Lärdomar om integration

Projektet Lärdomar om integration syftar till att ta fram ny kunskap om hur integrationen i Sverige fungerar och hur den skulle kunna fungera bättre.

Fokus på arbetsmarknad och utbildning

Hur kan integrationen av nyanlända förbättras i Sverige? Skillnaden mellan lyckade och misslyckade insatser kan få stora konsekvenser för både individ och samhälle. För att ta fram ny kunskap om hur integrationen i Sverige fungerar och hur den skulle kunna fungera bättre startar SNS forskningsprojektet Lärdomar om integration. Fokus kommer att ligga på arbetsmarknad och utbildning. Projektet startar hösten 2017 och ska pågå i tre år.

Förhållandevis högt flyktingmottagande i Sverige

Sverige har de senaste åren skilt ut sig med betydligt fler asylansökningar än andra europeiska länder. Redan före den stora flyktingströmmen 2015 tog Sverige emot förhållandevis många flyktingar. Under perioden 2012–2014 tog Sverige, med knappt två procent av EU:s befolkning, emot cirka 13 procent av alla asylansökningar inom EU. Sedan 2012 har ungefär vart tredje asylansökande barn inom EU sökt sig till Sverige. Denna utveckling understryker behovet av en väl fungerande integration.

Tudelad arbetsmarknad och stort utbildningsbehov

Sverige har den högsta andelen sysselsatta i Europa. Samtidigt är skillnaderna på arbetsmarknaden i Sverige mellan utrikes och inrikes födda större än i övriga Europa. Det tar cirka nio år innan hälften av dem som flyktinginvandrat till Sverige har etablerat sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för utomeuropeiskt födda är över 50 procent. Många av de nyanlända behöver utbildning. Samtidigt är det exempelvis få nyanlända elever som slutför sin gymnasieutbildning.

SNS forskningsprojekt kommer att fokusera på hur fler personer som invandrat till Sverige ska kunna inkluderas på den svenska arbetsmarknaden och hur utbildningssystemet ska kunna skapa bättre studieresultat.

Fakta om projektet

Pågående studier

Skillnaderna i studieresultat mellan inrikes- och utrikes födda från grundskolan till högskolan: mönster och förklaringar

Människor med utländsk bakgrund klarar sig i genomsnitt sämre i utbildningssystemet än personer med svensk bakgrund. Utrikes födda elever har jämfört med inrikes födda elever 10 procentenheters lägre sannolikhet att klara gymnasieskolan. Utrikes födda registrerar sig även i mindre utsträckning för högskolestudier. I rapporten dokumenterar författarna skillnaderna i studieresultat och val av utbildningsprogram mellan inrikes- och utrikes födda studenter. Det unika datamaterialet gör det möjligt för författarna att följa enskilda individer genom hela utbildningssystemet.

Forskare: Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Susan Niknami, fil. dr. i nationalekonomi och forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Planerad publicering: november 2019.

Nyanlända flykting- och anhöriginvandrares inträde på arbetsmarknaden

Flera studier visar att det tar lång tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. I rapporten visar nationalekonomen Pernilla Andersson Joona hur arbetsmarknadsetableringen i de nordiska länderna skiljer sig åt. Hon beskriver också inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända flykting- och anhöriginvandrare som bosatt sig i Sverige under perioden 2006–2016. Frågor som hon studerat särskilt är hur lång tid inträdet tar, i vilka branscher och regioner det sker samt hur det går till, exempelvis via en anställning med stöd. Hon studerar också hur det går på arbetsmarknaden för de nyanlända som deltar i olika etableringsinsatser

Forskare: Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi och verksam vid SOFI, Stockholms universitet.

Planerad publicering: april 2020.

Etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Organisation för arbete och bostad för nyanlända

Organisering av migranters bosättning i det nya landet och dess konsekvenser i form av boendesegregation och integration har tidigare studerats åtskilt från organisatorisk socialisering på företag. I denna kunskapsöversikt kopplar forskarna ihop studier från dessa två stora forskningsområden. På vilket sätt samspelar, eller motverkar, organisatoriska logiker från stat, kommun och näringsliv? Hur påverkas etableringen av nyanlända, och relationerna mellan nyanlända och etablerade, av de olika organisatoriska praktikerna?

