Vården och omsorgens förutsättningar förändras. Kostnaderna stiger och en större andel äldre i befolkningen medför ökade vård- och omsorgsbehov. Samtidigt finns redan betydande rekryteringsbehov. Vilka ska arbeta inom framtidens vård och omsorg? Och vilken roll kan tekniken spela i framtiden? Projektet pågår 2018–2021


Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se.
Projektledare: Adrian Ekström, adrian.ekstrom@sns.se, 072-251 36 81.


Personalbrist och rekryteringsbehov

En åldrande befolkning, den tekniska utvecklingen och förändrade krav ökar efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Med dagens arbetssätt och bemanning är kompetensförsörjningen en av vårdens och omsorgens största utmaningar. Stora pensionsavgångar och personal som lämnar vårdyrkena skapar personalbrist, samtidigt som för få utbildas. Redan i dag har vård- och omsorgssektorn betydande rekryteringsbehov. Och enligt SCB kommer det redan år 2025 att saknas ungefär 90 000 personer med vård- och omsorgsutbildning.

Ny teknik kan bidra till bättre resursutnyttjande

Brist på personal och innovation riskerar att på sikt ytterligare öka kostnaderna för vården och omsorgen. Men med rätt styrning och implementering kan teknisk utveckling skapa möjligheter till förnyade arbetssätt och möjligen också underlätta personalförsörjningen.

SNS riktar in forskningsprojektet på två centrala dimensioner av den strukturomvandling som vården och omsorgen står inför – för det första hur kompetensförsörjningen kan säkras och för det andra hur möjligheterna som teknikutvecklingen medför kan tas till vara.


Rapporter

SNS Analys 76. Hur påverkas patientsäkerheten av överbelastade akutmottagningar och vårdplatsbrist? 2021.09.21
Äldreomsorgens ständiga förändringar – om organisation, arbetsmiljö och ledarskap 2021.05.21
Vården är värd en bättre styrning 2020.08.31
E-hälsa som app – dataskydd och datadelning 2020.06.09
SNS Analys nr 62. Sambandet mellan volym och kvalitet inom sjukvården 2019.12.17
SNS Analys nr 57. Digitala innovationsplattformar i vården – lärdomar från ett kvalitetsregister 2019.09.04
SNS Analys nr 54. Medicinsk utbildning för framtidens vård 2019.05.07
Ersättningen och e-hälsan 2019.03.19


Kommande seminarier

 


Genomförda seminarier

Hur påverkas patientsäkerheten av överbelastning på akuten? 2021.09.21

Hur ska kompetensen i äldreomsorgen säkras? 2021.06.17

Äldreomsorgens organisering, ledarskap och arbetsmiljö 2021.05.21

Vaccinationen mot covid-19 2021.03.17

Coronakommissionen presenterar delrapport om äldreomsorgen 2020.12.16

Lena Hellberg om kunskapsstyrning i vården 2020.09.08

Vårdens styrning 2020.09.01

Legala och rättspolitiska utmaningar inom e-hälsa 2020.06.09

Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 2020.05.05

Effekter av att koncentrera delar av svensk sjukvård 2019.12.18

Göran Stiernstedt presenterar förslag för styrning av vården 2019.10.03

Nyckelfaktorer för lyckad digital innovation i vården 2019.09.09

God och nära vård – seminarium med Anna Nergårdh 2019.06.26

Utbildning och träning för framtidens läkare 2019.05.07

Patienten som resurs – om patientdelaktighet i vården 2019.04.11

Hur påverkar ersättningssystemen e-hälsans utveckling? 2019.03.20

Välfärdsteknik i äldreomsorgen 2019.02.19

Läkemedelsutredningen presenteras på SNS 2019.02.04

Hur kan vi lösa bristen på specialistsjuksköterskor? 2018.11.28

Hur kvalitetssäkrar vi digital vård? 2018.08.30

Styrning för en mer jämlik vård 2018.06.26

Rundabordssamtal om framtidens äldreomsorg 2018.03.21

Frukostsamtal. Hur blir Sverige bäst på e-hälsa? 2017.11.09

SNS i Almedalen. Vård och omsorg i det 21:a århundradet 2017.07.02


Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Apoteket, AstraZeneca, Attendo, Bräcke diakoni, Frisq, Inera, Kry, MedLearn, Min Doktor, Praktikertjänst, Region Stockholm, Riksförbundet HjärtLung, Socialdepartementet, Sophiahemmet, SOS Alarm, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.