Forskningsprojektet Hållbar samhällsbyggnad har fokuserat på de krav på god samhällsplanering som kommer från en fortsatt hög urbaniseringstakt i Sverige, tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen.
Projektet startades år 2019 och avslutades i februari 2022. Hög urbaniseringstakt, ökad befolkning och snabb teknisk utveckling ställer krav på det gemensamma samhällsbygget. Centrala utmaningar har kretsat kring en fungerande bostadsmarknad och vad om utgör rätt investeringar i transportinfrastruktur och samhällsservice.
Projektet har lyft frågor som rör finansiering, investeringar i human- och realkapital och förutsättningar för samordning mellan stat, kommun och region. SNS har knutit välmeriterade forskare inom samhällsvetenskap, främst nationalekonomi, till projektet. Projektet har även följts av en bred referensgrupp som speglar olika delar av samhällsbygget. Resultatet har blivit 12 rapporter och 18 seminarier. Ta gärna del av innehållet genom att läsa projektets rapporter och lyssna på seminarierna här nedan!
Projektledare: Daniel Strandberg, daniel.strandberg@sns.se, 0790-98 10 98.
Boverket, Byggföretagen, E.ON., Einar Mattsson, Ellevio, Installatörsföretagen, Jernhusen, JM, Kommuninvest, Länsförsäkringars forskningsfond, Nacka kommun, Newsec, Ramboll, Region Stockholm, Sjunde AP-fonden, Skandia, Svenskt Näringsliv, Trafikverket, Transportföretagen, Tågföretagen, White Arkitekter, Volvo Bussar.
Delmål för enskilda sektorer, till exempel transportsektorn, kan fördyra klimatanpassningarna.
Bostadspolitiken behöver reformeras bland annat måste hyresrättens villkor uppdateras till 2020-talets förutsättningar. Lagstiftning, kösystem och allmännyttans befogenheter måste ses över.
Data som genereras via olika användarplattformar borde användas mer. Den kan ge goda beslutsunderlag och till exempel hjälpa kommuner att prioritera sina resurser.
»För mig är SNS ett av de mer prestigefulla sammanhang som man som forskare kan få skriva forskningsrapporter inom. Det märks också på vilka möjligheter det innebär och vilken hjälp man får från SNS, säger Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet.« Läs mer
Intervju med Kerstin Gillsbro, Jernhusen
»Hållbarhet ur ett brett perspektiv är kanske den allra viktigaste samhällsfrågan just nu. Därför är det också så viktigt att SNS har satsat på det här forskningsprojektet. Det säger Kerstin Gillsbro, vd för Jernhusen och ordförande för referensgruppen i projektet Hållbar samhällsbyggnad. « Läs mer
Klimatfrågor och social hållbarhet – arkitektur handlar om så mycket mer än att rita hus och byggnader. Därför valde White Arkitekter att engagera sig i referensgruppen för SNS forskningsprogram Hållbar samhällsbyggnad. Läs mer
Det avslutande seminariet för forskningsprojektet Hållbar samhällsbyggnad bjöd på samtal om lärdomar från projektet och framtidsspaningar med professor Maria Bratt Börjesson, författare till två rapporter om transportsektorn, referensgruppens ordförande Kerstin Gillsbro, vd för Jernhusen, Maria Stockhaus (M), riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson, Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott samt klimatpolitisk talesperson, och forskningsledare Thérèse Lind.
Bratt Börjesson | Investeringar i infrastruktur som ökar kontaktytorna mellan arbetsplatser driver på den ekonomiska tillväxten. Det mest effektiva för att öka produktivitet är inte att bygga nytt. Staten bör i stället se över priser och avgifter i transportsystemet och satsa på att använda nya tekniska lösningar. Den strategin är även bättre ur klimatsynpunkt. Läs mer här
Glaeser | De stora datamängder som genereras av vår vardagliga internetanvändning kan vara till nytta som beslutsunderlag för städers politiker. Den officiella statistiken kan förbättras genom att kombineras med den här typen av användardata. Störst potential ligger i bättre möjligheter att förstå orsakssamband då utfall lätt kan kopplas ihop med förändringar i städerna, så som ändrade parkeringsavgifter eller öppnandet av en ny arbetsplats. Läs mer här
Kopsch | Enligt rapportförfattaren är hyresregleringen orsaken till de långa bostadsköerna, den otillåtna handeln med hyreskontrakt samt att många hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Vidare visar rapporten att bostadsbyggande har liten effekt på bostadsköerna och att de med högst inkomster har tillgång till de mest attraktiva hyresrätterna. Lösningen ligger i en avreglerad hyresmarknad med fortsatt starkt besittningsskydd. Läs mer här
Odolinski |De svenska banavgifterna för tåg har under lång tid varit lägre än de lagstiftade miniminivåerna. Brister i avgiftsstrukturen leder till att den svenska järnvägen utnyttjas ineffektivt och i förlängningen till onödiga förseningar inom tågtrafiken. Med en effektivare användning av den befintliga järnvägsinfrastrukturen kan behovet av nya järnvägsprojekt minska och ett första steg är att se till att rätt banavgifter tas ut. Läs mer här
