Vård och omsorg i det 21:a århundradet

Syftet med SNS projekt ”Vård och omsorg i det 21:a århundradet” är att ta fram ny kunskap om hur kompetensförsörjningen kan säkras och hur ny teknik kan användas för att möta vårdens och omsorgens förändrade förutsättningar. Projektet startar våren 2018 och kommer att pågå i tre år.

Personalbrist och rekryteringsbehov

En åldrande befolkning, den tekniska utvecklingen och förändrade krav ökar efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Med dagens arbetssätt och bemanning är kompetensförsörjningen en av vårdens och omsorgens största utmaningar. Stora pensionsavgångar och personal som lämnar vårdyrkena skapar personalbrist, samtidigt som för få utbildas. Redan i dag har vård- och omsorgssektorn betydande rekryteringsbehov. Och enligt SCB kommer det redan år 2025 att saknas ungefär 90 000 personer med vård- och omsorgsutbildning.

Ny teknik kan bidra till bättre resursutnyttjande

Brist på personal och innovation riskerar att på sikt ytterligare öka kostnaderna för vården och omsorgen. Men med rätt styrning och implementering kan teknisk utveckling skapa möjligheter till förnyade arbetssätt och möjligen också underlätta personalförsörjningen.

SNS planerar att rikta in forskningsprojektet på två centrala dimensioner av den strukturomvandling som vården och omsorgen står inför. För det första hur kompetensförsörjningen kan säkras och för det andra hur möjligheterna som teknikutvecklingen medför kan tas till vara.

Pågående studier

Nya träningsmetoder för framtidens sjukvårdspersonal

Sjukvården är en högriskorganisation. Vid nio procent av alla sjukhusbesök sker en vårdskada varav hälften bedöms som undvikbara. För att personalen ska kunna använda den högteknologiska utvecklingen på bästa sätt krävs träning. Med hjälp av avancerad medicinsk simulering kan personal öva upp både tekniska färdigheter, beteenden och beslutsförmåga. Rapporten undersöker vilken effekt avancerad simulatorsträning har på vårdteamet.

Författare: Li Felländer-Tsai, professor i ortopedi och överläkare, Annika Östman Wernerson, professor i njur- och transplantationsvetenskap och överläkare, Karolinska Institutet, och Anders Bergenfelz, professor i kirurgi och överläkare, Lunds universitet.
Planerad publicering: november 2018.

Ersättningsmodeller och e-hälsa

Landstingens ersättningssystem är under ständig utveckling. Digitaliseringens intåg introducerar både möjligheter och utmaningar. Ett aktuellt exempel är etablering av digitala vårdcentraler. Syftet med rapporten är att kartlägga vilka ersättningsmodeller landstingen använder och belysa frågan om hur ersättningsmodellerna främjar eller hindrar utvecklingen inom e-hälsoområdet. Rapporten tar också fram policyrekommendationer baserat på erfarenheter i Sverige och internationellt. Rapporten är en uppföljning av SNS-rapporten Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter rekommendationer (2014).

Författare: Peter Lindgren, vd, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) och professor i hälsoekonomi, Karolinska Institutet.
Planerad publicering: mars 2019.

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Arbetsvillkoren i äldreomsorgen har betydelse både för framtidens personalförsörjning och för omsorgens kvalitet. Allt fler äldre i befolkningen och omfattande pensionsavgångar gör att efterfrågan på omsorgspersonal ökar kontinuerligt. I rapporten studeras omsorgspersonalens arbetsvillkor 2005–2015 i samtliga nordiska länder. Vilka förändringar har skett under perioden? Finns det skillnader mellan länderna?

Författare: Anneli Stranz, forskare i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
Planerad publicering: februari 2019

Patientinvolvering och professionsdriven IT-innovation i vården – erfarenheter från ett kvalitetsregister

IT-systemet Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) är omtalat i Sverige och internationellt. Registret är med flera mått mätt ett framgångsrikt exempel på innovation och implementering av IT-system i vården då det används frivilligt både av en majoritet av Sveriges reumatologer och av nya målgrupper, såsom klinikchefer, patienter, myndigheter och forskare. Registret innehåller dessutom data om ett stort antal patienter.

Rapporten sammanfattar forskning om hur man åstadkommit ovanstående och vilka konsekvenser det fått för relationer mellan patienter, läkare, yrkesroller och organisationer.

Författare: Anna Essén, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan i Stockholm
Planerad publicering: april 2019

Fakta om projektet

Tidigare aktiviteter

26/6 2018 Styrning för en mer jämlik vård
30/8 2018 Hur kvalitetssäkrar vi digital vård?
21/3 2018 Rundabordssamtal om framtidens äldreomsorg
9/11 2017 Frukostsamtal. Hur blir Sverige bäst på e-hälsa?
2/7 2017 SNS i Almedalen. Vård och omsorg i det 21:a århundradet

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Apoteket, AstraZeneca, Attendo, Bräcke Diakoni, Frisq, Inera, Kry, MedLearn, Min Doktor, Praktikertjänst, Riksförbundet HjärtLung, Socialdepartementet, Sophiahemmet, SOS Alarm, Stockholms läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Temabo, Universitetskanslerämbetet, Vinnova och Vårdförbundet.

Tidsplan

2018–2021.

Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se, 0722-43 41 08.

Projektledare: Gustav Peldán Carlsson, gustav.peldan@sns.se, 0722-51 57 98.