Vården och omsorgens förutsättningar förändras. Kostnaderna stiger och en större andel äldre i befolkningen medför ökade vård- och omsorgsbehov. Samtidigt finns redan betydande rekryteringsbehov. Vilka ska arbeta inom framtidens vård och omsorg? Och vilken roll kan tekniken spela i framtiden? Projektet pågår 2018–2021


Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se.
Projektledare: Adrian Ekström, adrian.ekstrom@sns.se, 072-251 36 81.


Personalbrist och rekryteringsbehov

En åldrande befolkning, den tekniska utvecklingen och förändrade krav ökar efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Med dagens arbetssätt och bemanning är kompetensförsörjningen en av vårdens och omsorgens största utmaningar. Stora pensionsavgångar och personal som lämnar vårdyrkena skapar personalbrist, samtidigt som för få utbildas. Redan i dag har vård- och omsorgssektorn betydande rekryteringsbehov. Och enligt SCB kommer det redan år 2025 att saknas ungefär 90 000 personer med vård- och omsorgsutbildning.

Ny teknik kan bidra till bättre resursutnyttjande

Brist på personal och innovation riskerar att på sikt ytterligare öka kostnaderna för vården och omsorgen. Men med rätt styrning och implementering kan teknisk utveckling skapa möjligheter till förnyade arbetssätt och möjligen också underlätta personalförsörjningen.

SNS riktar in forskningsprojektet på två centrala dimensioner av den strukturomvandling som vården och omsorgen står inför – för det första hur kompetensförsörjningen kan säkras och för det andra hur möjligheterna som teknikutvecklingen medför kan tas till vara.


Rapporter

Vården är värd en bättre styrning 2020.08.31
E-hälsa som app – dataskydd och datadelning 2020.06.09
SNS Analys nr 62. Sambandet mellan volym och kvalitet inom sjukvården 2019.12.17
SNS Analys nr 57. Digitala innovationsplattformar i vården – lärdomar från ett kvalitetsregister 2019.09.04
SNS Analys nr 54. Medicinsk utbildning för framtidens vård 2019.05.07
Ersättningen och e-hälsan 2019.03.19


Genomförda seminarier

Lena Hellberg om kunskapsstyrning i vården 2020.09.08
Vårdens styrning 2020.09.01
Legala och rättspolitiska utmaningar inom e-hälsa 2020.06.09
Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 2020.05.05
Effekter av att koncentrera delar av svensk sjukvård 2019.12.18
Göran Stiernstedt presenterar förslag för styrning av vården 2019.10.03
Nyckelfaktorer för lyckad digital innovation i vården 2019.09.09
God och nära vård – seminarium med Anna Nergårdh 2019.06.26
Utbildning och träning för framtidens läkare 2019.05.07
Patienten som resurs – om patientdelaktighet i vården 2019.04.11
Hur påverkar ersättningssystemen e-hälsans utveckling? 2019.03.20
Välfärdsteknik i äldreomsorgen 2019.02.19
Läkemedelsutredningen presenteras på SNS 2019.02.04
Hur kan vi lösa bristen på specialistsjuksköterskor? 2018.11.28
Hur kvalitetssäkrar vi digital vård? 2018.08.30
Styrning för en mer jämlik vård 2018.06.26
Rundabordssamtal om framtidens äldreomsorg 2018.03.21
Frukostsamtal. Hur blir Sverige bäst på e-hälsa? 2017.11.09
SNS i Almedalen. Vård och omsorg i det 21:a århundradet 2017.07.02


Pågående studier

Ständiga förändringar – ledarskap, organisationssamhörighet och omformning i äldreomsorgen

Äldreomsorgen i Sverige möter ökande krav och har redan varit föremål för många förändringar. När organisationer är under press påverkas de anställdas arbetsmiljö. Organisationsförändringar kan både ge positiva och negativa effekter. Rapporten beskriver hur äldreomsorgen påverkats av ett antal förändringar sedan 1990-talet och ger en översiktlig bild av forskningen om äldreomsorgens arbetsmiljö och ledarskap. I rapporten görs också jämförelser med äldreomsorgen i andra länder med fokus på hur ledarskap, samhörighet och arbetsomformning hänger ihop med de anställdas hälsa, personalomsättning och vårdkvalitet.

Författare: Kristina Westerberg, professor emerita, och Maria Nordin, universitetslektor, vid institutionen för psykologi, Umeå Universitet.

Publicering: mars 2021.

Överbelastning på akutmottagningar och vårdplatsbrist – hur påverkas utfall för patienterna?

Akutsjukvården i Sverige är i en långsiktig trend med längre vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna. Beläggningsgraden på vårdplatser ökar samtidigt som vi har en åldrande befolkning. Varningssignalerna i form av vårdavvikelser och arbetsmiljöproblem är många, men kraftfulla åtgärder för att förändra nuvarande situation lyser med sin frånvaro. En anledning kan vara att patientsäkerhetsriskerna i nuvarande system är svåra att kvantifiera och synliggöra. Rapporten fokuserar på överbelastning på akutmottagningar och hur det är kopplat till ökad dödlighet. Rapporten går igenom orsaker, mätmetoder och konsekvenser av överbelastning på akutmottagningar och presenterar ny forskning där kopplingen mellan överbelastning och ökad risk för dödlighet analyseras baserat på data från akutmottagningar i Sverige.

Författare: Björn af Ugglas, civilingenjör och doktorand i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet.

Publicering: våren 2021.

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Apoteket, AstraZeneca, Attendo, Bräcke diakoni, Frisq, Inera, Kry, MedLearn, Min Doktor, Praktikertjänst, Region Stockholm, Riksförbundet HjärtLung, Socialdepartementet, Sophiahemmet, SOS Alarm, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Universitetskanslersämbetet, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.