans med Juhana Vartiainen och på uppdrag av den finska regeringen. Finland har de senaste åren haft en svag ekonomisk utveckling. Borg menade att den finska konkurrenskraften har försämrats. Genom att bland annat förbättra produktivitetstillväxten och få fler i arbete kan Finland återfå sin konkurrenskraft.

Stefan Ingves om den nedre gränsen för styrräntan

Riksbanken tog under början av 2015 det historiska beslutet att sänka reporäntan till -0,10 procent. Riksbankschef Stefan Ingves förklarade det senaste penningpolitiska beslutet och vilka effekter det kan få för svensk ekonomi. Han gav även sin syn på vilka åtgärder som generellt står till buds för en centralbank då styrräntan ligger nära sin nedre gräns.

Ett år med den nya makrotillsynen

2014 fick Finansinspektionen ansvaret för makrotillsynen och arbetet med finansiell stabilitet. Året efter besökte generaldirektör Martin Andersson SNS/SIFR finanspanel för att tala om hur tillsynsarbetet fungerat hittills och vilka utmaningar som väntar framöver. Andersson menade att makrotillsyn främst handlar om att minska riskerna för det finansiella systemet och att förekomma risker och problem innan de uppstår.

En banksektor i förändring

En av Europas främsta experter inom finansiella marknader, professor Arnoud Boot, besökte SNS/SIFR Finanspanel för att berätta om utmaningarna för den europeiska banksektorn och potentiella risker för den finansiella stabiliteten i Europa. Boot är professor i företagsfinansiering och finansiella marknader vid Amsterdams universitet och CEPR, Centre for Economic Policy Research och även rådgivare till såväl finansiella institutioner som finansiella reglerare runt om i Europa.

Möten 2014

Sabine Lautenschläger om bankunionen

ECB:s direktionsledamot Sabine Lautenschläger besökte SNS/SIFR Finanspanel för att tala om bankunionen och ECB:s nya banktillsynsuppgifter som trädde i full kraft den 4 november. Lautenschläger kallade det en ny era i den europeiska banktillsynen och hoppas att bankunionen ska leda till stabilitet och integration i EU-området. Lautenschläger var tidigare vice ordförande för Bundesbank och har i många år arbetat på den tyska finansinspektionen.

Hans-Werner Sinn – The euro crisis and the euro

Hans-Werner Sinn, professor i ekonomi och offentliga finanser vid universitetet i München, som i somras kom ut med den uppmärksammade boken ”The Euro Trap – On Bursting Bubbles, Budgets, and Belief”s, besökte SNS/SIFR Finanspanel. Sinn hävdar att valutaunionen och hanteringen av eurokrisen istället för att leda till ekonomisk integration och välstånd snarast hindrat EU:s konkurrenskraft och skapat svåra politiska motsättningar. Sinn presenterade sin syn på hur valutaunionen bör organiseras.

Mot ett mer stabilt banksystem

Som ordförande i Baselkommittén för banktillsyn leder Stefan Ingves arbetet med att utforma det nya globala regelverket för bankerna, även kallat Basel III, ett regelverk som syftar till att banksystemet ska kunna hantera risker bättre, samtidigt som det fortsatt ska uppfylla sina grundläggande funktioner inom ekonomin. Stefan Ingves besökte SNS/SIFR Finanspanel och berättade om det nya regelverket och om de största utmaningarna för kommittén framöver. Kommenterade gjorde Peter Englund, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Är finanskrisen och eurokrisen över?

Finanskrisen i USA och den europeiska krisen ledde till en överskuldsättning hos såväl banker som hushåll och nationer. Är balansräkningarna sanerade nu? Finns det förutsättningar för tillväxt? Om inte – hur länge dröjer det? Bo Becker, Karolina Ekholm och Kent Janér diskuterade om kriserna är över och vad som bör göras om så inte är fallet.

Danmarks finanskris – Orsaker, konsekvenser och lärdomar

Professor Jesper Rangvid, ordförande i den kommitté som på danska regeringens uppdrag utrett den finansiella krisen i Danmark, besökte SNS/SIFR Finanspanel. Rangvid menade att vissa omständigheter i Danmark, exempelvis hög skuldsättning, bidrog till att förvärra den internationella finanskrisens effekter på den danska ekonomin. Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare på finansdepartementet, kommenterade rapporten och berättade vad Sverige kan lära av det danska exemplet.

