Lärdomar om integration

Projektet Lärdomar om integration syftar till att ta fram ny kunskap om hur integrationen i Sverige fungerar och hur den skulle kunna fungera bättre.

Fokus på arbetsmarknad och utbildning

Hur kan integrationen av nyanlända förbättras i Sverige? Skillnaden mellan lyckade och misslyckade insatser kan få stora konsekvenser för både individ och samhälle. För att ta fram ny kunskap om hur integrationen i Sverige fungerar och hur den skulle kunna fungera bättre startar SNS forskningsprojektet Lärdomar om integration. Fokus kommer att ligga på arbetsmarknad och utbildning. Projektet startar hösten 2017 och ska pågå i tre år.

Förhållandevis högt flyktingmottagande i Sverige

Sverige har de senaste åren skilt ut sig med betydligt fler asylansökningar än andra europeiska länder. Redan före den stora flyktingströmmen 2015 tog Sverige emot förhållandevis många flyktingar. Under perioden 2012–2014 tog Sverige, med knappt två procent av EU:s befolkning, emot cirka 13 procent av alla asylansökningar inom EU. Sedan 2012 har ungefär vart tredje asylansökande barn inom EU sökt sig till Sverige. Denna utveckling understryker behovet av en väl fungerande integration.

Tudelad arbetsmarknad och stort utbildningsbehov

Sverige har den högsta andelen sysselsatta i Europa. Samtidigt är skillnaderna på arbetsmarknaden i Sverige mellan utrikes och inrikes födda större än i övriga Europa. Det tar cirka nio år innan hälften av dem som flyktinginvandrat till Sverige har etablerat sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för utomeuropeiskt födda är över 50 procent. Många av de nyanlända behöver utbildning. Samtidigt är det exempelvis få nyanlända elever som slutför sin gymnasieutbildning.

SNS forskningsprojekt kommer att fokusera på hur fler personer som invandrat till Sverige ska kunna inkluderas på den svenska arbetsmarknaden och hur utbildningssystemet ska kunna skapa bättre studieresultat.

Fakta om projektet

Pågående studier

Vilka företag anställer och bryter utanförskapet bland utrikes födda?

En framgångsrik arbetsmarknadsintegration förutsätter att företag är villiga att anställa utrikes födda med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Trots detta har tidigare forskning inte i någon större utsträckning analyserat vilka slags företag som erbjuder dessa människor arbete. Genom att analysera data innehållandes information om alla bosatta i Sverige som är 16 år eller äldre och kombinera detta med företagsspecifika registerdata, undersöker författarna vad som kännetecknar företag som anställer utrikes födda från arbetslöshet och hur varaktiga anställningarna är.

Forskare: Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid HUI research, Elina Fergin Wennberg, doktorand i nationalekonomi och verksam vid HUI research, samt Hans Seerar Westerberg, doktorand i nationalekonomi och verksam vid HUI research.
Planerad publicering: juni 2018.

Skillnaderna i studieresultat mellan inrikes födda från grundskolan till högskolan: mönster och förklaringar

Människor med utländsk bakgrund klarar sig i genomsnitt sämre i utbildningssystemet än personer med svensk bakgrund. Utrikes födda elever har jämfört med inrikes födda elever 10 procentenheters lägre sannolikhet att klara gymnasieskolan. Utrikes födda registrerar sig även i mindre utsträckning för högskolestudier. I rapporten dokumenterar författarna skillnaderna i studieresultat och val av utbildningsprogram mellan inrikes- och utrikes födda studenter. Det unika datamaterialet gör det möjligt för författarna att följa enskilda individer genom hela utbildningssystemet.

Forskare: Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Susan Niknami, fil. dr. i nationalekonomi och forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Planerad publicering: juni 2019.

Seminarier

21/11 2017: Hur ska flyktingar få jobb? Erfarenheter från de nordiska länderna

Kontakt

Forskningsledare
Mikael Witterblad, mikael.witterblad@sns.se
Tel: 08-507 025 59, 0705- 32 28 89

Projektledare
Viktor Schmidt, viktor.schmidt@sns.se
Tel: 08-507 025 70

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår A2B Sverige, AcadeMedia AB, Anthon B Nilsen Utbildning AB, Arbetsförmedlingen, Axfood, Axfoundation, Bemanningsföretagen, Finansdepartementet, Ledarna, Röda Korset, Samhall, Scania CV AB, Skanska AB, Svenska Fotbollförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm stads utbildningsförvaltning, Södertälje kommun, Tillväxtverket och Unionen.

Tidsplan

Projektet startade år 2017 och beräknas avslutas år 2020.