SNS forskning verkar för en mer kunskapsbaserad samhällsdebatt genom att publicera aktuell forskning om viktiga samhällsfrågor. Författare till forskningsrapporterna är ledande svenska och internationella samhällsforskare.
Ett viktigt särdrag för SNS forskning är den dialog mellan forskning och praktiskt beslutsfattande som ingår i forskningsprocessen. Denna dialog ger forskarna värdefulla insikter från praktiken och medverkar till att forskningsresultaten används som underlag för välgrundade beslut i näringsliv och samhälle.
Till SNS forskningsprojekt knyts referensgrupper med ledande praktiker inom det policyområde som diskuteras. Här skapas ett unikt utbyte av kunskap och erfarenheter mellan forskning och praktiskt beslutsfattande.
SNS forskning ska bidra med konstruktiva och välgrundade förslag till lösningar på samhällets utmaningar.
Forskningen ska vara tillämpad och relevant för SNS intressenter och andra beslutsfattare. Den ska fokusera på väsentliga samhällsfrågor med tonvikt på frågor som rör näringslivet och dess roll i samhället.
SNS forskningsrapporter ska kännetecknas av vetenskapliga metoder och faktabaserad analys. Kvaliteten säkras genom att SNS knyter till sig akademisk expertis av hög klass och att rapporterna genomgår en vetenskaplig granskningsprocess.
Forskningen bedrivs under full vetenskaplig frihet. Forskarna svarar självständigt för analys och slutsatser.
Resultaten presenteras i ett format som är begripligt och lättillgängligt för en bredare krets än den rent akademiska.
SNS forskning når ut brett i det svenska samhället och ofta också internationellt. SNS forskningsrapporter presenteras och diskuteras vid seminarier och konferenser med ledande beslutsfattare från näringsliv, politik och offentlig förvaltning. Forskarna i SNS projekt blir ofta inbjudna att presentera sina rapporter i olika utomvetenskapliga sammanhang.
Rapporterna kommuniceras också genom en aktiv mediestrategi som innefattar pressmeddelanden, forskarintervjuer och debattartiklar.
SNS använder sig av digitala och sociala medier för att sprida information om forskningsrapporterna och stimulera debatt.
SNS är en plattform där ledande forskare kan delta i samhällsdebatten.
Forskarna svarar självständigt för rapporternas innehåll och SNS som organisation tar inte ställning till dessa.
Forskare som skriver rapporter för SNS är fria att formulera frågeställning, analys och slutsatser. Referensgrupper som knyts till SNS forskningsprojekt kan komma med synpunkter och idéer, men forskarna har alltid sista ordet om innehållet i de forskningsrapporter som ges ut av SNS.
SNS forskningsprogram och mötesserier finansieras dels av SNS medlemmar, dels genom bidrag från referensgrupper och anslag från forskningsfinansiärer.
SNS forskningsfinansiärer.
SNS medlemmar.
SNS vetenskapliga råd är rådgivare till SNS ledning och styrelse i forskningsfrågor. De är också ansvariga för att utvärdera kvalitet och oberoende i SNS forskning.
Johannes Lindvall (ordförande), professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Karin Jonnergård, Professor i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet.
Martin Hällsten, professor i sociologi, Stockholms universitet
Robert Lundmark, professor i nationalekonomi, Luleå tekniska universitet
Katarina Nordblom, Docent i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.
Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Forskningsledare och projektledare vid SNS forskningsprogram ansvarar för projektledning, forskningskommunikation och initiering av nya projekt. Forskningen bedrivs av externa forskare, det vill säga forskare som inte är anställda på SNS.
Gabriella Chirico Willstedt, fil.dr i nationalekonomi. Ansvarar för SNS forskningsprojekt ”Lärdomar om integration” och ”Vård och omsorg i det 21:a århundradet”.
Angelica Dahl, projektledare och delaktig i ett antal forskningsprojekt och mötesserier. angelica.dahl@sns.se.
Adrian Ekström, projektledare och arbetar bland annat med forskningsprojekten ”Vård och omsorg i det 21:a århundradet” och ”Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering”. Han arbetar även med mötesserien ”AI-skiftet”. 072-251 36 81, adrian.ekstrom@sns.se.
Emelie Lekebjer, projektledare och arbetar med forskningsprojekten ”Skatter i en globaliserad värld” och ”Lärdomar om integration”. Hon arbetar även med ”Mötesplats integration”.
0737-53 32 07, emelie.lekebjer@sns.se.
Thérèse Lind, fil.dr i nationalekonomi och ansvarig för forskningsprojekten ”Hållbar samhällsbyggnad” och ”Vård och omsorg i det 21:a århundradet”.
0739-87 19 11, therese.lind@sns.se.
Gustav Peldán Carlsson, projektledare och arbetar bland annat med forskningsprojekten ”Hållbar samhällsbyggnad” samt ”Vård och omsorg i det 21:a århundradet”. Han arbetar även med mötesserierna ”IIES/SNS International Policy Talks” samt ”Samhällsbyggnad och hållbarhet”.
0722-51 57 98, gustav.peldan@sns.se.
Stefan Sandström, fil.lic. i nationalekonomi. Stefan är ansvarig för projekten ”Konjunkturrådets rapport”, ”Skatter i en globaliserad värld” samt ”Global migration – orsaker och konsekvenser”. Han är även ansvarig för skriftserien SNS Analys och seminarieserien om demokrati.
08-507 025 64, stefan.sandstrom@sns.se.
Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram. Mikael är fil.dr i nationalekonomi och ansvarar för bland annat SNS forskningsprojekt ”Skatter i en globaliserad värld”.
08-507 025 59, mikael.witterblad@sns.se.