Vård och omsorg i det 21:a århundradet

Syftet med SNS projekt ”Vård och omsorg i det 21:a århundradet” är att ta fram ny kunskap om hur kompetensförsörjningen kan säkras och hur ny teknik kan användas för att möta vårdens och omsorgens förändrade förutsättningar. Projektet startar våren 2018 och kommer att pågå i tre år.

Personalbrist och rekryteringsbehov

En åldrande befolkning, den tekniska utvecklingen och förändrade krav ökar efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Med dagens arbetssätt och bemanning är kompetensförsörjningen en av vårdens och omsorgens största utmaningar. Stora pensionsavgångar och personal som lämnar vårdyrkena skapar personalbrist, samtidigt som för få utbildas. Redan i dag har vård- och omsorgssektorn betydande rekryteringsbehov. Och enligt SCB kommer det redan år 2025 att saknas ungefär 90 000 personer med vård- och omsorgsutbildning.

Ny teknik kan bidra till bättre resursutnyttjande

Brist på personal och innovation riskerar att på sikt ytterligare öka kostnaderna för vården och omsorgen. Men med rätt styrning och implementering kan teknisk utveckling skapa möjligheter till förnyade arbetssätt och möjligen också underlätta personalförsörjningen.

SNS planerar att rikta in forskningsprojektet på två centrala dimensioner av den strukturomvandling som vården och omsorgen står inför. För det första hur kompetensförsörjningen kan säkras och för det andra hur möjligheterna som teknikutvecklingen medför kan tas till vara.

Pågående studier

Arbetsvillkor i äldreomsorgen: jämförelse över tid och med övriga Norden

Arbetsvillkoren i äldreomsorgen har betydelse både för framtidens personalförsörjning och för omsorgens kvalitet. Allt fler äldre i befolkningen och omfattande pensionsavgångar gör att efterfrågan på omsorgspersonal ökar kontinuerligt. I rapporten studeras omsorgspersonalens arbetsvillkor 2005–2015 i samtliga nordiska länder. Vilka förändringar har skett under perioden? Finns det skillnader mellan länderna?

Författare: Anneli Stranz, forskare i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
Planerad publicering: september 2019

Digitala innovationsplattformar i vården – lärdomar från ett kvalitetsregister

IT-systemet Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) är omtalat i Sverige och internationellt. Registret är med flera mått mätt ett framgångsrikt exempel på innovation och implementering av IT-system i vården då det används frivilligt både av en majoritet av Sveriges reumatologer och av nya målgrupper, såsom klinikchefer, patienter, myndigheter och forskare. Registret innehåller dessutom data om ett stort antal patienter.

Rapporten sammanfattar forskning om hur man åstadkommit ovanstående och vilka konsekvenser det fått för relationer mellan patienter, läkare, yrkesroller och organisationer.

Författare: Anna Essén, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan i Stockholm
Planerad publicering: september 2019

E-hälsa som app – dataskydd och datadelning

E-hälsa kan betyda mycket både med avseende på tjänster som finns redan idag och med tanke på framtiden. Oavsett inriktning och omfattning är det svårt att föreställa sig tjänster som inte alls involverar personliga data. Tvärtom utgör behandling av personuppgifter ett centralt inslag på den framväxande marknaden för e-hälsoappar baserade på AI. Detta ger i sin tur upphov till en mängd rättsliga frågor om tillåtlighet och ansvar m.m. Rapporten kommer att fokusera på legala aspekter på dataskydd och datadelning när e-hälsa erbjuds som en app.

Författare: Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik och ämnesföreståndare vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Planerad publicering: mars 2020.

Vårdens utmaningar 2.0

Vårdens och omsorgens förutsättningar förändras ständigt. Det gäller i svensk vård och omsorg likaväl som i andra länder. I rapporten diskuteras vårdens utmaningar i det 21:a århundradet jämfört med utmaningar som de beskrivits tidigare. Den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling i jämförelse med andra länder sammanfattas, med särskilt fokus på utvecklingen av organisation och styrning och vilken betydelse detta haft för verksamheten.

Författare: Anders Anell, professor, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet.
Planerad publicering: maj 2020

Fakta om projektet

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Apoteket, AstraZeneca, Attendo, Bräcke diakoni, Frisq, Inera, Kry, MedLearn, Min Doktor, Praktikertjänst, Riksförbundet HjärtLung, Socialdepartementet, Sophiahemmet, SOS Alarm, Stockholms läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Universitetskanslersämbetet, Vinnova och Vårdförbundet.

Tidsplan

2018–2021.

Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt (föräldraledig).

Vid frågor kontakta Mikael Witterblad, chef SNS forskningsprogram, mikael.witterblad@sns.se, 0705-32 28 89.

Projektledare: Gustav Peldán Carlsson, gustav.peldan@sns.se, 0722-51 57 98.