Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest av sina resurser, som andel av BNP, på högre utbildning och forskning. Den ökade resurstilldelningen verkar dock inte ha lett till ökad kvalitet eller större effektiviteten i systemet. Forskningsprojektet ”Högre utbildning och forskning” har tagit ett samlat grepp om den högre utbildningens och forskningens organisering, finansiering och styrning.
Några av de frågor som SNS på olika sätt har belyst inom projektet är: Hur kan universitet och högskolor i framtiden möta arbetsmarknadens ökande efterfrågan på alltmer avancerade kompetenser? Vilken roll har den högre utbildningen för organiseringen av det livslånga lärandet? Hur bör samspelet mellan forskning och högre utbildning utformas? Och hur skapas goda förutsättningar för forskning och nyttiggörande av forskningsresultat som bidrar till samhällsutvecklingen?
Projektet startade 2022 och avslutades i februari 2025.
19 välmeriterade forskare inom nationalekonomi, företagsekonomi, ekonomisk historia, juridik, artificiell intelligens, entreprenörskap, statsvetenskap, socialt arbete och forskningspolitik har varit involverade i projektet. En namnkunnig referensgrupp har följt projektet och bidragit med värdefulla synpunkter och finansiering. Projektet har utmynnat i 11 rapporter och ett flertal seminarier och rundabordssamtal som finns att ta del av på längre ned på sidan.
Forskningsledare: Jonas Klarin, jonas.klarin@sns.se, 072-251 57 98
Projektledare: Susanna Allstrin, susanna.allstrin@sns.se, 0790-98 13 33
Följande har ingått i referensgruppen: AstraZeneca, Chalmers tekniska högskola, Ericsson, Formas, Forte, Försvarshögskolan, KK-stiftelsen, Kungliga vetenskapsakademien (KVA), Lunds universitet, Saab AB, Saco, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Stockholms universitet, Svenskt Näringsliv, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges Ingenjörer, TCO, Universitetskanslersämbetet (UKÄ), TRR Trygghetsrådet, Vetenskapsrådet, Vinnova, Volvo Cars.
En tydlig ambition i projektet har varit att ta fram ny empiri kring välkända målkonflikter som rör organisering och resurstilldelning inom systemet för högre utbildning och forskning. Forskningsprojektet har bland annat belyst hur avvägningen mellan mål såsom decentralisering eller centralisering, centralstyrning eller autonomi, samt bredd eller spets, påverkar kvaliteten på undervisningen och forskningen. Några av lärdomarna är:
De senaste decennierna har högskolesektorn expanderat snabbt för att möta höjda krav på arbetsmarknaden samt en politisk ambition att möjliggöra högre utbildning för alla. Det är oklart hur expansionen har påverkat kursutbud, resursanvändning och kvalitet på olika utbildningar och om den har bidragit till ett breddat studentunderlag.
Ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling har också successivt höjt kompetenskraven på arbetsmarknaden. Mycket tyder därför på att den högre utbildningen kommer att få en allt viktigare roll framöver, både vad gäller vidareutbildning och ombildning. Idag saknas dock ett välutvecklat system för livslångt lärande. Lärosätena arbetar på olika sätt och i olika hög grad med att organisera kursutbudet för att tillgodose individers livslånga utbildningsbehov. Det är inte klarlagt hur kurser för yrkesverksamma kan integreras i den ordinarie undervisningen, och högskolelärarnas roll kan komma att förändras.
Utbildningsutbudet vid svenska lärosäten påverkas också i hög grad av den ekonomiska styrningen från regering och riksdag, bland annat via utformningen av ekonomiska basanslag. Lärosätena ges därför incitament att erbjuda kurser som efterfrågas av många sökande, i stället för att som i många andra länder styra mot utbildningar där det råder kompetensbrist på arbetsmarknaden.
