Mötesplats integration

Frågor om migration och integration står i dag högt på den politiska dagordningen. Målet med seminarieserien Mötesplats integration är att öka kunskapen om integrationens förutsättningar och framgångsfaktorer.

Syftet med Mötesplats integration är att skapa ett forum där akademi, näringsliv, offentlig förvaltning och andra samhällsaktörer kan dela kunskap och erfarenheter med varandra. Vi kommer att presentera såväl svenska som internationella forskningsstudier. Dessutom uppmärksammar vi utredningar och lyfter fram goda exempel. Vi vill tillsammans med seminariedeltagarna kartlägga de främsta hindren för lyckad integration – och diskutera möjliga lösningar.

Aktuella teman är asylmottagningssystemet, bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Bland annat kommer följande frågeställningar att belysas:

  • Vilka goda exempel på integrationslösningar finns i kommunerna?
  • Hur klarar andra länder integrationen?
  • Hur ska skolan bäst organiseras för nyanlända?
  • Hur kan företag bidra med nya lösningar?

Mötesplats integration kommer att pågå i tre år, 2017–2019, och finansieras med stöd från Tillväxtverket.

Om du har frågor kring Mötesplats integration, kontakta Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Hur kan arbetsmarknadens parter hjälpa nyanlända till jobb?

I Sverige finns det mycket få lågkvalificerade jobb. Samtidigt saknar många nyanlända utbildning och kvalifikationer. Behövs fler så kallade enkla jobb? Vad innebär LO:s initiativ med utbildningsjobb? Vad säger forskningen? Det är några frågor som diskuteras på seminariet med Therese Guovelin, vice ordförande LO, Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv, samt Lena Hensvik, docent i nationalekonomi och en av ledamöterna i SNS Konjunkturråd 2017.

Anvisning eller eget boende – hur påverkas kommunerna?

Vilka är de största hindren för att ordna boende för nyanlända? Har den nya anvisningslagen haft önskad effekt? Tar kommunerna sitt ansvar? Och hur fungerar samarbetet mellan kommunerna? Medverkar gör Kerstin Annadotter, universitetsadjunkt i bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan och Ann-Sofie Eriksson, sektionschef, SKL. Dessutom förmedlas kommunperspektivet av Boel Godner (S), kommunstyrelseordförande, Södertälje kommun, Leif Gripestam (M), kommunstyrelseordförande, Täby kommun och Lars Rådén (M), kommunalråd, Solna stad.

Hur får vi fler nyanlända i jobb?

I dag finns en rad olika subventioner och insatser som ska hjälpa nyanlända och andra utsatta grupper till arbete. Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg berättade om myndighetens samordnande ansvar för etableringen av nyanlända. Kommenterade gjorde Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi och ledamot i SNS Konjunkturråd 2017, Fredrik Gren, vd för Ambea och Josefin Malmqvist (M), kommunalråd.

Flyktingmottagandet hösten 2015 – vilka lärdomar kan dras?

Inrikesminister Anders Ygeman (s), Anneli Bergholm-Söder, chef för operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Mikael Ribbenvik, tf. generaldirektör vid Migrationsverket diskuterade Sveriges flyktingmottagande under hösten 2015. Lena Marcusson, presenterade utredningen Att ta emot människor på flykt – Sverige hösten 2015, i vilken hon bistod som expert. Vidare presenterade Robert Boije, chefsekonom och avdelningschef för Riksrevisionens effektivitetsrevision, den granskningsrapport som Riksrevisionen släppte på temat i januari 2017.

Väntan på asylbeslut – hur kan tiden kortas och göras mer aktiv?

Tiden som asylsökande i Sverige är lång och präglas ofta av passivt väntande. Fredrik Bengtsson från Migrationsverket och forskaren Kristina Gustafsson från Linnéuniversitetet diskuterade bl.a. vilka hinder som finns för tidiga integrationsinsatser. Även statssekreterare Lars Westbratt och Karina Uddén från Länsstyrelsen Stockholm deltog i samtalet. Helena Blomquist ledde seminariet.

Lyssna på podden.

Hur påverkar flyktinginvandring lågutbildade på arbetsmarknaden?

Den 31 januari 2017 släpptes SNS Analys 40: ”Invandring och arbetsmarknaden för infödda – erfarenheter från Danmark” och författaren Mette Foged från Köpenhamns universitet presenterade rapporten vid ett seminarium på SNS. Studien undersöker hur flyktinginvandringen i Danmark 1995–2003 påverkade den infödda arbetskraftens rörlighet, lön och sysselsättning. Kommenterade rapporten gjorde Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, och Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer vid Malmö högskola.

Läs mer om seminariet och ladda ner analysen.