Asplund | Oavsett metod att bestämma kalkylräntan så måste man räkna med en högre ränta än vad staten har kunnat låna till under senare år. Infrastrukturinvesteringar bör bottna i verkliga transportbehov som nuvarande transportsystem inte tillgodoser och där nyttan hög. Statliga transportinfrastrukturinvesteringar i Sverige har historiskt varit i princip lika riskabla för skattebetalarna som alternativa investeringar i breda aktieportföljer. Läs mer här
Spagnolo | Det är möjligt att spara upp till två procent av BNP och förbättra kvaliteten på offentliga tjänster genom att öka upphandlingskompetensen och statusen för yrket. Det är ett misstag att se yrket som rent administrativt och Sverige måste satsa på bred kompetens, inte bara inom juridik. Datainsamlingen borde också stärkas genom hela upphandlingsprocessen. Det skulle ge bättre möjligheter för uppföljning och utvärdering. Både av upphandlarna själva och de företag som lägger anbud. Läs mer här
Grander | Allmännyttan har varit en hörnsten i den generella bostadspolitiken med dess motto ”goda bostäder för alla”. Men i dag spretar allmännyttan runt om i landet. I vissa kommuner fungerar den i linje med politikens avsikt, i andra handlar det snarare om en boendeform för hushåll med låga inkomster. I vissa kommuner existerar inte längre någon allmännytta, eller så stängs låginkomsthushåll ute från de kommunala företagen genom höga inkomstkrav. Läs mer här
Bratt Börjesson | Transporter fortsätter att vara något vi ständigt efterfrågar mer av ju rikare vi blir. De åtgärder som lyfts fram för att minska utsläppen under paraplyet ett transporteffektivt samhälle har relativt liten klimateffekt. På lång sikt är den enda hållbara lösningen en elektrifiering av vägtransporterna. Men då måste staten ta ansvar för utbyggnaden av elnäten längs vägnätet. Läs mer här
Vesterberg | Elmarknaden står inför stora utmaningar, bland annat effektbrist. Enligt rapporten räcker inte en aktiv och flexibel elanvändning i hushållen för att lösa problemen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt för de enskilda hushållen i dagsläget. Ny teknik skulle kunna ändra detta framåt. Läs mer här
Åkerman | Bredbandsutbyggnaden i Norge ledde till att företagens produktivitet ökade samtidigt som löneskillnaderna mellan hög- och lågutbildade blev större. Effekten på handeln med andra länder blev, tvärt emot vad man kan tro, mer känsligt för större avstånd. Läs mer här
Nilsson, Jans |Under dagar med försämrad luftkvalitet ökar andelen barn som uppsöker sjukhus på grund av luftvägsproblem med nästan fem procentenheter. Särskilt drabbade är barn från fattigare familjer och barn med sämre initial hälsa. Införandet av trängselskatter fick positiv effekt på barns respiratoriska hälsa både på kort och lång sikt. Läs mer här
Bergman, Nyberg |Bostadspriserna har ökat kraftigt i Sverige sedan 1990-talet. Även jämfört med närliggande länder. Markpriserna har stigit mycket, särskilt för bostadsrätter, men är inte hela förklaringen.Höga kostnader för material och tjänster driver upp de totala byggkostnaderna, vilket också är en starkt bidragande orsak till prisökningarna. Läs mer här
Projektets rapporter och seminarier har fått stort genomslag i medierna och det offentliga samtalet. Nedan följer ett axplock av artiklar och inslag.
2021-12-01 ”Förslag till en bättre bostadsmarknad”, Di
2020-09-13 ”Hushållen löser inte elbristen”, Di
2020-08-25 ”Eldrivna vägtransporter krävs för att nå klimatmålet”, DN
2020-06-25 ”Subventionerade bostäder för fattiga fel väg för Sverige”, DN
2020-06-02 ”Forskare: Bättre karriärvägar för upphandlare behövs”, Dagens Samhälle
2020-05-25 ”Varnar staten: Bygg inte infrastruktur – köp aktier istället”, Di
2019-10-16”Skadliga hyresregleringen kan avvecklas på tio år”, DN
2019-06-15 ”Höghastighetståg betyder lite för den ekonomiska tillväxten ”DN
2021.11.30 Vad beror de ökade bostadspriserna på?
2021.11.16 Gröna industrivågen – vilka krav medför den för samhällsbygget?
2021.11.16 Unga och bostäder
2021.11.16 Vem ansvarar för laddinfrastrukturen i transportsektorn i en framtid utan fossila drivmedel?
2021.03.26 Digitalt rundabordssamtal om socialt hållbar bostadsförsörjning med Karolina Skog
2021.03.11 Luftkvalitet, trängselskatter och barns hälsa
2020.11.24 Ekonomiska effekter av digital infrastruktur
2020.10.01Behovet av en reformerad elmarknad
2020.09.16 Är hushållen en outnyttjad resurs på elmarknaden?
2020.08.27 Hur kan utsläppen från transportsektorn minskas?
2020.06.26 Allmännyttans framtid
2020.06.03 Så kan offentlig upphandling förbättras
2020.05.27 Låg ränta skäl nog att investera i infrastruktur?
2020.04.20 Kan järnvägen nyttjas på ett bättre sätt?
2019.10.18 Hyresrätten i Sverige – vem gynnas av nuvarande system?
2019.09.24 Big data och städers utveckling
2019.06.18 Statliga investeringar i transportinfrastruktur
2019.02.22 Nya förutsättningar för EU:s utsläppshandel