Den högre utbildningen och forskningen är kommunicerande kärl. Universiteten utbildar forskare som i sin tur undervisar studenter på kandidat- och mastersnivå om nya upptäckter inom sina respektive forskningsfält. Forskningens kvalitet påverkar därigenom undervisningens kvalitet, vilket i sin tur påverkar kompetensen hos framtida forskare. Det är därför av vikt att undervisningen inom högre utbildning hålls på en hög nivå.
För att kunna generera kompetens hos Sveriges framtida forskare är det angeläget att attrahera dem. Sedan början av 2000-talet syns emellertid en nedåtgående trend i antal utbildade svenska doktorander, samtidigt som andelen doktorander från andra länder har ökat. Att Sverige lyckas locka till sig internationella förmågor är en styrka. Det är dock oklart hur den ändrade sammansättningen av doktorander påverkar den framtida kompetensförsörjningen till de svenska lärosätena och till högkvalificerade yrken utanför akademin.
Douglas Brommesson, Sofia Nordmark, Jörgen Ödalen | Sedan 1990-talets mitt har antalet studenter i högre utbildning i Sverige ökat kraftigt. Idag läser drygt var tredje person i varje kohort vidare vid högskola eller universitet. Fler studenter innebär en större spridning i studentunderlagets förutsättningar vilket skapar utmaningar för den undervisande personalen. Frågan är om svenska lärosäten har de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en god kvalitet på undervisningen. Skiljer sig förutsättningarna mellan lärosäten och discipliner? Läs mer
Andreas Bergh, Henrik Hällerfors, Joacim Tåg, Thomas Åstebro | När högskolan expanderade under efterkrigstiden valde Sverige en modell där lärosäten etablerades på nya platser. Detta möjliggjorde att högre utbildning kunde bedrivas runt om i landet, inte bara vid de gamla universitetsstäderna eller i Stockholm och Göteborg. Några av argumenten var att fler studenter från studieovana hem skulle välja att läsa vidare och att det skulle gynna lokala arbetsmarknader och näringsliv. Fick högskoleexpansionen 1977 – då Sverige fick 12 nya högskolor – önskade effekter på studentunderlaget, såväl som den lokala arbetsmarknaden och näringslivet? Och bidrog högskoleexpansion till att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier? Läs mer
Mats Bergman | Hur utbildningsplatserna vid våra svenska lärosäten bestäms är en komplex och för många svåröverskådlig process. Är det studenternas efterfrågan som styr? Lärosätenas personaltillgång? Politiska preferenser? Eller är det arbetsmarknadens behov? I rapporten beskrivs hur historiska styrmodeller fungerat och hur dimensioneringen av utbildningsutbudet går till. Läs mer
Linn Karlsson | En välfungerande kompetensförsörjning är central för att tillgodose arbetsmarknadens framtida behov. Ett krav för att studera vid högskola eller universitet är grundläggande högskolebehörighet. Personer som saknar behörighet från grundskolan eller gymnasiet har möjlighet att studera på kommunal vuxenutbildning, komvux, för att uppnå högskolebehörighet. I den här rapporten undersöks om det är lönsamt att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux. Läs mer
Adrian Mehic | Under covid 19-pandemin ställde svenska högskolor och universitet om till digital undervisning under drygt tre terminer. I denna rapport undersöks hur olika varianter av digital undervisning påverkade välmående och betygsutfall under pandemin. Läs mer
Magnus Strand, Linda Wedlin, Thomas Schön | Universitet och högskolor spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte minst i samspel med näringslivet. En vanlig form för samverkan är företagsdoktorander. Rapporten studerar vilka villkor som regleras i avtalen för företagsdoktorander vid olika lärosäten och vilken praxis som bör ligga till grund för de bedömningar och ställningstaganden som lärosätena och näringsliv gör när de skriver avtal. Läs mer
Hur ser universitetens och högskolornas arbete ut med det livslånga lärandet? Är utbildningsutbudet anpassat till yrkesverksamma individers situation och till arbetsmarknadens behov? Vad innebär regeringens aviserade omställningsstudiestödspaket för lärosätenas del? Se seminariet
Allt färre svenska studenter väljer att läsa forskarutbildningen, och många utländska doktorander i Sverige lämnar landet direkt efter examen. Påverkar detta Sveriges möjligheter att fortsatt vara en ledande innovations- och kunskapsnation? Se seminariet
I Sverige spenderas stora resurser på forskning och utveckling. Hur kan resurserna användas för att få bästa möjliga avkastning? Hur ser samverkan ut mellan offentliga och privata satsningar? Finns det ”blinda fläckar” och går satsningar till sådant som skapar stor samhällsnytta?
