Rapporten bygger på unika studier av ett stort datamaterial som tillsammans omfattar över fyra miljoner besök vid totalt 14 akutmottagningar i Sverige. I Region Stockholm kan 125 potentiellt undvikbara dödsfall kopplas till överbelastade akutmottagningar under perioden 2012–2016. Men på vissa av sjukhusen som har undersökts visar studierna inte något samband mellan överbelastning och ökad dödlighet.
»Resultaten är allvarliga, men det positiva är att kopplingen mellan överbelastning och dödlighet verkar gå att undvika. Min hypotes är att kombinationen av vårdplatsbrist och överbelastning är extra farlig då svårt sjuka patienter som behöver läggas in istället vårdas på en överbelastad akutmottagning. Att kunna säkerställa tillgången till vårdplatser när akutmottagningen blir överbelastad är nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten«, säger Björn af Ugglas, doktor i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet och författare till SNS-rapporten.

Figuren illustrerar hur risken för dödlighet ökar när det är fullt på akuten samtidigt som det finns få lediga vårdplatser.
Lägst antal vårdplatser per invånare i Europa
Antalet vårdplatser har minskat i nästan alla europeiska länder sedan sekelskiftet, till stor del beroende på den medicinska utvecklingen. Sverige har kommit längst och har nu lägst antal vårdplatser per invånare i Europa. Det har resulterat i ökad beläggningsgrad, det vill säga att en allt större andel av sjukhusens vårdplatser är upptagna, och en högre belastning på akutmottagningarna.
Det krävs tydligare ansvar för sjukhusens kapacitetsbrist
SNS-rapporten visar att kapacitetsbrist inte bara är ett arbetsmiljöproblem för vårdpersonalen utan även innebär en mätbar risk för patientsäkerheten. Björn af Ugglas menar att uppföljningen av akutmottagningarnas kvalitet måste fokusera mer på förmågan att undvika överbelastning och upprätthålla patientsäkerheten och mindre på vänte- och vistelsetider ur ett tillgänglighetsperspektiv. Det krävs också mer och bättre data för att kunna följa upp verksamheten på akutmottagningarna i hela Sverige.
Framför allt behöver ansvaret för överbelastade akutmottagningar tydliggöras.
»Sjukhusdirektören ansvarar för att hela sjukhuset har tillräckligt med vårdplatser, men frågan är om politiker och beställare ger tillräckliga förutsättningar för att lösa de problem som uppstår. För att bryta trenden med färre vårdplatser, högre beläggningsgrad och ökad överbelastning på akutmottagningarna i Sverige måste det först tydliggöras vem som ansvarar för att leda det arbetet«, säger Björn af Ugglas.
Rapporten ges ut inom SNS forskningsprojekt Vård och omsorg i det 21:a århundradet.
Ladda ner rapporten SNS Analys 76. Hur påverkas patientsäkerheten av överbelastade akutmottagningar och vårdplatsbrist?
Mer inom Hälsa, vård och omsorg
SNS Analys: vård av friska gör köerna längre för de sjuka
Trots att Sverige satsar mer resurser än någonsin på sjukvård växer vårdköerna. Forskaren Minna Johansson menar i en ny rapport att en...Fler dödsfall och våldsbrott: Ny studie belyser allvarliga konsekvenser av LVU
Barn som tvångsomhändertas löper betydligt högre risk att dö i ung ålder. Trots att ingripandet syftar till att skydda barnen har tvångsplaceringen i vissa fall motsatt effekt, visar en ny rapport från SNS.Onödiga kostnader när patienter avstår från billigare läkemedel
Trots att patienter erbjuds billigare och likvärdiga alternativ vid köp av receptbelagda läkemedel, genom ett så kallat generiskt utbyte, väljer en del att avstå. Motståndet till att byta beror ofta på okunskap och leder till ökade kostnader, menar David Granlund i en ny SNS-rapport.Anna Norén om Mötesplats vård: Målet är att ge beslutsfattare kunskap för att driva förändring
I SNS nya seminarieserie Mötesplats vård ligger fokus på att tillhandahålla forskningsbaserade underlag för beslutsfattare. Projektet ska ge politiker, näringslivet och offentlig...