Forskare: Emma Holmqvist, fil.dr i kulturgeografi, Uppsala universitet, Susanne Urban, docent i sociologi, Uppsala universitet, och Vedran Omanović ekon.dr i företagsekonomi, Handelshögskolan Göteborgs universitet.

Publicering: hösten 2020

Lågkvalificerade jobb, språkkunskaper och flyktingars arbetsmarknadsintegration

Under senare år har Sverige tagit emot ett stort antal flyktinginvandrare. En central fråga är hur de ska integreras på arbetsmarknaden. Inte sällan hävdas det att arbeten med låga kvalifikationskrav skulle underlätta integrationen av nyanlända flyktingar med låg utbildning. I rapporten undersöker forskarna hur erfarenhet från lågkvalificerade jobb och kunskaper i svenska påverkar flyktingars möjligheter på arbetsmarknaden.

Forskare: Simon Ek, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och IFN, Per Skedinger, verksam vid IFN och adjungerad professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet.

Publicering: hösten 2020

Föräldraledighet – en väg in i svenska samhället eller ett hinder för förvärvsarbete?

Föräldraförsäkringen är i Sverige en del av socialförsäkringen. Målet med den är att underlätta för föräldrar att kombinera familj och arbete. Det saknas i dag kunskap om huruvida invandrare använder föräldraförsäkringen annorlunda än svenskfödda, och också om hur nyanlända använder den. I rapporten undersöker författarna om föräldraförsäkringen hjälper invandrade föräldrar in på arbetsmarknaden eller om föräldrapenningen snarast används på ett sätt som hindrar arbetsmarknadsdeltagande.

Forskare: Ann-Zofie Duvander, professor i demografi, och Eleonora Mussino, docent i demografi, båda vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Planerad publicering: december 2020.

Publikationer

SNS Analys nr 56. Kvinnor med flyktingbakgrund i rutsubventionerade företag
SNS Analys nr 53. Uppehållstillstånd och integration
SNS Analys nr 52. Bidrar etnisk segregation till mer egenföretagande?
SNS Analys nr 50. Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Seminarier

25/6 2019 Bidrar rut till ökad sysselsättning bland kvinnor med flyktingbakgrund?
27/5 2019 Utrikes födda kvinnors arbets­marknads­etablering – lärdomar från de nordiska länderna
2/5 2019 Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar
4/2 2019  Integration och tillfälliga uppehållstillstånd
30/1 2019 Nyanländas möjligheter till etablering genom YA-jobb
21/1 2019 Workshop om rekrytering av nyanlända
14/12 2018 Segregation och flyktinginvandrares företagande
27/9 2018 Flyktingars integration på svensk arbetsmarknad över tid
20/9 2018 Effektiva insatser för att få nyanlända i jobb
1/6 2018 Förskolans betydelse för integrationen
3/5 2018 Vad kan göras för att stärka den psykiska hälsan hos asylsökande och nyanlända?
16/4 2018 Mottagandeutredningen presenteras på SNS
23/3 2018 Företagande och entreprenörskap bland utrikes födda – utmaningar och goda exempel
21/11 2017 Hur ska flyktingar få jobb? Erfarenheter från de nordiska länderna

Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt (föräldraledig)

Vid frågor kontakta Mikael Witterblad, chef SNS forskningsprogram, mikael.witterblad@sns.se, 0705-32 28 89

Projektledare: Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se.

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår A2B Sverige, AcadeMedia AB, Arbetsförmedlingen, Axfood, Axfoundation, Finansdepartementet, Intendia Group, Kompetensföretagen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Röda Korset, Samhall, Scania CV AB, Skanska AB, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm stads utbildningsförvaltning, Södertälje kommun, Tillväxtverket och Unionen.

Tidsplan

2017–2020