Klimatomställningen och näringslivet

Forskningsprojektet Klimatomställningen och näringslivet har belyst vilka förutsättningar som krävs för att svenska företag ska kunna genomföra den klimatomställning som följer av nationella och internationella mål. Det har analyserat samspelet mellan klimatpolitik, teknikutveckling, infrastruktur och marknadsdynamik, samt hur dessa faktorer påverkar företagens möjligheter att minska utsläpp och stärka sin konkurrenskraft.

Projektet startade i februari 2023 och avslutas i december 2025. Inom projektet har vi genom rapporter, seminarier och rundabordssamtal belyst nyckelfrågor i omställningen – från energisystem och styrmedel till innovation, negativa utsläpp och de globala villkor som följer av handel, elförsörjning och råvarutillgång.

Nedan kan du ta del av lärdomar från projektet, ladda ned rapporterna och se eller lyssna på inspelningar från seminarierna.

Centrala insikter

Klimatpolitikens roll sträcker sig bortom prissättning av utsläpp

Projektet visar att klimatpolitikens utformning är avgörande för näringslivets omställningsförmåga. Prissättning av utsläpp är effektivt, men i många utsläppsintensiva och kapitaltunga sektorer krävs även stabila spelregler och institutionell kapacitet för att undvika inlåsningar och möjliggöra långsiktiga investeringar. En mer samordnad och förutsägbar politik kan därför ge bättre förutsättningar för den strukturomvandling som nu pågår. Med företag som verkar på globala marknader och i internationella värdekedjor blir klimatpolitiken också del i handelspolitik och konkurrensvillkor över gränserna, med exempelvis EU:s koldioxidtullar (CBAM) som kräver internationell koordination och harmoniserade regelverk.

Infrastrukturens utveckling är central för omställningens tempo

Elektrifieringen och framväxten av tekniker som koldioxidinfångning skapar snabbt växande behov av infrastruktur. Projektet visar att kapacitet i elnäten, tillståndsprocesser och transport- och lagringslösningar för infångad koldioxid, liksom osäkerhet kring framtida elproduktion och elsystemets utformning, har stor påverkan på investeringsbeslut och omställningstakt. Med bättre koordination, snabbare processer och mer proaktiv styrning kan dagens flaskhalsar i högre grad förebyggas och investeringar i ny fossilfri industri möjliggöras.

Innovation är en grundförutsättning för omställningen

Forskningen i projektet visar att entreprenörer ofta driver fram tekniksprång, men att dagens regelverk, kapitalmarknader och industripolitiska stöd inte alltid är utformade för att gynna nya aktörer och tekniker. Mer tillgänglig finansiering, teknikneutrala styrmedel och en konkurrenspolitik som motverkar inlåsningar kan skapa bättre förutsättningar för att innovationer ska skalas och bidra till utsläppsminskningar.

Kolsänkor spelar en avgörande roll i vägen mot nettonoll

Projektet understryker att Sverige behöver betydande negativa utsläpp framöver. Skogen är central både som kolsänka och som ersättning för fossilintensiva material; roller som kräver avvägningar och tydlig styrning. Biogen koldioxidinfångning och lagring (BECCS) pekas också ut som en viktig möjlighet, med särskilt goda förutsättningar i Sverige. För att realiseras krävs dock långsiktiga incitament och fungerande infrastruktur för transport och lagring av koldioxid.

Upplägg och resultat

Projektet har samlat 13 forskare inom nationalekonomi, företagsekonomi, energisystem, industriell organisation och statsvetenskap som författat rapporter. Ytterligare sju forskare har varit vetenskapliga granskare av rapporterna. Totalt har projektet utmynnat i sex rapporter samt ett 20-tal seminarier och rundabordssamtal.

Referensgrupp och finansiering

En brett sammansatt referensgrupp bestående av representanter för 26 företag, myndigheter och organisationer har följt arbetet och bidragit med värdefulla synpunkter. Följande har ingått i gruppen: AMF, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, EIB, Finansdepartementet, Forskningsrådet Formas, Green Power Sweden, Svenskt Näringsliv, Första AP-fonden, Industriarbetsgivarna, KK-stiftelsen, Skandia, LKAB, Luleå kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Mistra, Preem, SCA, SEB, Skellefteå kommun, Stegra, Stockholm Exergi, Svenska kraftnät, Teknikföretagen och Trafikverket.

