Vården och omsorgens förutsättningar förändras. Kostnaderna stiger och en större andel äldre i befolkningen medför ökade vård- och omsorgsbehov. Samtidigt finns redan betydande rekryteringsbehov. Vilka ska arbeta inom framtidens vård och omsorg? Och vilken roll kan tekniken spela i framtiden?

Personalbrist och rekryteringsbehov

En åldrande befolkning, den tekniska utvecklingen och förändrade krav ökar efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Med dagens arbetssätt och bemanning är kompetensförsörjningen en av vårdens och omsorgens största utmaningar. Stora pensionsavgångar och personal som lämnar vårdyrkena skapar personalbrist, samtidigt som för få utbildas. Redan i dag har vård- och omsorgssektorn betydande rekryteringsbehov. Och enligt SCB kommer det redan år 2025 att saknas ungefär 90 000 personer med vård- och omsorgsutbildning.

Ny teknik kan bidra till bättre resursutnyttjande

Brist på personal och innovation riskerar att på sikt ytterligare öka kostnaderna för vården och omsorgen. Men med rätt styrning och implementering kan teknisk utveckling skapa möjligheter till förnyade arbetssätt och möjligen också underlätta personalförsörjningen.

SNS riktar in forskningsprojektet på två centrala dimensioner av den strukturomvandling som vården och omsorgen står inför – för det första hur kompetensförsörjningen kan säkras och för det andra hur möjligheterna som teknikutvecklingen medför kan tas till vara.


Rapporter

E-hälsa som app – dataskydd och datadelning
SNS Analys nr 62. Sambandet mellan volym och kvalitet inom sjukvården
SNS Analys nr 57. Digitala innovationsplattformar i vården – lärdomar från ett kvalitetsregister
SNS Analys nr 54. Medicinsk utbildning för framtidens vård
Ersättningen och e-hälsan


Genomförda seminarier

9/6 2020 Legala och rättspolitiska utmaningar inom e-hälsa
5/5 2020 Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen
18/12 2019 Effekter av att koncentrera delar av svensk sjukvård
3/10 2019 Göran Stiernstedt presenterar förslag för styrning av vården
9/9 2019 Nyckelfaktorer för lyckad digital innovation i vården
26/6 2019 God och nära vård – seminarium med Anna Nergårdh
7/5 2019 Utbildning och träning för framtidens läkare
11/4 2019 Patienten som resurs – om patientdelaktighet i vården
20/3 2019 Hur påverkar ersättningssystemen e-hälsans utveckling?
19/2 2019 Välfärdsteknik i äldreomsorgen
4/2 2019 Läkemedelsutredningen presenteras på SNS
28/11 2018 Hur kan vi lösa bristen på specialistsjuksköterskor?
26/6 2018 Styrning för en mer jämlik vård
30/8 2018 Hur kvalitetssäkrar vi digital vård?
21/3 2018 Rundabordssamtal om framtidens äldreomsorg
9/11 2017 Frukostsamtal. Hur blir Sverige bäst på e-hälsa?
2/7 2017 SNS i Almedalen. Vård och omsorg i det 21:a århundradet


Kommande seminarier

1/9 2020 Vårdens styrning
8/9 2020 Lena Hellberg om kunskapsstyrning i vården


Pågående studier

Vården är värd en bättre styrning

Vårdens och omsorgens förutsättningar förändras ständigt. Det gäller i svensk vård och omsorg likaväl som i andra länder. I rapporten diskuteras vårdens utmaningar i det 21:a århundradet jämfört med utmaningar som de beskrivits tidigare. Den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling i jämförelse med andra länder sammanfattas, med särskilt fokus på utvecklingen av organisation och styrning och vilken betydelse detta haft för verksamheten.

Författare: Anders Anell, professor, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet.

Publicering: 1 september 2020.

Ständiga förändringar – ledarskap, organisationssamhörighet och omformning i äldreomsorgen

Äldreomsorgen i Sverige möter ökande krav och har redan varit föremål för många förändringar. När organisationer är under press påverkas de anställdas arbetsmiljö. Organisationsförändringar kan både ge positiva och negativa effekter. Rapporten beskriver hur äldreomsorgen påverkats av ett antal förändringar sedan 1990-talet och ger en översiktlig bild av forskningen om äldreomsorgens arbetsmiljö och ledarskap. I rapporten görs också jämförelser med äldreomsorgen i andra länder med fokus på hur ledarskap, samhörighet och arbetsomformning hänger ihop med de anställdas hälsa, personalomsättning och vårdkvalitet.

Författare: Kristina Westerberg, professor emerita, och Maria Nordin, universitetslektor, vid institutionen för psykologi, Umeå Universitet.

Publicering: mars 2021.

Fakta om projektet

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Apoteket, AstraZeneca, Attendo, Bräcke diakoni, Frisq, Inera, Kry, MedLearn, Min Doktor, Praktikertjänst, Region Stockholm, Riksförbundet HjärtLung, Socialdepartementet, Sophiahemmet, SOS Alarm, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Universitetskanslersämbetet, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.

Tidsplan

2018–2021.

Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se

Projektledare: Adrian Ekström, adrian.ekstrom@sns.se, 072-251 36 81