Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest av sina resurser, som andel av BNP, på högre utbildning och forskning. Styrning, organisering och finansiering av systemet är viktigt för att säkerställa hög kvalitet och god resursanvändning.
Hur kan universitet och högskolor i framtiden möta arbetsmarknadens ökande efterfrågan på alltmer avancerade kompetenser? Vilken roll har den högre utbildningen för organiseringen av det livslånga lärandet? Hur bör samspelet mellan forskning och högre utbildning utformas? Och hur skapas goda förutsättningar för forskning och nyttiggörande av forskningsresultat som bidrar till samhällsutvecklingen. Dessa är några av frågorna som SNS belyser inom projektet ”Högre utbildning och forskning”. Projektet pågår 2022–2024.
Läs pressmeddelandet ”SNS startar treårigt forskningsprojekt om högre utbildning och forskning”.
Forskningsledare: Anna Norén, anna.noren@sns.se, 0722-51 36 81
Forskningsledare: Jonas Klarin, jonas.klarin@sns.se, 072-251 57 98
Projektledare: Susanna Allstrin, susanna.allstrin@sns.se, 0790-98 13 33
Mikael Witterblad, chef forskningsprogrammet, mikael.witterblad@sns.se
De senaste decennierna har högskolesektorn expanderat snabbt för att svara upp mot tidigare perioders höjda krav på arbetsmarknaden samt en politisk ambition att möjliggöra högre utbildning för alla. I dag studerar nästan 400 000 personer varje år på universitet eller högskola.
Ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling höjer successivt kompetenskraven på arbetsmarknaden. De högkvalificerade jobben fortsätter att bli fler, medan enklare jobb i hög grad automatiseras. Stora grupper av yrkesverksamma väntas även återvända till den högre utbildningen flera gånger under sitt yrkesliv.
Digitaliseringen skapar samtidigt nya möjligheter för att i framtiden öka flexibiliteten och distansundervisningen i kursutbudet.
Den högre utbildningen och forskningen är kommunicerande kärl. Universiteten utbildar forskare som i sin tur undervisar studenter om nya upptäckter inom sina respektive forskningsfält. Forskningens kvalitet påverkar därigenom undervisningens kvalitet, vilket i sin tur påverkar kompetensen hos framtida forskare.
En grundläggande förutsättning för att bedriva högkvalitativ forskning är en väl utformad forskningsinfrastruktur. Landskapet för forskningsinfrastruktur är i dag komplext med en mångfald av aktörer. Infrastruktursatsningar kräver långa planeringshorisonter, samspel mellan näringsliv och lärosäten samt en politisk samsyn kring forskningspolitiken.
En stor förändring i utformningen av den svenska forskningspolitiken de senaste decennierna är styrningen mot ökade resurser till de statliga forskningsråden. Dessa utlyser forskningsmedel i konkurrens till forskare vid statliga lärosäten, företag och privata forskningsinstitut, i huvudsak enligt ämnesområden som rikspolitiken har beslutat om.
Sedan slutet av 1990-talet är det ett lagstadgat mål att högskolor ska samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskning. Ett sätt som forskning kan nyttiggöras är om den leder till att innovationer skapas i samhället.
–
Hur påverkas forskningen när högskolor blir universitet? 2023.05.03
Så ser OECD på Sveriges forskningslandskap 2023.03.24
Lönar sig Komvux? 2022.11.17
Digital undervisning – hur påverkas högskolestudenters betyg och välmående? 2022.10.06
Använder universiteten skattemedlen på bästa sätt? 2022.08.29
Hur ska Sverige säkra tillgången på forskarutbildade? 2022.05.02
Den högre utbildningens roll i det livslånga lärandet 2022.03.25
SNS Analys 91. Lönar sig högskolestudier efter komvux? 2022.11.17
SNS Analys 89. Hur påverkas studenters välmående och betyg av digital undervisning? 2022.10.06
Under de senaste decennierna har den svenska offentliga forskningsfinansieringen förändrats väsentligt. För det första går en allt högre andel av den statliga FoU-budgeten till statliga forskningsråd och myndigheter, som tilldelar medlen i konkurrens till akademiska lärosäten, privata forskningsinstitut, offentliga forskningslaboratorier och företag. För det andra har regeringen styrt in forskningen på specifika ämnesområden.
Denna rapport ska analysera och utreda hur organisation och styrning av offentlig forskningsfinansiering påverkar kvalitet och resultat i den akademiska forskarvärlden. Av speciellt intresse är om den fria forskningen hotas av den ökade statliga styrningen mot specifika forskningsområden eller annan form av styrning via forskningsråden/myndigheter.
Författare: Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid IFN.
Lansering våren 2023.