Forskarnas frihet och SNS oberoende

Rapportförfattarna ansvarar själva för analys, resultat och rekommendationer. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. Referensgruppen som följt projektet ansvarar inte på något sätt för rapporternas innehåll och tar heller inte ställning till dess analys, slutsatser och förslag.

Publicerade rapporter

Skogens roll i energi- och klimatomställningen

Foto: Pixabay.

Robert Lundmark | Skogen är en dubbel klimatresurs: som kolsänka och som råvara som kan ersätta fossilintensiva material. Rapporten visar att dessa två roller ibland står i konflikt och att valet mellan ökat upptag och ökad substitution påverkar utsläppen på olika tidshorisonter. För att skogens klimatnytta ska kunna realiseras krävs långsiktiga avvägningar, transparenta metoder och styrning som hanterar såväl klimat- och biodiversitetsmål som andra värden från skogen. Läs mer

Mot nettonollutsläpp – hur kan koldioxidavskiljning bidra?

pollution of a power plant

Filip Johnsson, Lars Zetterberg och Kenneth Möllersten | Koldioxidavskiljning, särskilt på biogena utsläppskällor, kan få en central roll i att nå nettonoll. Sverige har ovanligt goda förutsättningar för avskiljning och lagring av koldioxid från biogent ursprung (BECCS), men tekniken kräver långsiktiga styrmedel, finansiering och en fungerande infrastruktur för transport och lagring av koldioxid. Rapporten visar att tydliga spelregler och internationell samordning är avgörande för att negativa utsläpp ska kunna bidra i praktiken. Läs mer

Politikens roll för näringslivets klimatomställning

Wind mill power generator in the field

Fredrik N G Andersson, Fredric Bauer och Lars J Nilsson | Klimatomställningen innebär en strukturomvandling där politikens utformning får stor betydelse. Rapporten visar att prissättning av utsläpp är viktigt men inte alltid räcker i sektorer där investeringar är stora och långsiktiga. För att undvika inlåsningar och möjliggöra omställningsbeslut krävs tydlig riktning, stabila institutionella ramar och koordination mellan politikområden. Läs mer

Snabbare effekt – elnätsbolagens förändrade roll i energiomställningen

Hannes Sonnsjö | Sveriges ökande elanvändning och mer variabla elproduktion gör att elnäten får en allt mer central roll i omställningen. Samtidigt begränsas utvecklingen av kapacitetsbrist, otydliga regler och långa tillståndsprocesser. Rapporten visar att ett mer proaktivt och samordnat arbetssätt, stärkt digitalisering och tydligare incitament för flexibilitet är avgörande för att frigöra nätkapacitet och möjliggöra nya investeringar i industri och elproduktion. Läs mer

Hur kan entreprenörskap bidra till minskade koldioxidutsläpp?

Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson | Rapporten analyserar entreprenörers och små företags roll i klimatomställningen. Den visar att nya företag ofta driver teknikutveckling men möter större hinder än etablerade aktörer, bland annat genom regelverk, kapitalmarknader och industripolitik som inte alltid gynnar nya lösningar. För att deras potential ska tas till vara lyfts behovet av teknikneutrala styrmedel, bättre tillgång till riskkapital och en politik som öppnar för konkurrens och experimenterande. Läs mer

Klimatpolitik och effektivitet. Lärdomar från åkerinäringen

Gustav Martinsson, Per Strömberg och Christian Thomann | Transportsektorn står inför stora utsläppsminskningar samtidigt som branschen är kostnadskänslig och konkurrensutsatt. Rapporten visar att högre bränslekostnader, drivna av koldioxidskatt och biobränsleinblandning, har gett tydliga incitament till effektivare körning, ruttplanering och fordonsutnyttjande. Produktiviteten ökade och utsläppsintensiteten föll, utan att branschens konkurrenskraft försämrades. Resultaten illustrerar hur marknadsbaserade styrmedel kan driva omställning när de är långsiktiga och förutsägbara. Läs mer