Projektet Lärdomar om integration syftar till att ta fram ny kunskap om hur integrationen i Sverige fungerar och hur den skulle kunna fungera bättre.


Fokus på arbetsmarknad och utbildning

Hur kan integrationen av nyanlända förbättras i Sverige? Skillnaden mellan lyckade och misslyckade insatser kan få stora konsekvenser för både individ och samhälle. För att ta fram ny kunskap om hur integrationen i Sverige fungerar och hur den skulle kunna fungera bättre startar SNS forskningsprojektet Lärdomar om integration. Fokus kommer att ligga på arbetsmarknad och utbildning.

Förhållandevis högt flyktingmottagande i Sverige

Sverige har de senaste åren skilt ut sig med betydligt fler asylansökningar än andra europeiska länder. Redan före den stora flyktingströmmen 2015 tog Sverige emot förhållandevis många flyktingar. Under perioden 2012–2014 tog Sverige, med knappt två procent av EU:s befolkning, emot cirka 13 procent av alla asylansökningar inom EU. Sedan 2012 har ungefär vart tredje asylansökande barn inom EU sökt sig till Sverige. Denna utveckling understryker behovet av en väl fungerande integration.

Tudelad arbetsmarknad och stort utbildningsbehov

Sverige har den högsta andelen sysselsatta i Europa. Samtidigt är skillnaderna på arbetsmarknaden i Sverige mellan utrikes och inrikes födda större än i övriga Europa. Det tar cirka nio år innan hälften av dem som flyktinginvandrat till Sverige har etablerat sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för utomeuropeiskt födda är över 50 procent. Många av de nyanlända behöver utbildning. Samtidigt är det exempelvis få nyanlända elever som slutför sin gymnasieutbildning.

SNS forskningsprojekt kommer att fokusera på hur fler personer som invandrat till Sverige ska kunna inkluderas på den svenska arbetsmarknaden och hur utbildningssystemet ska kunna skapa bättre studieresultat.


Rapporter

Flykting- och anhöriginvandrares väg till arbete
Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever
SNS Analys nr 56. Kvinnor med flyktingbakgrund i rutsubventionerade företag
SNS Analys nr 53. Uppehållstillstånd och integration
SNS Analys nr 52. Bidrar etnisk segregation till mer egenföretagande?
SNS Analys nr 50. Promoting integration through child care: Lessons from Norway


Kommande seminarier

6/10 Är lågkvalificerade jobb och sfi bra vägar in på arbetsmarknaden?


Genomförda seminarier

22/4 2020 Ny kunskap om flykting- och anhöriginvandrares etablering på arbetsmarknaden
6/3 2020 Hur kan skolresultaten stärkas för utrikes födda?
25/6 2019 Bidrar rut till ökad sysselsättning bland kvinnor med flyktingbakgrund?
27/5 2019 Utrikes födda kvinnors arbets­marknads­etablering – lärdomar från de nordiska länderna
2/5 2019 Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar
4/2 2019  Integration och tillfälliga uppehållstillstånd
30/1 2019 Nyanländas möjligheter till etablering genom YA-jobb
21/1 2019 Workshop om rekrytering av nyanlända
14/12 2018 Segregation och flyktinginvandrares företagande
27/9 2018 Flyktingars integration på svensk arbetsmarknad över tid
20/9 2018 Effektiva insatser för att få nyanlända i jobb
1/6 2018 Förskolans betydelse för integrationen
3/5 2018 Vad kan göras för att stärka den psykiska hälsan hos asylsökande och nyanlända?
16/4 2018 Mottagandeutredningen presenteras på SNS
23/3 2018 Företagande och entreprenörskap bland utrikes födda – utmaningar och goda exempel
21/11 2017 Hur ska flyktingar få jobb? Erfarenheter från de nordiska länderna


Pågående studier

Etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Organisation för arbete och bostad för nyanlända

Organisering av migranters bosättning i det nya landet och dess konsekvenser i form av boendesegregation och integration har tidigare studerats åtskilt från organisatorisk socialisering på företag. I denna kunskapsöversikt kopplar forskarna ihop studier från dessa två stora forskningsområden. På vilket sätt samspelar, eller motverkar, organisatoriska logiker från stat, kommun och näringsliv? Hur påverkas etableringen av nyanlända, och relationerna mellan nyanlända och etablerade, av de olika organisatoriska praktikerna?

Forskare: Emma Holmqvist, fil.dr i kulturgeografi, Uppsala universitet, Susanne Urban, docent i sociologi, Uppsala universitet, och Vedran Omanović ekon.dr i företagsekonomi, Handelshögskolan Göteborgs universitet.

Publicering: hösten 2020

Lågkvalificerade jobb, språkkunskaper och flyktingars arbetsmarknadsintegration

Under senare år har Sverige tagit emot ett stort antal flyktinginvandrare. En central fråga är hur de ska integreras på arbetsmarknaden. Inte sällan hävdas det att arbeten med låga kvalifikationskrav skulle underlätta integrationen av nyanlända flyktingar med låg utbildning. I rapporten undersöker forskarna hur erfarenhet från lågkvalificerade jobb och kunskaper i svenska påverkar flyktingars möjligheter på arbetsmarknaden.

Forskare: Simon Ek, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och IFN, Per Skedinger, verksam vid IFN och adjungerad professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet.

Publicering: hösten 2020

Föräldraledighet – en väg in i svenska samhället eller ett hinder för förvärvsarbete?

Föräldraförsäkringen är i Sverige en del av socialförsäkringen. Målet med den är att underlätta för föräldrar att kombinera familj och arbete. Det saknas i dag kunskap om huruvida invandrare använder föräldraförsäkringen annorlunda än svenskfödda, och också om hur nyanlända använder den. I rapporten undersöker författarna om föräldraförsäkringen hjälper invandrade föräldrar in på arbetsmarknaden eller om föräldrapenningen snarast används på ett sätt som hindrar arbetsmarknadsdeltagande.

Forskare: Ann-Zofie Duvander, professor i demografi, och Eleonora Mussino, docent i demografi, båda vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Planerad publicering: december 2020.


Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se
Projektledare: Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår A2B Sverige, AcadeMedia AB, Arbetsförmedlingen, Axfood, Axfoundation, Finansdepartementet, Intendia Group, Kompetensföretagen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Röda Korset, Samhall, Scania CV AB, Skanska AB, Sveriges Kommuner och Regioner, Stockholm stads utbildningsförvaltning, Södertälje kommun, Tillväxtverket och Unionen.

Tidsplan

2017–2020