Översyn av statsskuldspolitiken

Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius har på regeringens uppdrag lett en utredning om statsskuldspolitiken. När utredningens slutsatser presenterades framhöll Hessius att om den svenska statsskulden fortsätter att minska riskerar marknaden för statspapper och statens förmåga till upplåning att krympa. Därför bör staten låna även när det inte finns något lånebehov. Staffan Hansén, ansvarig för Kapitalförvaltningen Storebrand/SPP, kommenterade.

Varför bryr sig Riksbanken om hushållens skuldsättning?

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick besökte SNS/SIFR Finanspanel för att tala om hushållens skuldsättning. Jochnick menade att dagens situation med allt högre belåningsgrad hos hushållen riskerar att få realekonomiska konsekvenser. Hon efterlyste därför strukturella åtgärder på bostadsmarknaden, bland annat ökat bostadsbyggande.

Möten 2013

Martin Hellwig om eurokrisen och bankunionen

Professor Martin Hellwig, en av Europas främsta ekonomer och författare till den omtalade nya boken ”The Bankers’ New Clothes: What’s Wrong with Banking and What to Do About It”, var tveksam till möjligheten att bilda en europeisk bankunion. Men han menade också att utan en bankunion kommer valutaunionen sannolikt att falla sönder. Kerstin af Jochnick, förste vice riksbankschef, kommenterade.

Hur utvecklas VD-ersättningarna?

Det påstås ofta att vd:ar är överbetalda, att vd:s ersättning inte är kopplad till företagets resultat och att styrelser inte gör sitt jobb. Men det vill inte professor Steven Kaplan, en av USA:s ledande forskare på området, hålla med om. Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden, kommenterade.

Vart går Frankrike?

”Att Frankrike rör sig i rätt riktning är det ingen tvekan om. Frågan är om det går tillräckligt snabbt.” Det menade Xavier Musca, Deputy Chief Executive Officer vid Crédit Agricole vid möte med SNS/SIFR Finanspanel om Frankrike. Martin Ådahl, chefsekonom i Centerpartiet, kommenterade.

Top US Economic Advisor: Is the Crisis over in the US and Europe?

”Nej, krisen är inte över”. Det var kärnan i det kärva budskap som professor Catherine Mann  gav publiken vid SNS/SIFR Finanspanel. Catherine Mann har tidigare varit verksam vid Federal Reserve och som ekonomisk rådgivare åt den amerikanske presidenten. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, som var inbjuden för att kommentera, valde att beskriva läget i något mer positiva tongångar.

Från optimal till robust penningpolitik

Kritiken mot Riksbanken har varit orättvis: Sveriges centralbank har varken varit orimligt nitisk i inflationsbekämpningen eller tagit för stor hänsyn till andra faktorer än inflationen. Det menade vice riksbankschef Per Jansson, som också aviserade ett skifte från en penningpolitik som försöker optimera det ekonomiska utfallet till en politik som syftar till att undvika verkligt allvarliga utfall. Svensk Exportkredits chefekonom Marie Giertz kommenterade.

Irlands kris och återhämtning

Hur stark är den irländska ekonomin i dag och finns lärdomar för andra krisande europeiska länder? Lars Frisell, chefsekonom på den irländska centralbanken, utvecklade sin syn på den irländska ekonomin. Pär Magnusson, chefanalytiker Royal Bank of Scotland i Norden, kommenterade.

Krisen på Cypern

Cypern är ett av de senaste länderna i raden av europeiska nationer som hamnat i djupa ekonomiska problem de senaste åren. Den lilla önationen i östra Medelhavet påverkades negativt av Greklands kris, men orsakerna var fler. Både allvarliga misstag i Bryssel och i den cypriotiska huvudstaden Nicosia var avgörande för det dramatiska förloppet. Det menade Athanasios Orphanides, cypriotisk centralbankschef 2007-2012 och nu forskare vid det amerikanska universitetet Mit. Kommenterade gjorde Torbjörn Becker, chef vid Stockholm Institute of Transition Economics.

