Lärdomar om integration

Projektet Lärdomar om integration syftar till att ta fram ny kunskap om hur integrationen i Sverige fungerar och hur den skulle kunna fungera bättre.

Fokus på arbetsmarknad och utbildning

Hur kan integrationen av nyanlända förbättras i Sverige? Skillnaden mellan lyckade och misslyckade insatser kan få stora konsekvenser för både individ och samhälle. För att ta fram ny kunskap om hur integrationen i Sverige fungerar och hur den skulle kunna fungera bättre startar SNS forskningsprojektet Lärdomar om integration. Fokus kommer att ligga på arbetsmarknad och utbildning. Projektet startar hösten 2017 och ska pågå i tre år.

Förhållandevis högt flyktingmottagande i Sverige

Sverige har de senaste åren skilt ut sig med betydligt fler asylansökningar än andra europeiska länder. Redan före den stora flyktingströmmen 2015 tog Sverige emot förhållandevis många flyktingar. Under perioden 2012–2014 tog Sverige, med knappt två procent av EU:s befolkning, emot cirka 13 procent av alla asylansökningar inom EU. Sedan 2012 har ungefär vart tredje asylansökande barn inom EU sökt sig till Sverige. Denna utveckling understryker behovet av en väl fungerande integration.

Tudelad arbetsmarknad och stort utbildningsbehov

Sverige har den högsta andelen sysselsatta i Europa. Samtidigt är skillnaderna på arbetsmarknaden i Sverige mellan utrikes och inrikes födda större än i övriga Europa. Det tar cirka nio år innan hälften av dem som flyktinginvandrat till Sverige har etablerat sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för utomeuropeiskt födda är över 50 procent. Många av de nyanlända behöver utbildning. Samtidigt är det exempelvis få nyanlända elever som slutför sin gymnasieutbildning.

SNS forskningsprojekt kommer att fokusera på hur fler personer som invandrat till Sverige ska kunna inkluderas på den svenska arbetsmarknaden och hur utbildningssystemet ska kunna skapa bättre studieresultat.

Fakta om projektet

Pågående studier

Segregation och egenföretagande

Henrik Andersson, nationalekonom och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, undersöker om sannolikheten att flyktingar blir egenföretagare ökar om de bor nära en större grupp människor från samma födelseland (ibland kallat etniska enklaver). Och om så är fallet: beror det på antalet landsmän eller på att landsmännen har vissa egenskaper, exempelvis utbildning eller bakgrund som egenföretagare? Han har också sett hur det går för företagen. Henrik Andersson har följt de flyktingar som kom till Sverige 1990–1991 och omfattades av den så kallade ”hela Sverige-strategin”, som innebar att flyktingar som kom till Sverige placerades slumpmässigt över landet.

Forskare: Henrik Andersson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

Planerad publicering: december 2018.

RUT-avdrag och ekonomisk integration

RUT-avdraget infördes 2007 och uppgår till hälften av arbetskostnaden på tjänster som utförs i privata hushåll. Är avdraget effektivt för att skapa sysselsättning för grupper i ekonomiskt utanförskap, såsom flyktinginvandrare och lågutbildade? Och bidrar det till ökade arbetsinkomster över tid för dessa grupper? I rapporten analyseras detta, med särskilt fokus på kvinnor.

Forskare: Johanna Rickne, professor i nationalekonomi och verksam vid SOFI, Stockholms universitet.

Planerad publicering: december 2018.

Tillfälliga uppehållstillstånd i Danmark: Vad har de för effekt på arbetsmarknaden?

Ökade flyktingströmmar de senaste åren har inneburit en striktare invandringspolitik i flera länder. Ett motiv har varit att förbättra integrationen av nyanlända. Trots att flera länder har infört tillfälliga uppehållstillstånd har dess effekt på integrationen inte utvärderats i någon större utsträckning. Författarna utgår från en reform i Danmark där tillfälliga uppehållstillstånd infördes 2002. Med hjälp av unika registerdata från danska migrationsverket undersöker de hur väl flyktingarna integrerades på arbetsmarknaden till följd av reformen.

Forskare: Elisabet Olme, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, samt Matilda Kilström, fil. dr. i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

Planerad publicering: februari 2019.

Skillnaderna i studieresultat mellan inrikes- och utrikes födda från grundskolan till högskolan: mönster och förklaringar

Människor med utländsk bakgrund klarar sig i genomsnitt sämre i utbildningssystemet än personer med svensk bakgrund. Utrikes födda elever har jämfört med inrikes födda elever 10 procentenheters lägre sannolikhet att klara gymnasieskolan. Utrikes födda registrerar sig även i mindre utsträckning för högskolestudier. I rapporten dokumenterar författarna skillnaderna i studieresultat och val av utbildningsprogram mellan inrikes- och utrikes födda studenter. Det unika datamaterialet gör det möjligt för författarna att följa enskilda individer genom hela utbildningssystemet.

Forskare: Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Susan Niknami, fil. dr. i nationalekonomi och forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Planerad publicering: november 2019.

Nyanlända flykting- och anhöriginvandrares inträde på arbetsmarknaden

Flera studier visar att det tar lång tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. I rapporten visar nationalekonomen Pernilla Andersson Joona hur arbetsmarknadsetableringen i de nordiska länderna skiljer sig åt. Hon beskriver också inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända flykting- och anhöriginvandrare som bosatt sig i Sverige under perioden 2006–2016. Frågor som hon studerat särskilt är hur lång tid inträdet tar, i vilka branscher och regioner det sker samt hur det går till, exempelvis via en anställning med stöd. Hon studerar också hur det går på arbetsmarknaden för de nyanlända som deltar i olika etableringsinsatser

Forskare: Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi och verksam vid SOFI, Stockholms universitet.

Planerad publicering: april 2020.

Publikationer

SNS Analys nr 50. Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Seminarier

20/9 2018 Effektiva insatser för att få nyanlända i jobb
1/6 2018 Förskolans betydelse för integrationen
3/5 2018 Vad kan göras för att stärka den psykiska hälsan hos asylsökande och nyanlända?
16/4 2018 Mottagandeutredningen presenteras på SNS
23/3 2018 Företagande och entreprenörskap bland utrikes födda – utmaningar och goda exempel
21/11 2017 Hur ska flyktingar få jobb? Erfarenheter från de nordiska länderna

Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se, tel: 0722-43 41 08

Projektledare: Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se.

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår A2B Sverige, AcadeMedia AB, Arbetsförmedlingen, Axfood, Axfoundation, Finansdepartementet, Intendia Group, Kompetensföretagen, Ledarna, Länsstyrelsen i Stockholms län, Röda Korset, Samhall, Scania CV AB, Skanska AB, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm stads utbildningsförvaltning, Södertälje kommun, Tillväxtverket och Unionen.

Tidsplan

2017–2020