Varje arbetsdag under vecka 22 presenteras en ny finalist till SNS-priset. De som hittills har presenterats är:
Rysslandsforskaren Martin Kragh är finalist till SNS-priset. Han är utvald för att han genom sin forskning och aktiva medverkan i media har bidragit till en mer upplyst debatt om svensk utrikes- och säkerhetspolitik.
Kriminologen Amir Rostami är finalist till SNS-priset. Han är utvald för att han nått fram till beslutsfattare med sin forskning om organiserad brottslighet och har förmåga att översätta forskningsresultat till konkreta åtgärdsförslag.
Nationalekonomen Johanna Rickne är finalist till SNS-priset. Hon är utvald för att hon påverkat har samhällsdebatten med sin internationellt erkända forskning om ekonomisk och politisk jämställdhet.
I morgon presenteras ytterligare en finalist.
För att uppmärksamma yngre forskare som är skickliga på att sprida samhällsrelevant forskning och bidra till att den kommer till användning instiftas SNS-priset.
Prissumman är 200 000 kr. Nomineringsperioden avslutades den 15 mars 2023. Första prisutdelningen äger rum den 8 juni 2023, när SNS firar 75-årsjubileum. Därefter delas priset ut vartannat år. Nästa nomineringsperiod öppnar 2 december 2024. Kontakta snspriset@sns.se om du har frågor om priset.
Pristagaren belönas både för genomslag i den svenska samhällsdebatten och för att ha nått fram med sin forskning till beslutsfattare i olika delar av samhället. Detta kan uppnås exempelvis genom att:
Syftet med SNS-priset är att lyfta fram pristagaren som en förebild som inspirerar andra forskare. Målet är att bidra till att mer forskning når ut och kommer till användning och att långsiktigt främja återväxten av forskare som engagerar sig i detta.
I SNS-prisets jury ingår Britta Burreau, Henrik Ekengren Oscarsson, Ingvar Mattson, Karin Grundberg Wolodarski och Therese Nilsson.
Övre raden: Karin Grundberg Wolodarski, Henrik Ekengren Oscarsson, Therese Nilsson
Nedre raden: Ingvar Mattson, Britta Burreau
Karin Grundberg Wolodarski är journalist på Dagens Industri. Hon har bland annat bevakat den privata utbildningssektorn och 2022 kom hennes andra bok, ”Experimentet. Hur den svenska skolan blev en av världens mest avreglerade”.
Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet där han leder det svenska Valforskningsprogrammet. Hans forskningsområden innefattar val, opinionsbildning och väljarbeteenden. Henrik var ordförande för ”SNS Demokratirapport 2021: Polarisering i Sverige”.
Therese Nilsson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) och ledamot i SNS förtroenderåd. Hennes huvudsakliga forskningsintresse är samspelet mellan utbildning och hälsa. Hon är medförfattare till flera SNS-rapporter, senast 2020 om långsiktiga effekter av mer undervisningstid i skolan.
Ingvar Mattson är riksdagsdirektör. Han har tidigare varit generaldirektör för Statskontoret samt Riksrevisor. Han har även en bakgrund som forskare i statsvetenskap. Ingvar är en av redaktörerna för ”Svensk författningspolitik” som gavs ut första gången av SNS 2003 och idag finns i sex upplagor.
Britta Burreau är vd för Almi, ordförande för Fjärde AP-fonden och ledamot i SNS förtroenderåd. Hon har haft flera ledande befattningar inom försäkringsbranschen, bland annat som vd för KPA Pension.
Juryn ska i sin bedömning ta hänsyn till följande kriterier:
Priset är en del i SNS satsning på nyttiggörande av forskning i samband med SNS 75-årsjubileum. Priset finansieras genom en insamling som vänder sig till SNS medlemskrets och förtroenderåd.