USA: Dags att skruva ned stimulanserna?

Charles I. Plosser, ordförande för Federal Reserve Bank of Philadelphia, gav en försiktigt ljus bild av den amerikanska ekonomins återhämtning. Plosser menade att det nu kan vara dags att börja skruva ned den amerikanska centralbankens omfattande köp av värdepapper. Orsaken är en positiv utveckling på USA:s arbetsmarknad. Plosser räknar med en BNP-tillväxt på cirka tre procent under såväl 2013 som under 2014 och en arbetslöshet som sjunker under 6,5 procent vid slutet av 2014.

Dags för den traditionella pensionsförsäkringens återkomst?

Traditionella pensionsförsäkringar med garantier för spararen har blivit ovanligare i Sverige. Risker har förts över från banker och försäkringsbolag till enskilda sparare. Folksams vd Anders Sundström ville se en återkomst för den traditionella pensionsförsäkringen. Medverkade gjorde även Mats Langensjö, vd Brummer Life Försäkringsaktiebolag.

Bör banker tvingas avskilja sina särskilt riskfyllda verksamheter?

Eller är hårdare kapital- och likviditetskrav för bank- och finanssektorn tillräckligt för att återskapa förtroendet för finansmarknadens aktörer och undvika framtida bankkriser? Dessa frågor diskuterades när chefdirektören vid Finlands bank Erkki Liikanen samtalade med professor Peter Englund från Handelshögskolan i Stockholm.

Möten 2012

Penningpolitik, skulder och arbetslöshet

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson utvecklade sin syn på hur politiken för ett fast penningvärde bör bedrivas.

En för alla, alla för en – vad innebär ett gemensamt ansvar för Europas banker?

Elena Carletti, en av Europas ledande forskare kring bankkriser och finansiell reglering, kommenterade förslaget om en europeisk bankunion.

Christian Clausen om bankunionen

Den 12 september 2012 la kommissionen fram förslag till en gemensam tillsynsmekanism för banker och presenterade en färdplan mot utvecklingen av en bankunion. Nordeas vd och ordföranden i Svenska Bankföreningen och Europeiska bankfederationen EBF besökte SNS.

Vad händer om ett land lämnar Euron?

I drygt två år har Europa präglats av eurons kris. Nu diskuteras allt oftare ett scenario där eurozonen bryts upp. Är det möjligt att länder lämnar den gemensamma valutan på ett ordnat sätt? Vilka blir konsekvenserna för det finansiella systemet i Europa och för den reala ekonomin? Sony Kapoor, chef för tankesmedjan Re-Define och Visiting Fellow på London School of Economics förde en diskussion kring dessa frågor.

Penningpolitiken

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson presenterade sin syn på hur penningpolitik bör bedrivas. Han menade bland annat Sveriges arbetslöshet blivit onödigt hög genom att inflationen tenderat att ligga lägre än riksbankens mål. Svensson har varit professor vid Princeton University och är nu är affilierad professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Som andra svensk någonsin har han utsetts till utländsk hedersledamot i American Economic Association, AEA. Kommenterade gjorde Kent Janér, delägare vid Brummer & Partners och ledamot i finansforskningsinstitutet SIFR:s vetenskapliga råd.

Statens ägande

Två nya statliga ägarbolag. Ett med uppgift att ge avkastning till staten och ett med uppgift att skapa samhällsnytta. Det är det viktigaste förslaget som Hans Dalborg och Ägarutredningen presenterat för regeringen. Erik Åsbrink, tidigare finansminister och styrelseordförande i bland annat Alecta, kommenterade Dalborgs förslag.

Marknaden för företagsobligationer

De nya kapitaltäckningskraven som kommit efter finanskrisen hotar att leda ett mindre utbud på krediter från banksystemet. Kan en växande marknad för företagsobligationer utgöra en ny möjlighet till kapitalanskaffning i Sverige? På uppdrag av Svenskt Näringsliv har Daniel Barr, avdelningschef på Riksgälden, intervjuat intressenterna kring en ny företagsobligationsmarknad. Han presenterade förslag för en bättre marknad. Proventus vd Daniel Sachs kommenterade.

