Forskningsprojektet Vård och omsorg i det 21:a århundradet har fokuserat på hur kompetensförsörjningen kan säkras och hur teknikutvecklingens möjligheter kan tas till vara.

Projektet startades år 2018 och avslutades i januari 2022. Utgångspunkten har varit vårdens och omsorgens förändrade förutsättningar med en åldrande befolkning, ökad efterfrågan på vård- och omsorgstjänster och betydande rekryteringsbehov. SNS har knutit 11 välmeriterade forskare inom företagsekonomi, juridik, medicin, psykologi och nationalekonomi samt en brett sammansatt referensgrupp till projektet som har resulterat i 8 rapporter och 21 seminarier och workshops. Dessa finns att läsa respektive titta eller lyssna på längre ned på sidan.


kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se
Projektledare: Adrian Ekström


referensgrupp OCH finansiering

Följande har ingått i referensgruppen: Apoteket, AstraZeneca, Attendo, Bräcke diakoni, Frisq, Inera, Kry, MedLearn, Min Doktor, Praktikertjänst, Region Stockholm, Riksförbundet HjärtLung, Socialdepartementet, Sophiahemmet, SOS Alarm, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.


Projektet i korthet

Läs mer om forskarnas uppmaningar, lärdomar och insikter under projektet.

  1. Lärdomar om kompetensförsörjning
  2. Forskarnas uppmaningar om digitalisering
  3. Forskarnas uppmaningar om styrning och organisering

 

Intervju med Annika Wallenskog, Chefsekonom SKR

Äldreomsorg och sjukvård är centrala frågor för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som därför har medverkat i referensgruppen i SNS forskningsprojekt Vård och omsorg i det 21:a århundradet.
»Det har varit väldigt givande att få bidra och att följa forskningen genom hela processen. Alla rapporter har lett till minst en aha-upplevelse för mig.« Läs mer

 

Intervju med Livia Holm, policychef på Kry

Kry är i dag Europas största digitala vårdgivare och därför var det naturligt att engagera sig i referensgruppen för SNS forskningsprojekt Vård i det 21:a århundradet.
»Referensgruppen är ett väldigt bra forum att träffa och föra en dialog med andra aktörer som jobbar med liknande utmaningar.« Läs mer

 

Intervju med Björn af Ugglas, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet

Att skriva en rapport för SNS var en omställning för Björn af Ugglas. I efterhand är han väldigt nöjd med resultatet och genomslaget som rapporten har fått.
Läs mer

 

Intervju med Karin Båtelson, Ordförande för Sjukhusläkarna

»För läkarkåren är det extremt viktigt med evidens och vetenskap som grund för beslut och utveckling. Därför är det så värdefullt att SNS har tagit initiativ till det här projektet. « Läs mer

 


Avslutningswebbinarium

 

Vid projektets avslutningsseminarium medverkande:

Anders Anell, professor vid Lunds universitet. Författare till rapporten Vården är värd en bättre styrning

Acko Ankarberg Johansson (KD) riksdagsledamot, ordförande i socialutskottet och sjukvårdspolitisk talesperson

Anna Essén, lektor vid Handelshögskolan i Stockholm. Författare till rapporten Digitala innovationsplattformar i vården – lärdomar från ett kvalitetsregister

Erik Lagersten, förändringsdirektör i Västra Götalandsregionen och medlem i forskningsprojektets referensgrupp

Carina Olson, vd Praktikertjänst

Kristina Westerberg, professor emerita Umeå universitet. Medförfattare till rapporten Äldreomsorgens ständiga förändringar – om organisation, arbetsmiljö och ledarskap

Se projektets avslutningsseminarium här.

 


Åtta rapporter med fokus på digitalisering, kompetensförsörjning, organisering och styrning

Digitalisering

Digitala innovations-plattformar i vården

Essén | Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ, är ett av drygt hundra Nationella Kvalitetsregister som finns i Sverige. Från början användes registret i liten skala men det har successivt byggts på av forskare, läkemedelsföretag och inte minst patienterna själva, vilket lett till att det i dag utgör en delad resurs för samtliga aktörer. Registret är på så vis en innovation som utvecklats kontinuerligt under implementeringsprocessen, ofta på ett oförutsägbart och decentraliserat sätt, som pekar på framgångsfaktorer hos ett lyckat digitalt vårdinitiativ. Läs mer

 

Ersättningen och e-hälsan

Lindgren | Digitalisering lyfts ofta fram som en möjlighet att öka effektiviteten i vården. Missriktade incitament i ersättningssystemen kan vara ett av skälen till att utvecklingen av e-hälsolösningar ändå går trögt. Ersättningsmodeller som inte detaljstyr vårdgivare mot vissa aktiviteter ger bättre förutsättningar för innovation och för att nya lösningar används. Läs mer

 

E-hälsa som app

Magnusson Sjöberg | Antalet digitala vårdtjänster har exploderat det senaste decenniet. Utvecklingen går snabbt men lagstiftningen hänger inte med. Därför behöver befintlig och tillkommande reglering it-anpassas. Det finns behov av testmiljöer där juridiken får spela en proaktiv roll för att skapa rättsenliga it-lösningar. Om Sverige ska vara bäst på e-hälsa 2025 måste juridiken vara med redan under utvecklingsstadiet av hälsoappar. Läs mer

 

Kompetensförsörjning

Hur påverkas patientsäkerheten av överbelastning?