En grundläggande förutsättning för att bedriva högkvalitativ forskning är en väl utformad forskningsinfrastruktur. Landskapet för forskningsinfrastruktur är idag komplext med en mångfald av aktörer. Infrastruktursatsningar kräver långa planeringshorisonter, samspel mellan näringsliv och lärosäten samt en politisk samsyn kring forskningspolitiken.
En stor förändring i utformningen av den svenska forskningspolitiken de senaste decennierna är styrningen mot ökade resurser till de statliga forskningsråden som utlyser forskningsmedel i konkurrens till forskare, i huvudsak enligt ämnesområden som rikspolitiken har beslutat om. Vilken betydelse har denna utveckling fått?
Sedan slutet av 1990-talet är det ett lagstadgat mål att högskolor ska samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskning. Men hur ska forskningen nyttiggöras och går detta att mäta?
Roger Svensson | Sverige är ett av de OECD-länder som har högst grad statligt finansierad FoU. Fördelningen av forskningsmedel är ett viktigt politiskt styrmedel, och det är angeläget att begränsade resurser används där de gör störst nytta. I rapporten analyseras organisation och styrning av statlig forskningsfinansiering. Forskaren undersöker motiven för staten att finansiera forskning och väger för- och nackdelar med olika sätt att fördela anslag. Läs mer
Anders Kärnä | En väl fungerande administration är nödvändig inom alla organisationer, inte minst inom offentlig sektor där det finns särskilda krav på transparens och rättssäkerhet. Samtidigt finns det en risk med en alltför omfattande administration, som inte stödjer kärnverksamheten utan snarare kontrollerar och styr den. I denna rapport studeras utvecklingen av de vanligaste yrkena vid svenska universitet och högskolor från 2004 till 2019. Läs mer
Mats Benner, Sylvia Schwaag Serger | Vad krävs för att högskolepolitiska reformer ska genomföras? Sedan 2010 har mer resurser och uppdrag tillförts till högre utbildning och forskning utan att systemet kunnat omsätta dem i kvalitativa förändringar. Rapporten analyserar svensk högskolepolitik från efterkrigstiden och framåt samt diskuterar reformer för att göra högskolepolitiken anpassad för vår tid. Läs mer
Olof Ejermo, Yotam Sofer | Vetenskaplig produktion bestäms i ett samspel mellan resurser och individer och påverkas av den historiska framväxten av universitets- och högskoleväsendet. Denna rapport analyserar vad som påverkar nivån på svensk vetenskaplig produktion med fokus på den institutionella utvecklingen för akademin och hur innehållet i anställningen för aktiva forskare har förändrats. Läs mer
Olof Ejermo | En framgångsrik forskarkarriär bygger inte sällan på att en snöbollseffekt uppstår kring forskningen som bedrivs tidigt i karriären, under den tid då de flesta också väljer att skaffa barn. En produktiv start på karriären påverkar antalet publicerade verk och en forskares citeringsgrad och därmed också chanserna att locka till sig externa forskningsmedel som kan finansiera den fortsatta forskningen. Den här rapporten undersöker om manliga och kvinnliga forskares karriärmöjligheter påverkas olika av att få barn. Läs mer
För att klara framtida samhällsutmaningar krävs god jordmån för forskning och innovation. Sveriges ambitionsnivå i sammanhanget är hög, men vilka initiativ har andra länder tagit för att möta utmaningarna? Och vad kan vi lära från satsningar i forskningspolitikens framkant? Se seminariet.