Den danska vägen

I Danmark har den finansiella krisen bjudit på dramatik. Redan veckorna innan Lehman Brothers fall hösten 2008 tvingades Danmarks Nationalbank och den danska finansbranschen överta Roskilde Bank. Sedan dess har fler danska banker fallit och danska politiker har beslutat om nya regler för avveckling och rekonstruktion av banker. Som enda land i Europa har den danska staten låtit långivare ta förluster i samband med bankavveckling. Julie Galbo, biträdande chef för danska Finanstilsynet, berättade om arbetet med att säkerställa finansiell stabilitet i Danmark. Anders Kvist, chef för Group Treasury på SEB, och Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, kommenterade.

Finansiell rapportering

Under finanskrisen har debatten om International Financial Reporting Standards, IFRS, fått förnyad aktualitet. Samtidigt fortsätter arbetet med att implementera IFRS i allt fler länder. Målet är ett globalt harmoniserat redovisningssystem. Nicolas Véron, grundare av den Brysselbaserade tankesmedjan Bruegel, kom till finanspanelen för att redogöra för utvecklingen. Vem får makten över de nya reglerna och hur stort bli utrymmet för lokal flexibilitet? Sigvard Heurlin, bland annat verksam vid European Financial Reporting Advisory Group, kommenterade.

Möten 2011

Kreditvärderingsinstituten

Under krisen har kreditvärderingsinstituten – Moody’s, Fitch och Standard & Poor’s – anklagats för brister i värderingen av bolånesäkrade värdepapper, strukturerade produkter och skuldtyngda länder. Samtidigt är intresset för institutens bedömningar enormt. Bo Becker vid Harvard Business School har forskat om marknaden för kreditvärdering. Han konstaterade bland annat att ökad konkurrens mellan instituten inte inneburit bättre kvalitet.

Kapitaltäckningskraven

Sommaren 2011 kom EU-kommissionens förslag för att implementera Basel III-överenskommelsen. Förslaget innehåller regler om högre kapitaltäckningskrav för banker och finansiella institutioner i Europa. Kommissionen vill se gemensamma regler i hela unionen – men Sveriges regering vill kunna tillämpa striktare kapitaltäckningskrav än andra EU-länder. Paulina Dejmek från kommissionär Barniers kabinett redogjorde för Kommissionens förslag. Finansmarknadsminister Peter Norman gav regeringens syn på kapitaltäckningskrav och regleringen av bankerna.

Eurozonens kris

Vad händer om flera länder i eurozonen tvingas skriva ned sina skulder? Är det ECB:s uppgift att ta hand om riskabla statspapper och det möjligt att låta enskilda krisländer tillfälligt lämna eurosamarbetet? Franklin Allen, professor vid University of Pennsylvania och författare till boken Life in the Eurozone With or Without Sovereign Default, gav sin syn på dessa frågor.

Irland

I Irland fick finanskrisen och en påföljande djup bankkris allvarliga följder. År 2007 sjönk landets bnp med 7,7 procent och året därpå nådde budgetunderskottet 32,4 procent av bnp. Krisen har fortsatt under våren och de irländska bankerna är i behov av hundratals miljarder kronor för att nå stabilitet, pengar som ännu inte finns på bordet. I september 2010 gav den irländska regeringen finländaren Peter Nyberg uppdraget att utreda den irländska bankkrisen. I sin rapport riktar Nyberg allvarlig kritik mot aggressiv utlåning och passiva reglerande myndigheter. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist kommenterade.

Stockholmsbörsen

På tio år har vart femte bolag lämnat Stockholmsbörsen. Växande företag söker hellre kontakt med riskkapitalbolag och de verkar föredra företagsobligationer framför aktieemissioner. Samtidigt sker en internationell utveckling med samgåenden och nya ägarstrukturer för börserna. Hur vill Stockholmsbörsens nye vd möta utmaningarna? Jens Henriksson, vd Stockholmsbörsen, och Mats A. Andersson, vd Fjärde AP-fonden, medverkade.