af Ugglas | Akutsjukvården i Sverige är i en långsiktig trend med längre vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna. Sjukhusens beläggningsgrad ökar samtidigt som vi har en åldrande befolkning. Varningssignalerna i form av vårdavvikelser och arbetsmiljöproblem är många, men kraftfulla åtgärder för att förändra nuvarande situation lyser med sin frånvaro. En anledning kan vara att patientsäkerhetsriskerna i nuvarande system är svåra att kvantifiera och synliggöra. Rapporten fokuserar på överbelastning på akutmottagningar och hur det är kopplat till ökad dödlighet. Rapporten går igenom orsaker, mätmetoder och konsekvenser av överbelastning på akutmottagningar och presenterar ny forskning där kopplingen mellan överbelastning och ökad risk för dödlighet analyseras baserat på data från akutmottagningar i Sverige. Läs mer

 

Medicinsk utbildning för framtidens vård

Bergenfelz, Felländer-Tsai och Östman Wernerson | Den medicinska utbildningen släpar efter vad gäller möjligheterna med artificiell intelligens och visualiserings- och simuleringstekniker i hälso- och sjukvården. Sverige är ett av få länder i Europa som inte har reglerad fortbildning av specialister, trots de höga risker som finns inom hälso- och sjukvården. Formella vidareutbildningskrav skulle kunna bidra till att ny teknik används på ett säkert och effektivt sätt. Läs mer

 

Äldreomsorgens ständiga förändringar

Westerberg och Nordin | Trots flera satsningar på äldreomsorgen uppmärksammas återkommande en rad brister i sektorn. Stora samhällsförändringar de senaste 30 åren, i synnerhet 1990-talets ekonomiska kris, flytten av ansvar för äldreomsorgen från dåvarande landstingen till kommunerna år 1993 och den ökade marknadsanpassningen i styrningen av offentlig verksamhet, har lett till att personalens arbetsmiljö hamnat i skymundan. Förbättrad arbetsmiljö är en förutsättning för att komma till rätta med problemen i svensk äldreomsorg. Läs mer

Organisering och styrning

Vården är värd en bättre styrning

Anell | Svensk hälso- och sjukvård är i världsklass när det gäller folkhälsa och medicinska resultat, samtidigt som långa väntetider, låg kontinuitet, bristande samverkan och svag personcentrering är återkommande problem. Rapporten pekar på att staten behöver ta ett större ansvar för vårdens omställning mot mer personcentrering, ökad digitalisering och en förstärkt primärvård. Läs mer

 

Sambandet mellan volym och kvalitet inom sjukvården

Avdic | Flera studier har visat på kopplingar mellan hög patientvolym och vårdkvalitet, men få studier kan visa att det är den ökade volymen som leder till bättre kvalitet. Denna rapport visar ett sådant orsakssamband, med avsevärda positiva effekter av att fler patienter behandlades vid samma sjukhus. Det leder till högre överlevnad, färre komplikationer och färre operationer som måste göras om. Orsaken är framför allt att kirurgerna får fler tillfällen att operera och därmed större praktisk erfarenhet. Läs mer

 


Medialt genomslag

Projektets rapporter och seminarier har fått stort genomslag i medierna och det offentliga samtalet. Nedan följer ett axplock av artiklar och inslag.

2021.09.20 ”När vården belastas för hårt ökar överdödligheten”, DN
2021.09.22 ”Forskare: Överbelastning på akuten leder till fler döda: ansvaret måste bli tydligare”, DN
2021.06.08 ”Så vill Anders Anell förändra sjukvårdens styrning”, Sjukhusläkaren 
2021.05.21 ”SNS-rapport om äldreomsorgen: Obalans mellan krav och resurser i arbetsmiljön”, Altinget
2020.09.01 ”Rapport föreslår mer ansvar för nätläkare”, Dagens medicin
2020.08.31 ”Dela upp vårdvalet i två nivåer”, SvD
2020.06.09 ”Lagstiftningen behöver it-anpassas”, Dagens Samhälle
2019.12.17 ”Fördelaktigt att samla ihop avancerad vård”, SvD
2019.09.05 ”Så banar vi väg för lyckad digital innovation”, Dagens Samhälle
2019.03.20 ”E-hälsoinnovationer stjälps av styrmodeller”, Dagens Medicin

 


Seminarier och workshops

2021.09.21 Hur påverkas patientsäkerheten av överbelastning på akuten?
2021.06.17 Hur ska kompetensen i äldreomsorgen säkras?
2021.05.21 Äldreomsorgens organisering, ledarskap och arbetsmiljö
2021.03.17 Vaccinationen mot covid-19
2020.12.16 Coronakommissionen presenterar delrapport om äldreomsorgen
2020.09.08 Lena Hellberg om kunskapsstyrning i vården
2020.09.01 Vårdens styrning
2020.06.09 Legala och rättspolitiska utmaningar inom e-hälsa
2020.05.05 Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen
2019.12.18 Effekter av att koncentrera delar av svensk sjukvård
2019.10.03 Göran Stiernstedt presenterar förslag för styrning av vården
2019.09.09 Nyckelfaktorer för lyckad digital innovation i vården
2019.06.26 God och nära vård – seminarium med Anna Nergårdh
2019.05.07 Utbildning och träning för framtidens läkare
2019.04.11 Patienten som resurs – om patientdelaktighet i vården
2019.03.20 Hur påverkar ersättningssystemen e-hälsans utveckling?
2019.02.19 Välfärdsteknik i äldreomsorgen
2019.02.04 Läkemedelsutredningen presenteras på SNS
2018.11.28 Hur kan vi lösa bristen på specialistsjuksköterskor?
2018.08.30 Hur kvalitetssäkrar vi digital vård?
2018.06.26 Styrning för en mer jämlik vård
2018.03.21 Rundabordssamtal om framtidens äldreomsorg
2017.11.09 Frukostsamtal. Hur blir Sverige bäst på e-hälsa?
2017.07.02 SNS i Almedalen. Vård och omsorg i det 21:a århundradet