Hur har svenska universitet omvandlats under modern tid – expansionen under 1950-talet, sektoriseringen under 1970-talet, och marknadifiering under 1990-talet. Hur kan lärdomar av dem kan nyttjas i dagens transformativa sammanhang och förväntningar? Hur har andra länder hanterat omvandlingar genom åren? Vilka förändringar i styrning, finansiering, ledning, och roll i samhällsdebatten har skett? Vad kan Sverige lära av andra länder och andra system?
Författare: Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, och Sylvia Schwaag-Serger, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.
Lansering våren 2023.
Rapporten ska fokusera på vad som styr utbudet av högre utbildning i Sverige. Det analytiska perspektivet är att högre utbildning betraktas som en marknad som styrs av den samverkande effekten av efterfrågan, utbud och politisk styrning (och reglering). Hur bestäms antalet utbildningsplatser för utbildningar och lärosäten på kort och lång sikt? Och hur borde systemet fungera?
Författare: Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.
Lansering hösten 2023.
I detta projekt har vi för avsikt att kartlägga de skillnader som olika lärosäten erbjuder sin personal avseende exempelvis lönenivåer, möjligheter till pedagogiska karriärvägar, eller hur mycket forskning som ingår lektors- och professorstjänster. Vi ska studera hur dessa systematiskt varierar över den svenska högskolesektorn och granska om skilda förutsättningar ger effekter på lärarnas arbetsförhållanden. Vi kommer även att studera de strategier som anammats av svenska universitet och högskolor för att möta massuniversitetets nya utmaningar och att bedöma hur dessa strategier har påverkat kvaliteten på högre utbildning. För att sätta in det svenska fallet i sitt sammanhang kommer projektet också att innehålla några illustrerande utblickar i andra nordiska länder.
Författare: Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet, Sofia Nordmark, lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Jörgen Ödalen, docent i statsvetenskap vid Mälardalens universitet
Lansering våren 2024.
Inom akademin stiger andelen kvinnor långsamt, särskilt inom de högsta positionerna, trots genomsnittligt bättre prestationer av flickor på grundskola, gymnasium och inom högre utbildning, mätt som betyg. Denna rapport undersöker effekter av familjebildningen på den akademiska karriären. Mer specifikt kommer vi att undersöka hur framför allt det första barnet påverkar vetenskaplig produktion, samt hur barn påverkar om kvinnor respektive män lämnar den akademiska karriären.
Författare: Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, och Peter Holmström, doktorand i ekonomisk historia, Lunds universitet.
Lansering våren 2024.
Högskolor och universitet har ett lagfäst uppdrag att samverka med samhället i övrigt. Vår studie har till syfte att kartlägga vilka rättsliga frågor lärosätena typiskt sett bevakar i samband med diskussioner om samverkan kring företagsdoktorander, och under vilka omständigheter en osäkerhet kring sådana rättsliga frågor kan leda till att ett samverkansprojekt försvåras eller inte genomförs. Studien innefattar också en jämförelse av den praxis som olika lärosäten utvecklat, och en rättslig analys av den exponering mot sanktionsrisk eller liknande som ligger bakom deras olika praxis.
Författare: Magnus Strand, docent i Europarätt och universitetslektor i handelsrätt vid Uppsala universitet, Linda Wedlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, och Thomas Schön, professor i artificiell intelligens vid Uppsala universitet.
Lansering våren 2024.
1977 fick Sverige tolv nya högskolor. Ett uttalat syfte med reformen och de regionala högskolorna var att öppna högskolan för fler och bredda rekryteringen till nya grupper. Reformen var emellertid också kontroversiell, och enligt kritiker kombinerade den geografisk decentralisering med politisk centralstyrning.
Någon systematisk utvärdering av reformen har inte gjorts. Delvis beror det sannolikt på att utfallen låter sig utvärderas först på lång sikt, delvis kan det bero på att olika aktörer hade olika syften med reformen. Vårt forskningsprojekt syftar till att bidra med kunskap om reformens effekter på både kort och relativt lång sikt.
Lansering: våren 2024
Författare: Thomas Åstebro, professor i entreprenörskap vid HEC Paris och IFN, Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och IFN, Joacim Tåg, professor i nationalekonomi vid Hanken i Helsingfors och IFN, samt Henrik Hällerfors, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Fler rapporter presenteras löpande.
AstraZeneca, Chalmers tekniska högskola, Ericsson, Formas, Forte, Försvarshögskolan, KK-stiftelsen, Kungliga vetenskapsakademien (KVA), Lunds universitet, Saab AB, SACO, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Stockholms universitet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Sveriges Ingenjörer, TCO, Universitetskanslersämbetet (UKÄ), TRR Trygghetsrådet, Vetenskapsrådet, Vinnova, Volvo Cars.