Vård och omsorg i det 21:a århundradet

Syftet med SNS projekt ”Vård och omsorg i det 21:a århundradet” är att ta fram ny kunskap om hur kompetensförsörjningen kan säkras och hur ny teknik kan användas för att möta vårdens och omsorgens förändrade förutsättningar.

Personalbrist och rekryteringsbehov

En åldrande befolkning, den tekniska utvecklingen och förändrade krav ökar efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Med dagens arbetssätt och bemanning är kompetensförsörjningen en av vårdens och omsorgens största utmaningar. Stora pensionsavgångar och personal som lämnar vårdyrkena skapar personalbrist, samtidigt som för få utbildas. Redan i dag har vård- och omsorgssektorn betydande rekryteringsbehov. Och enligt SCB kommer det redan år 2025 att saknas ungefär 90 000 personer med vård- och omsorgsutbildning.

Ny teknik kan bidra till bättre resursutnyttjande

Brist på personal och innovation riskerar att på sikt ytterligare öka kostnaderna för vården och omsorgen. Men med rätt styrning och implementering kan teknisk utveckling skapa möjligheter till förnyade arbetssätt och möjligen också underlätta personalförsörjningen.

SNS riktar in forskningsprojektet på två centrala dimensioner av den strukturomvandling som vården och omsorgen står inför – för det första hur kompetensförsörjningen kan säkras och för det andra hur möjligheterna som teknikutvecklingen medför kan tas till vara.

Pågående studier

Vårdkvalitet och patientvolymer

Forskning har visat att vårdkvaliteten ofta är bättre på sjukhus med stora patientvolymer än på sjukhus med mindre volymer. Men frågan är i vilken grad det faktiskt är de större volymerna som leder till bättre patientutfall? Författaren av rapporten belyser den här frågeställningen i en svensk kontext, med fokus på cancervården. Författaren studerar volymeffekter inom svensk cancerkirurgi med hjälp av data över nedlagda vårdinrättningar på svenska sjukhus under 1990- och 2000-talet.

I Sveriges regionaliserade sjukvårdssystem är praxis att patienter i dessa fall flyttas över till andra sjukhus inom samma landsting. Detta innebar stora ökningar av patientvolymen på kort tid för de kvarvarande cancerkirurgiavdelningarna i länet, vilket utnyttjas för att ge svar på frågan i vilken riktning orsakssambandet mellan volym och patientutfall går samt storleken på eventuella volymeffekter.

Författaren försöker även gräva djupare kring vilka mekanismer som kan tänkas ligga bakom orsakssambandet: Är det förändringar i medicinsk teknik när vården koncentreras, mer övergripande organisationsförändringar och effektiviseringar, eller rör det sig om effekter från ökad praktisk erfarenhet bland kirurgerna? Resultaten från den empiriska analysen används även till att simulera hur olika nationella åtgärder för att koncentrera cancerkirurgin via införande av så kallade minimivolymgränsvärden skulle påverka vårdkvaliteten och det totala antalet sjukhus med cancerkirurgikapacitet i Sverige.

Författare: Daniel Avdic, forskare i hälsoekonomi, Centre for Health Economics vid Monash Business School

Publicering december 2019.

E-hälsa som app – dataskydd och datadelning

E-hälsa kan betyda mycket både med avseende på tjänster som finns redan idag och med tanke på framtiden. Oavsett inriktning och omfattning är det svårt att föreställa sig tjänster som inte alls involverar personliga data. Tvärtom utgör behandling av personuppgifter ett centralt inslag på den framväxande marknaden för e-hälsoappar baserade på AI. Detta ger i sin tur upphov till en mängd rättsliga frågor om tillåtlighet och ansvar m.m. Rapporten kommer att fokusera på legala aspekter på dataskydd och datadelning när e-hälsa erbjuds som en app.

Författare: Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik och ämnesföreståndare vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Publicering våren 2020.

Vårdens utmaningar 2.0

Vårdens och omsorgens förutsättningar förändras ständigt. Det gäller i svensk vård och omsorg likaväl som i andra länder. I rapporten diskuteras vårdens utmaningar i det 21:a århundradet jämfört med utmaningar som de beskrivits tidigare. Den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling i jämförelse med andra länder sammanfattas, med särskilt fokus på utvecklingen av organisation och styrning och vilken betydelse detta haft för verksamheten.

Författare: Anders Anell, professor, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet.

Publicering våren 2020.

Fakta om projektet

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Apoteket, AstraZeneca, Attendo, Bräcke diakoni, Frisq, Inera, Kry, MedLearn, Min Doktor, Praktikertjänst, Region Stockholm, Riksförbundet HjärtLung, Socialdepartementet, Sophiahemmet, SOS Alarm, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Universitetskanslersämbetet, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.

Tidsplan

2018–2021.

Kontakt

Forskningsledare: Therese Lind, therese.lind@sns.se

Projektledare: Gustav Peldán Carlsson, gustav.peldan@sns.se, 0722-51 57 98