Urbaniseringstakten i Sverige är fortsatt hög och vi står inför stora demografiska förändringar. Tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen ställer det krav på en god samhällsplanering.


Befolkningen ökar och koncentreras till storstadsregionerna

Mycket tyder på att majoriteten av de nya jobben tillkommer inom tjänstesektorn som företrädesvis är lokaliserad till våra större städer. Det bidrar till en stor befolkningsökning i städerna. Fler får också längre pendlingsavstånd till jobb och skola. För att säkerställa konkurrenskraft, geografisk rörlighet och god livsmiljö behöver Sverige en fungerande bostadsmarknad och rätt investeringar i transportinfrastruktur och samhällsservice. Det kräver finansiering och tillgång till kompetent personal. Investeringar i fastigheter, transportinfrastruktur och samhällsservice påverkar allt från miljön i staden till människors hälsa, jämlikhet, trygghet, sysselsättningsnivå och innovationspotential. Här blir det viktigt att konkretisera och väga olika mål mot varandra när städer byggs ut.

Teknisk utveckling ställer nya krav

Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med ökad internationalisering medför hårdare konkurrens för svenska företag från omvärlden. Bland annat handeln går igenom en digitalisering och en allt större del av vår konsumtion sker på nätet. Ambitiösa miljökrav ställer också krav på nya tekniska lösningar när det gäller transporter, såsom en elektrifiering av landets fordonsflotta.

Samordning mellan stat, kommun och region

Olika nivåer av offentligt beslutsfattande kan sätta upp motstridiga mål. Och beslutsfattare på en given nivå i den offentliga sektorn har inte alltid de medel som krävs för att uppnå de egna målen. Detta kan bli problematiskt och väcker frågor om samordning. Behöver Sverige exempelvis en starkare fysisk riksplanering eller mer av nationell styrning för transportsystemet?

Finansiering och investeringar i human- och realkapital

En viktig fråga är hur bostadsbyggande och investeringar i infrastruktur, underhåll och samhällsservice ska finansieras. Finansieringsmöjligheterna kan se olika ut beroende på vilken nivå inom offentlig sektor det är som genomför projektet. En annan fråga är om och i vilken grad näringslivet samt pensionsfonderna ska medverka till finansieringen. Flertalet branscher inom bygg, anläggning och transport har i dag problem med att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det finns också tecken på att näringslivet tar större ansvar för yrkesutbildningar och validering av arbetskraft för att klara bemanningen.


Rapporter

Allmännyttan och jämlikheten
Cost Overrun and Procurement Competence in Sweden
SNS Analys nr 63. Kalkylräntan och statliga infrastrukturinvesteringar
Så använder vi järnvägen på ett bättre sätt
En hyresmarknad i kris. Fortsätt lindra symptomen eller bota sjukdomen?
SNS Analys nr 58. Städer och stora datamängder
Kan investeringar i transportinfrastruktur öka produktivitet och sysselsättning?


Genomförda seminarier

Allmännyttans framtid
Så kan offentlig upphandling förbättras
Webbinarium: Låg ränta skäl nog att investera i infrastruktur?
Webbinarium: Kan järnvägen nyttjas på ett bättre sätt?
Hyresrätten i Sverige – vem gynnas av nuvarande system?
Big data och städers utveckling
Statliga investeringar i transportinfrastruktur
Nya förutsättningar för EU:s utsläppshandel


Kommande seminarier

Hur kan utsläppen från transportsektorn minskas?
Är hushållen en outnyttjad resurs på elmarknaden?


Pågående studier

den svenska elmarknaden

Historiskt har huvuddelen av elproduktionen i Sverige varit koncentrerad till ett antal storskaliga anläggningar. Elförsörjningen har varit stabil och el har kunnat tillhandahållas till låga kostnader för hushåll och företag. Den svenska elmarknaden står dock inför stora utmaningar. Elsystemet måste bland annat anpassas till en växande befolkning där energianvändningen i både näringslivet och bland hushållen i större utsträckning kommer att utgöras av el, till exempel på grund av elektrifierade fordon, elvärme och nya serverhallar. Ambitionerna att fasa ut kärnkraften, att skapa en helt förnyelsebar decentraliserad elproduktion, och att öka integrationen med de europeiska elsystemen betyder att kostnadseffektiva anpassningar måste ske på både utbuds- och efterfrågesidan. Forskning visar dessutom att en ökad levnadsstandard förstärker vissa av de problem som elmarknaden redan möter.

För att hantera de utmaningar som den svenska elmarknaden står inför krävs stora investeringar i elnät och elproduktion, eller så måste existerande anläggningar nyttjas på ett mer effektivt sätt. På senare tid har beslutsfattare och politiker i allt större utsträckning uppmärksammat möjligheten att få elkunder att anpassa sig till de knappheter som tidvis uppstår i elsystemet.

Sådan efterfrågeflexibilitet, i form av aktiva hushåll som tillhandahåller elsystemtjänster genom att anpassa sin elförbrukning, har potential att spela en viktig roll på framtidens elmarknader och för elnätsoperatörer. Grundtanken är att hushåll kan anpassa sin elanvändning så att den minskar när knappheten på el och/eller elnätskapacitet är stor. Om hushållens elanvändning kan styras och koordineras, antingen explicit av energitjänsteföretag eller indirekt via dynamisk prissättning av el, kan det underlätta för en storskalig utbyggnad av vind- och solkraft samt bidra till ökad kostnadseffektivitet i elnäten.

En rad studier har visat att sådana åtgärder kan medföra betydande effektiviseringsvinster. Men även om fördelarna av en mer flexibel efterfrågesida är stora är det oklart vad det kostar att realisera dem. Uppenbart är dock att hushållens incitament att anpassa sin elförbrukning i dag är mycket små: hushåll som förskjuter hela sin dagliga förbrukningskurva med fem timmar endast sparar ett par kronor per dag.

I denna rapport beskrivs den svenska elmarknadens utmaningar och vilken roll efterfrågeflexibilitet kan spela för att sig an dem.

Författare: Mattias Vesterberg, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet. Publicering hösten 2020.

hur kan vi minska utsläppen från transportsektorn? Det offentligas roll och utmaningar

Inrikes transporter står i dag för cirka en fjärdedel av koldioxidutsläppen i Sverige. Vägtransporterna står för mer än 90 procent av dessa utsläpp. Medan koldioxidutsläppen ligger still eller minskar i de flesta andra sektorer så ökar koldioxidutsläppen i transportsektorn. Bilresandet per person har aldrig varit så högt som nu. Denna rapport visar om – och i så fall hur – det offentliga genom policyåtgärder och styrmedel kan bidra till att minska utsläppen i transportsektorn, utan att skapa negativa effekter på välfärd och arbetsmarknad.

Författare: Maria Börjesson, professor i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Publicering hösten 2020.

vilka ekonomiska konsekvenser får investeringar i digital infrastruktur?

Tillgång till internet är A och O i dagens digitala samhälle. Det senaste årtiondet har utbyggnaden av bredband skett i snabb takt. Beslutsfattare har ofta pekat ut tillgång till bredband som viktigt för ökad ekonomisk tillväxt. En stor fråga har därför blivit hur investeringar i informations- och kommunikationsteknik påverkar olika typer av arbetsmarknadsutfall, något det funnits lite forskningsbaserad kunskap kring. I den här rapporten undersöker författaren vilken effekt investeringar i bredband har på produktivitet och lönebildning. Men också vad det får för konsekvenser för handelsmönster med andra länder. Detta görs med hjälp av ett unikt datamaterial över Norges utbyggnad av bredband som sedan kopplas ihop detaljerad företagsinformation.

Författare: Anders Åkerman, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Publicering hösten 2020.


Fakta om projektet

tidsplan, projektledning och kontaktuppgifter

Projektet startade i början av 2019 och pågår i tre år.
Forskningsledare: Thérèse Lind, therese.lind@sns.se, 0739-87 19 11.
Projektledare: Gustav Peldán Carlsson, gustav.peldan@sns.se, 0722-51 57 98.

referensgrupp

Boverket, Byggföretagen, E.ON., Einar Mattsson, Ellevio, Installatörsföretagen, Jernhusen, JM, Kommuninvest, Länsförsäkringars forskningsfond, Nacka kommun, Newsec, Ramboll, Region Stockholm, Sjunde AP-fonden, Skandia, Svenskt Näringsliv, Trafikverket, Transportföretagen, Tågföretagen, White Arkitekter, Volvo Bussar.